Vissa veckor är verkligen extra röriga, stressiga, kaoitiska och blajjiga. Denna veckan har varit så för mig. Kanske inte blajjig som i tråkig och trist utan mer som i nollkollfattaringentingochstressadsomfasiken. Ja du vet nog vad jag menar. När det är en massa grejer som man inte riktigt kan göra något åt men som påverkar vardagen. Ibland spelar det heller ingen roll hur mycket man vet att det sitter i skallen. Stressen biter sig fast som en envis blodigel oavsett.
Och om det är något jag inte är bra på så är det just stress. Förutom att frysa så är det min absolut sämsta gren.
Då gäller det att bromsa och hitta en motvikt fort som attan för annars går det åt pipsvängen direkt för mig.
Kuta i skogen är ju en klassiker. Hjälper alltid!
I går blev det även ännu ett Hot Mojo-pass. Dubbelt extra bra för dels var det en ny release (gillade inte den andra för det var extremt mycket vridningar och min överrörliga rygg went cräjsy direkt) och dels var det en av mina absoluta favvoinstruktörer som hade passet.
Tonny är inte bara en superbra instruktör. Han är en rackare på att baka med!
Och snäll som få.
Den här releasen älskade jag! Mycket balans och styrka. D.v.s hög utvecklingspotential under de 4 månader den kommer vara. 🙂 Ja sen älskar jag ju att det är hot så svetten får rinna precis hur mycket den vill. För mig är det som att med svetten så rinner all skit ut oavsett om det sitter i cellerna eller i skallen. Efteråt är jag ren, mjuk och skär som en bebisrumpa. Och ännu lite gladare.
Simma är ett annat sätt att vaska av den där stresskänslan. I synnerhet om man är där strax efter lunch för då är det nästan folktomt på Eriksdalsbadet.. Tänk dig bara. En hel 50-metersbana för sig själv hela passet. Det är überlyx det! Andas in och andas ut. Fokus. Går inte att tänka på något annat än det för då blir det kallsup direkt.
Det finns dock en sak jag både kan stressa till, och för, utan problem. Sami´s Hot vinyasa flow-pass är skitsvårt att få plats på så när jag får det gäller det att hugga direkt oavsett var eller hur jag är. För jag vet att det kommer bli hur bra som helst när jag väl kommer dit. I dag var inget undantag. Jag begriper inte hur karln gör men varje gång överträffar han liksom sig själv. För hur bra förra passet än var så är nästa ännu bättre.
Magic, eller hur?
Och nu när jag sitter här i fåtöljen och skriver så begriper jag ännu mindre vad det var jag var så förbenat stressad över innan.
Livet går upp och ner men när det är ner så får man ta några djupa andetag, tänka att det bara är en dålig dag. Inte ett dåligt liv. 🙂
Kram från Ingmarie.
