Author: Ingmarie

Här och nu

Det går snabbt nu!
På mindre än ett dygn så har det mesta av snön och isen på delar av rundan från i går smält bort. Fantastiskt! Lägg till allt fågelkvitter och det är nästan så man tror att det redan är vår!

Sen har jag målat. Högt och lågt, snabbt och långsamt, stort och litet.

Denna kursen är en målar-retreat. Ungefär som ett spa utan (varm)bad. Fokus är här och nu. Inom mindfullness brukar man utgå från dessa nio punkter.

Jag valde ut dessa att fokusera och tänka lite mer på av den enkla anledningen att jag tycker jag behöver det just nu.

Ingen av punkterna är några quick-fix utan något man bör jobba med dagligen. Ett bra sätt att verkligen träna på att vara här och nu är som bekant kall- och isbad. Hade min stund i det ”lilla hålet” i dag. Det var rejält friska vindar men i hålet var det lä! Och efter att ha suttit i vaken 5-6 minuter så kändes de 10 grader som det var i luften ljumna!

Enda molnet på himlen är att min pappa blivit akut sjuk. Jag hoppas han kryar på sig. Snabbt eller långsamt spelar ingen roll… Jag kan inget göra mer än att vänta.

Kram från Ingmarie

Svårt val och äntligen börjar det!

Det är minsann inte lätt att välja skor när löpturen bjuder på i princip alla typer av underlag. hade inte spelat någon roll vad jag valt faktiskt. Någon del hade blivit extra knivig oavsett.  Ibland var det så galet halt och slirigt att jag var tvungen att gå (men då stänger jag såklart klockan) och ibland så bra att jag flög (nåja) fram. Ibland var det nästan helt torrt och ibland hade jag isvatten upp till knäna.

Bra runda hur som helst och ingen kan väl i alla fall påstå att löpning inte är varierande. Och en smula spännande.

Två timmar effektiv löptid fick jag ihop men själva turen tog betydligt längre tid. Men vad gör väl det? Jag hade ju ingen tid att passa! Målarkursen började inte förrän nu i kväll och jag är säker på att det kommer bli magiska dagar! Den här stunden, när jag fick packa upp mina prylar och installera mig, har jag längtat efter ända sedan jag anmälde mig strax efter jul.

Min hörna ända till söndag em!

Alla har dubbel plats! Superlyxigt!

Dagens bad blev i Kappelskärs hav igen. Jag fick ett infall och skippade mössan. Syns det att jag gillade det?

Kram från Ingmarie

Energi-full

Efter över 9 timmars sömn, plus det faktum att jag är ledig och på ett av mina favvo-ställen, så kanske det inte är så konstigt att överskottsenergin har flödat extra mycket denna dag.

Rådmansö verkar förresten ha den här effekten på mig. Jag taggar liksom ner samtidigt som jag taggar upp.

Började med intervaller där jag verkligen sprang så hårt jag bara orkade. 6 x 5 min. med 1 min. vila.

Jag blev väldigt trött och hade omöjligtvis klarat en till i samma tempo. Men jag orkade jogga hela vägen hem i alla fall.

Bytte om och fick lite mat i magen innan jag drog in till ”stan”, dvs Norrtälje, för ett pass på Friskis. Det är ett riktigt bra gym och precis som Sats har de stenkoll på restriktionerna. T ex så måste alla som ska till gymet ta en klädnypa och är de slut så får man helt enkelt vänta tills det kommer en. Smart!

Blev ett riktigt bra pass som jag tror (och hoppas) kommer kännas i morgon. Tror faktiskt inte en enda kroppsdel fick vila!

En vän som bor här ute tipsade om ett vinterbad-ställe jag aldrig testat innan. Faktum är att jag inte testat det på sommaren heller. På sliriga kringelikrokvägar körde jag ut till Infjärden och hittade det direkt!

Hur mysigt som helst!

Fem minuter senare var jag nöjd. Hit ska jag absolut igen!

Imorgon kväll börjar första kursen på Skaparladan och det ska bli så otroligt roligt!

Kram från Ingmarie

 

Äntligen här!

