Author: Ingmarie

Trainingcamp Halmstad är i gång

Att vara hemma i Halmstad igen känns fantastiskt skönt och superskoj! 08a land har många fördelar men 035-land har banne mig ännu fler!
Här finns skog, öppna landskap, stad, hav, sjöar, platta vägar, grymma backar, kultur, festligheter, lugn och tystnad inom cykelavstånd. Det är ganska coolt när man tänker efter. Som att på något vis vara i en fint inslagen liten presentask!

Sen är det förstås en galet bra plats om man gillar att träna för nästan oavsett sport så finns det möjligheter. det enda jag så här i skrivande stund kan komma på som inte finns inom cykelavstånd är skidåkning som kräver brant backe. Men det finns åtminstone inom bilavstånd om man nu har en sådan lusta.

Under de veckor jag är här ska jag träna så mycket jag bara mäktar med. Jag ska verkligen utnyttja alla fina möjligheter och största utmaningen blir väl att liksom inte overdo it. Samtidigt så känner jag att Trainingcamp Halmstad sommaren 2016 kommer gå till historien som en av de bästa någonsin! Helt enkelt därför att jag vill det och har bestämt att det ska bli så. 🙂

Så för att riktigt rivstarta så började jag med löp-intervaller. Tänkte att det var lika bra att lägga ribban ganska högt och väcka kroppen med en lagom chock. 😉
4 x 3+2+1 min. + hopp & skutt-övningar. Körde i fina Aleskogen vid havet. Har en perfekt, platt liten intervallrunda på några kilometer där och jag behöver liksom aldrig fundera utan det är bara att köra på runt, runt, runt. Vill jag skoja till det så byter jag helt enkelt bara varv.

IMG_4748int1

IMG_4751int2

Det bra med trainingcamp är att man kan vila en stund efter lunch om man vill och behöver. Sen är man som ny igen. 🙂
För här i Halmstad finns ju även min fina klubb TT&M och förutom rent organiserad träning så finns det alltid någon som ska göra något mer och vill ha sällskap. När Fredrik SA, en av Sveriges bästa swimrunners, flaggade att han skulle träna just swimrun, så var jag inte direkt svårövertalad.

IMG_4754swimr1

IMG_4755swimr2

Han, plus Micke och Magnus, stack i väg med mig i släptåg och jag vet inte om de bara var ovanligt snälla, eller om de kanske var i chocktillstånd över min långsamhet, men inte en enda gång gnällde de över att det gick för söligt. Löpningen var inga större problem även om jag bromsade rejält när vi var i absolut obanad terräng. Jag kom ändå ikapp bra när jag bara fick fast mark under fötterna. Det är simningen som blir ”problemet” när man ska hålla ihop hela tiden och är ojämna. Alla de där är nämligen starka, snabba simmare så för att de inte skulle behöva vänta ihjäl sig så fick de helt enkelt simma en extra lång runda.
Allt går om man bara vill!

Rundan var hur bra som helst även om jag ibland svor (tyst) över risbuskarna, rötterna och lösa stenbumlingar. Tror banne mig vi fick in alla underlag som finns på en radie av max 3 km.
Asfalt, sandstrand, klippor, stenar, stigar, snår, hav och sjö. Hur många ställen kan bjuda på något sånt?

IMG_4758swimr3

Magnus, Micke, Fredrik & jag.

Kram från Ingmarie.

Hemma

Allt som oftast har jag lätt för att anpassa mig och känna mig ” hemma” där jag är för tillfället.

Men såklart finns det vissa platser som är mer hemma än andra. Som t.ex. skogen hemmavid och runt fina Flaten. Extra fint blir det på något vis när jag får dela upplevelsen med någon annan. Som med Annelie i dag.



I skrivande stund sitter jag på tåget. Lite hemma det med för man boar ju snabbt in sig på sin lilla plats.?


Snart, snart är jag hemma i Halmstad. Och som jag längtar!?

Kram från Ingmarie.

Nuvaro och härvaro

Att ge sig hän och verkligen vara i nuet är banne mig ingen enkel grej. Särskilt inte i vår tid när allting verkar vara ”på” 24/7/365. Jag tror också att för en del människor är det en smula läskigt att  stanna upp och börja känna efter hur livet egentligen är och väljer därför helt enkelt att inte ta sig tiden att pausa.

