När man minst anar det

Jag har satt Pb i marklyft!

Inte bara som “post-klimakteriet Pb” utan Pb som i någonsin. Nästan så jag tror jag hittar på.. Haha.

Så här var det;
Med tanke på hur kasst jag sov i natt (månen verkar vara extra fet och jobbig för jag är inte ensam om detta) så hade jag inga förhoppningar på dagens Performance Strength pass. Faktum är att jag sov så dåligt att jag avbokade morgonens Run&Box pass och i stället sov en stund till. Det blev ett hyfsat bra sim-pass i stället.

Även om jag hade sovit bra så hade jag inga som helst planer på att maxa några marklyft eftersom jag skulle coacha löppass direkt efteråt. Men så blir det som det alltid blir på SoFo. Jag får massor av energi, jag inspireras av de andra deltagarna (särskilt min vän Kajsa som är galet stark) och får massor av pepp av coach Cathrine som har dessa torsdags-pass.

10 kilo över min vikt har varit mitt första mål och det blev 10,5 kilo i dag!

Jag är väl medveten om att det finns de som lyfter både tre och fyra gånger sin egen vikt men det struntar jag i. Jag är skitnöjd och jätteglad! Och lite stolt faktiskt. Tror inte det är många 56 + åringar som klarar det. (Eller?)
Nu får det nya målet bli 15 + min vikt. Phju!

Det var betydligt svårare att få till ett synkat hoppfoto med Cathrine och Kajsa än att lyfta tungt. Haha!

Det är riktigt festligt och förunderligt det här att jag som inte velat ha ett endaste mål på extremt många år plötsligt har konkreta mål både med styrka och löpning! (Tänker på det där sex-milsloppet i april…)
Man ska verkligen aldrig säga aldrig!

Har du några mål just nu?

Kram från Ingmarie

 

4 Comments

  1. Anna H

    Så starkt av dig, du bevisar att inget är omöjligt. Grattis till dig och din tunga stång. Inspirerande läsning för en 55+.

    • Ingmarie

      Tack! Vet du, nu som 55+ känner jag mig starkare än som både 25, 35 och 45! I alla fall kan jag inte minnas att jag lyft så här tungt någonsin! Det är en cool känsla!

Comments are closed.