Egentligen har jag väl längtat tillbaka hit till Rådmansö sen förra gången jag var här för evigheter sen förra sommaren, men jag har verkligen längtat tokmycket sen i julas då jag anmälde mig till två kurser på Skaparladan. Båda är onsdag-söndag så jag har med andra ord lite ”ledigt” mellan också. Fast man är alltid ”ledig” här för man gör precis hur man vill och precis hur mycket/lite man vill. Det är en av de fina sakerna med Skaparladan. Friheten!

Jag gjorde som jag alltid gör när jag kommer hit men i dag krävdes det lite letande för att hitta isfritt vatten. Kapellskär är dock i princip alltid ett säkert kort. Det blåste riktigt friskt från havet men jädrans så härligt det var!

 

Sprang gjorde jag i 08a land. Hemifrån och genom hela stan faktiskt. Passade på när jag ändå skulle hämta hyrbilen.

Två veckor här i ”min” lilla stuga. Det är nästan så jag inte tror det är sant, men det är det!

Kram från Ingmarie

 

Söndagslyx

Jag och Petra har försökt i flera veckor att få till en dag då båda kan och i dag hände det! Vi träffades vid Hellas för en gemensam löptur i slasket. För slask är det nu. I överflöd! Inte är det särskilt vackert heller. Men vad gör väl det när sällskapet är det bästa och vi fick vara ute och röra på oss.

2,5 timmar fick jag ihop i sliret. (Sprang till och från Hellas också.) Det betyder dock inte att det blev så många kilometer… Två steg fram och ett bak ger inga snabba kilometrar… Men vem bryr sig?

Vakarna finns kvar i Söderbysjön trots att det smälter i raketfart, men jag hade aldrig vågat gå på isen nu även om det ser ut som den är tjock vid ”hålen”. Det bra är att nu kan jag cykla dit igen och t o m ta med hojjen ända fram! Så nu har jag tillbaka min ”klädhängare”.

Jag är verkligen beroende av dessa stunder och jag hoppas jag hittar (minst) ett ställe att stilla suget på dit jag åker i morgon.

Kram från Ingmarie

 

Nu börjar den!

Det här är vad jag kallar en riktigt bra (jobb)lördag.

Först ett löp-pass med Kari och Sälka. Kameralinsen immade igen så bilderna blev blaha men vi vet ju såklart ändå att vi fick en härlig tur. Och en smula ”slafsig”. Det smälter fort nu!

På jobbet har det varit galet mycket med flera nya inläggningar (inte covid) men, och det här vågar jag nästan inte skriva, jag tycker det är jätteskoj. Jag gillar det akuta (till en viss gräns förstås) och flödet det innebär. Men visst var det skönt att få stämpla ut och veta att nu har jag två veckors ledighet framför mig. Två veckor! Som jag har längtat! På måndag ska jag dra i väg till ett av mina favvo-ställen och jösses vad jag ska njuta.

Kram från Ingmarie

Hur svårt kan det vara (att räkna)

Stockholm stad har som bekant stängt ner alla sina idrotts-anläggningar sen lång tid tillbaka. (Med vissa undantag för elit-idrottare och ungdomar.) Syftet är att minska smittspridningen. Samtidigt gör detta att många åker kors och tvärs över stan till Medley’s simhallar för de har öppet. Med restriktionerna. De räknar och kollar så det inte är för många varken i bassängen eller omklädningsrummen. Precis som t ex. Sats gör. Så hur svårt kan det vara för t ex Eriksdalsbadet att göra detsamma? Det var inga problem i somras när utebadet var öppet. Kan de plötsligt inte räkna? För det är väl inte av ren lättja de har stängt?

Folkhälsa försämras, smittspridningen riskerar öka pga ökat resande och många mår sämre både fysiskt och ffa psykiskt av dessa restriktioner. Det finns tydliga och enkla riktlinjer så hur svårt kan det vara? Har fortfarande inte fått något vettigt svar trots idogt frågande.

Tyresö är i alla fall öppet och det är jag tacksam över! Det tar en väldans tid att åka dit och blir extremt  mycket krångligare när jag ska till jobbet efter, men det är så värt det!

Träffade även på coach Ulf och fick inspireras av hans makalösa simning.

Kram från Ingmarie

Lurad av kroppen

Jag har sagt det många gånger förr men jag säger det igen. Man kan inte lita på kroppen. (Och jag kommer antagligen få det bekräftat många fler gånger.)

