Jag är den första att erkänna att jag inte precis jublar när det vankas intervaller och det är max 7 plusgrader och både blåser och regnar från alla håll och kanter. Lägg till att det är gråare än en extragrå blyertspenna och det är snubblande nära att träningsplaneringen förvandlas till ingenting alls.
Men om det är något jag lärt mig genom åren så är det att det alltid är värst att stå inne och titta ut. Och att man inte ska fundera så himla mycket.
Väl ute och igång blir det ju bättre och jag har hittills aldrig ångrat mig. Så egentligen är det ju bara trams det där att man tvekar. Frös var verkligen det absolut minsta jag gjorde.
Men jag kan ju inte hålla på att kuta runt hela tiden för att hålla värmen varje gång jag ska ut i ruskväder. Är så himla glad att jag investerade i den där Dryroben. Finns inte en chans i världen varken att frysa eller bli blöt i den.
Faktum är att den var nästan för varm efter de där nära 2 timmarna i SoFos Hot sal. Trots att jag unnade mig både extralång eftersvettning och kalldusch. Någon, och det var inte jag, hade nämligen pillat på aggregaten så luftfuktigheten var på max.
Då behövs det inte många knop för att det ska börja rinna ( läs forsa) svett från mig.
Vem vet, kanske det här kan bli hösten, och vintern, som går till min livshistorias första hyfsat frysfria!😀
Kram från Ingmarie
Trail & Inspiration
Plus 7…? Bästa temperaturen (ok, nästan. +10-15 är bättre). 😉
Skönt att du kom ut!
Kram M
Ingmarie
med regn och vind kanske det bara var +5. 😉 Jag kommer alltid ut om det är planen. 😀