Men vill man så går det med lite övning. Det finns dock ingen Quick fix och man blir liksom aldrig färdig. Dock blir det enklare och enklare att finna den där inte stillheten om man håller i sin träning. Vill det sig väl kan man uppnå den oavsett hur fort, turbulent, grymt och kaotiskt livet och världen runt omkring är.

Att yoga och meditera är en väg. I dag fick jag med mig Annelie. Inte för att hon var så svårövertalad men hon kunde valt att säga nej just p.g.a att livet för tillfälligt var en smula rörigt för henne. Men som hon sa efteråt: ”det här var precis vad jag behövde”. För så är det ofta. När man minst vill och känner för att yoga, det är då man verkligen behöver det!


Swimrun är också ett väldigt bra sätt att öva närvaro på om än på ett helt annat vis än yoga och meditation. Men på något vis tror jag ändå de hänger ihop. Båda kräver balans mellan mjukhet och styrka. För mycket/för lite av det ena eller andra och man hamnar lätt ur kurs och förlorar flow.

Jag vet att det finns de som tycker sporten är fjantig (!) men pilutta dem i dag när regnet vräkte ner. Då var vår ”klädsel” den bästa tänkbara. ?



I dag har jag övat tillsammans med Jan-Erik. My new partner in crime. Om några månader ska jag och denne superman köra Stora stöten swimrun tillsammans. Kommer bli kanonbra!

Så vad du än gör, vilka mål du än har och hur fort än världen snurrar. Sträva efter att vara närvarande, behålla fokus och uppskatta allt du har och får. Och kom ihåg att livet är en gåva.❤️
Kram från Ingmarie.

Mer glad midsommar

Hur mycket jag än anstränger mina grå kan jag inte komma ihåg när det var så här fint väder en hel midsommar. Gör du?

Däremot kommer jag ihåg förrförra sommaren när jag sprang runt Flatensjön och det kom ”en sån där swimrunner” kutande i full mundering. Ja, det var så jag tänkte då.? Att de var en smula tokiga och något jag aldrig skulle få för mig att göra.

Men se hur det har gått! Nu är jag värsta swimrun-nörden och kutar glatt runt, och i, Flaten bland solbadare, SUPare,  leksaker, grillar och hängmattor.


Och jag är ju (tack och lov) inte ensam om att gilla detta.

Jag och Jonas mötte upp hos Annelie vid hennes fina stuga i Skrubba. Det där stället är förresten så nära en Bullerby-idyll man kan komma. Om jag ställer mig i kön nu kanske jag har en stuga där lagom till min 80-års dag.?


Bara några hundra meter från husknuten finns första sjön. Sen är det bara att fortsätta hur länge man vill. Upp och ner i vattnet. Simma, simma, simma. Springa på grusvägar, stigar, stenhällar och obanat. Precis hur man vill och känner för.


Jonas och Annelie skulle iväg på annat så jag fortsatte själv. Ett par timmar senare var jag tillbaks vid stugan och så lycklig att det nästan var löjligt. Inte blev det sämre av att sen bada, sola, käka och hänga tillsammans med Anders.


Vi var långt från ensamma i sjön. Vattnet är så underbart där nu så t.o.m badkrukorna vågade sig i.

Jag längtade efter att få simma utan våtdräkt men eftersom baddräkten låg kvar hemma fick det bli det jag hade. Funkade det med! Såklart!



Do what ever makes you happy. Every day. ❤️

Kram från Ingmarie

Glad midsommar!

Under åren jag levt har jag firat midsommar med allt från fester ute i de djupa skogarna med mygg och hembränt (!) till dragspelstjo, knätofsar och majstångsresning i Dalarna. Många gånger har jag även jobbat och några gånger har jag t o m firat utomlands. Med andra ord är jag absolut traditionsfri.
Midsommar kan man verkligen fira precis hur som helst så länge man bara har roligt tänker jag. Det är väl liksom därför man säger och önskar ”glad midsommar”?

Så här har jag roat mig: (Städningen är ej inkluderad av naturliga skäl.?)

Skön halvlång löptur med bästa Sophie.

Passade på att inviga ett par av alla de nya Newtonskorna.❤️

Grymt bra och kul gympass på favvocentret SoFo. Och nej, jag var inte ensam där!

Vattenlöpning och simning på Eriksdalsbadet. Det faktum att de ens hade öppet är en fest i sig och något som ska gynnas tycker jag. Och det var fler med samma tanke för jag var absolut inte solo i vattnet.

Soffslapp med sötaste Elvira. ?