I morse kände jag mig vansinnigt seg och liksom låg. Hade mest lust att stanna kvar i sängen och sova tills det blev vår. Inbillade mig ett tag t o m att jag nog var sjuk. Att det nog vore bäst om jag bara chillade hela dagen med en bok i soffan.

Samtidigt så visste jag ju att jag inte var sjuk-sjuk. Om man nu inte räknar vinterdepp som en sjukdom vill säga… Jag tycker helt enkelt att vintern är förskräckligt seg, mörk, besvärlig och liksom tråkig. Då är det lätt hänt att man börjar tycka synd om sig själv och tänker att det spelar ingen roll vad man gör. Det är ju ändå tråkigt och modden ligger allt jämt kvar. Jag har ju mina knep, och jag försöker tänka att det snart blir ljust igen, men vissa dagar är det helt enkelt bara kämpigare att hålla ångan uppe.

Det var extremt motigt att ta sig ut och benen kändes som bly. Ändå fick jag för mig att jag skulle springa intervaller. (!) Dessutom på den där tråkiga rakan som just nu är ännu tråkigare för det mesta är smutsgrått.😱

Stegringsloppen innan var mest ett skämt. Ingen stuns alls i kroppen. (Där och då funderade jag på om jag ändå inte var lite sjuk…)
Men så bestämde jag mig för att ändå testa. Och jäklar! Plötsligt bara levde kroppen upp och jag drämde till med 24 x 60-30 i ganska bra fart.🥳

Sen var jag bara snabbt hemma för att svira om och åkte till gymet. Där levde jag rövare i över en timme och satte nytt Pb i den där höftlyften.💪🏻

Så jag är nog inte jättesjuk…🤪🤪🤪

Innan middagen traskade jag även ner till sjön för att fira att jag inte var sjuk 😄med ett dopp. Det blåste för mycket för att ljusen skulle brinna hela tiden men det var såklart jättefint och underbart ändå!😍

Brukar din kropp lura dig?

Kram från Ingmarie

Att ta hjälp

Det här att ha PT och coach, är det nödvändigt?
Egentligen inte men vill man utvecklas, utmanas och inspireras är det grymt bra! Tycker i alla fall jag. Under förutsättning att man får hjälp av någon bra vill säga. Det kostar en slant men jag ser det som en investering i mig själv och mitt välmående.

Min PT på gymet, Rafael, är guld värd. Jag hade aldrig vågat lyfta så tungt som jag gör med honom. Faktum är att jag hade inte ens trott jag kunnat… Jag hade heller aldrig testat alla nya roliga övningar han lär mig.

Simning är en teknik-sport som kräver hjälp utifrån för att få kläm på. I alla fall för mig och de flesta andra simmare som jag känner. Det har varit klent med coach-pass pga nedstängningarna, förutom det i lördags, men i dag blev det igen med coach Ulf. Hurra!

Superskoj och väldigt ”nyttigt”. Jag har lagt till en massa ovanor när ingen kollat mig och korrigerat. Förhoppningsvis är det lite bättre efter i dag…

Sen är det såklart extra kul när man samtidigt får träffa några av sim-kompisarna igen. Som t ex Josefin!

Kall-bada/simma klarar jag dock utan hjälp. Det är ju heller inget jag gör för att utvecklas utan mer för att jag mår väldigt bra av det. Jag går helt på känsla och gör vad som känns bäst för dagen men en sak är säker, jag ångrar aldrig ett kall/is-bad. Särskilt inte ett sånt här…

Har du någon coach/PT?

Kram från Ingmarie

Enkla saker att uppskatta

Man behöver inte resa långt bort, ha coola prylar eller en fet lön för att hitta guldkorn i vardagen. Där kanske det t o m är extra viktigt att glädjas åt de små och ”vanliga” sakerna för hur det än är då är ju vardagen den mesta tid vi har. Gillar man inte sin vardag bör man nog fundera på att ändra den så fort som möjligt.

Jag gillar t.ex mina (Sprada)löpturer till jobbet och doppet på slutet! (Jag ogillar dock fortfarande modden.)

 

Jobbet är som det är. Upp och ner. Förhoppningsvis kan vi dra ner på antalet IVA-platser ännu mer och därmed få en mer ”normal arbetssituation”. Något jag verkligen ser fram emot!

Kram från Ingmarie