Och såklart massor med god (vego)mat med bästa sambon!?


Så berätta, hur har du haft en glad midsommar?
Kram från Ingmarie.


Svett och värme

Det känns som hundra evigheter sedan jag körde ”riktiga” intervaller men det är förstås inte riktigt sant.

Som löpcoach kutar jag ju intervaller av något slag på var och vartannat pass. Men de blir liksom inte ”mina” och de blir aldrig särskilt hårda eller ens så mycket som jag vill. För att ö h t orka gäller det ju att ”fuska” en del så ofta skippar jag några + att jag maskar. Jodå, jag är en lat rackare emellanåt. Faktum är att jag tror jag skulle kunna få ett latmaskpris om det fanns en sådan tävling. Att köra egna hårda intervaller upptill är vanskligt både när det gäller skade- och orkesrisken så därför har jag helt enkelt inte gjort det. Jag må vara galen men helt korkad är jag inte. I alla fall inte hela tiden.

Men nu är det långt uppehåll på coachningen och jag kan göra precis som jag vill! Eller nästan i alla fall. Hur det än är så är det ju kroppen som är bossen.?

12 x 2 min. med 30 sek. joggvila blev det i alla fall och det kändes väldans bra! Hjärta, muskler och lungor fick jobba och svetten rann så där härligt så det sved i ögonen . Älskar känslan!


Den varma luften har även gjort utebassängen så varm att inte ens jag fryser! 


Så njut av sommaren nu när den är här på kort visit!☀️

By the way. 

Swimrunpoddens intervju med mig är tydligen den mest lyssnade i Sverige på Itunes under Friluftsliv. Ofattbart ( förstås) men såklart superskoj! Nästan så hjärtat svämmar över lite av både glädje, lycka och tacksamhet. Och ja, lite osvensk stolthet med om jag ska vara ärlig.?

Kram från Ingmarie

Internationella Yogadagen med guldkant x flera

I dag är det Internationella yogadagen och det har funnits massor av event att vara med på över hela vår jord. Coolt!
Jag har inte haft möjlighet att vara med på något sånt men det fina med yoga är att det behövs inte. Man kan yoga (nästan) var som helst, när som helst och hur som helst.

Just go with the flow in your body, breathe, relax and enjoy.

Förutom min vanliga morgonyoga så gjorde jag ett ”go with the flow-pass” efter förmiddagens löptur och gympass. Brydde mig inte ett skvatt om att det blev där mitt bland vikter, redskap, bänkar, andra tränande och popmusik.
Tvärtom var det underbart! 😀

IMG_4566yogastart
IMG_4559yoga2
IMG_4552yoga1
IMG_4549yoga3
IMG_4546yoga4
IMG_4564yogasista
Löppasset var också underbart!
Kom på att det nästan kändes konstigt utan våtdräkt. Måste vara ett tydligt tecken på att jag varit flitig med mitt swimrunnande.

IMG_4524lopsista
IMG_4528lop2
IMG_4523lop1
Gympasset var snudd på perfekt och jag kommer nu återigen köra ganska fokuserat och mer ”tungt”.  Jag har medvetet kört mer ”lätt” nu ett tag för jag tror ju på variation. Älskar verkligen känslan av att vara stark! Och det underlättar förstås att jag även älskar att vara på gymet.

IMG_4536gym
I dag är det ju även tisdag och tisdag = swimrunträning med Sicklagänget.. Ännu en grej jag älskar! (Undra om man kan missbruka det ordet. I så fall ligger jag nog illa till…)
Janne som i vanliga fall håller i allt var på annat galej så han hade bett mig (!) hålla i det. Jag som känner mig som jordens nybörjare och lika grön på detta som Hulkens färg.
Men det gick finfint! 23 st. tror jag vi var och det är allt från racersnabba proffs till absoluta nybörjare som aldrig någonsin provat. Men en sak har vi alla gemensamt. Vi tycker det är skitskoj!

 

Samling före.

Samling före.

Coach Nicolas stod jämte och coachade, fotade och var allmän påhejare. GULD värt!

Coach Nicolas stod jämte och coachade, fotade och var allmän påhejare. GULD värt!

Obligatoriskt gruppfoto före. :-)

Obligatoriskt gruppfoto före. 🙂

Ljuva Sicklasjön som vi korsar härs och tvärs och springer utmed.

Ljuva Sicklasjön som vi korsar härs och tvärs och springer utmed.

IMG_4592
IMG_4606
IMG_4595

Moi! :-)

Moi! 🙂

Bästa coachen Nicolas med söta lilla Noëlle.

Bästa coachen Nicolas med söta lilla Noëlle.

Fantastisk dag och jag är obeskrivbart tacksam för allt som den gett och som livet ger mig.

Namaste och kram från Ingmarie.

Julafton i juni

Jag får sjukt mycket nyhets/medlems/klubb-mail från både här och där om alla möjliga och omöjliga grejer.

Det mesta slänger jag direkt, en del skummar jag igenom för att sen även låta dem hamna i skräpkorgen.

Men så ibland kommer det något erbjudande som verkar intressant och ännu mer ibland t.o.m något som är riktigt, riktigt superbra!

Och ska man slå till kan man ju lika väl slå till rejält! ?

Jag  vet ju att de funkar och att jag kommer använda dem flitigt som en myra. Och vem vill liksom vänta till julafton när tomten dessutom kanske inte har några kvar.?

Kram från Ingmarie.

50-turad och poddad

Swimrun är väl egentligen inte så ”enkelt”, särskilt inte för någon som inte haft simning som en del av livet mer än en fnjuttbit av sin tid på jorden, men det är skitskoj och plötsligt så händer det!
Att allt klaffar och man liksom bara hänger med utan att man (nästan) ens behöver anstränga sig.

Just så där har jag haft det i dag på 50-turen. 23 km (cirka) ren och skär lycka och glädje på en fantastisk bana med start och mål vid mysiga Brotorpsstugan.
Det här är inget stort lopp, runt 60 startande, men superfint arrangerat av Skogsluffarnas OK.. I stället för att tävla i par så körde man här solo och man kunde välja mellan ett och två varv och med eller utan hjälpmedel. Jag körde två varv ”med” för jag gillar min dolme och tycker jag simmar bättre med den helt enkelt.

IMG_4493
Både löpningen och simningen kändes lätt, vattnet och luften var perfekt tempererat, banan gudavacker, sträckorna exakt ”lagom” långa, energin höll sig jämn och stabil hela tiden och absolut inget frysande. I dag tog jag nämligen på min extratröja trots att många sa det skulle bli för varmt. De vet ju inte att i min värld ska det väldans mycket till för att det ska bli för varmt. Men jag har börjat lära mig hur min kropp funkar och vad den pallar när den ska upp och ner i kylande vatten. Jag skippade dock dubbla badmössor och vantar.:-)

IMG_4497
I stället för nummerlapp så hade man en ”orienteringsstämpel” som alla fick ”blippa” vid varje nedgång i och uppgång ur vattnet. En vattentät karta fick man med men banan var supervälmarkerad så tack och lov behövde jag inte använda den. Orientering är verkligen inte min starkaste gren. Särskilt inte om jag blir trött. Det bra med detta var också att efteråt fick man direkt utskrivet alla sträcktiderna. D.v.s svart på vitt var jag såsat. Eller, som jag väljer att tänka, svart på vitt var jag har min utvecklingspotential.

IMG_4496
IMG_4517
Tänk så totalt olikt detta var mot förra helgen, som förvisso var superskoj men då jag frös som en tok mest hela tiden och undrade hur i all sin dar jag skulle överleva. I dag var jag så otroligt tacksam över att jag inte valt att köra ”bara” ett varv och jag hade lätt kunnat köra ett tredje om det funnits tid.

Foto: Annelie Ståhl.

Foto: Annelie Ståhl.

IMG_4499IMG_4501

Enda lilla incidenten, förutom att jag halkade runt som en upphettad smörklick på de mossbeklädda, våta snorhala stenarna emellanåt, var väl egentligen att jag var tvungen att stanna och tömma ena skon på en bunt bark. Och att ”efterfesten”, med massor av härliga människor att tjabba med och go mat att käka, tog slut.

Jonas som bl.a är ena delen av "Swimrunpodden" var bara en liten bit före mig. Men nästa år...

Jonas som bl.a är ena delen av ”Swimrunpodden” var bara en liten bit före mig. Men nästa år…

Bästa Fredda med en av de duktiga arrangörerna.

Bästa Fredda med en av de duktiga arrangörerna.

IMG_4508

Kaffe är aldrig fel. Och kolla! Inte ens mössa!

Kaffe är aldrig fel. Och kolla! Inte ens mössa!

Jag hade dock en annan ”fest” att åka till.
För ett tag sedan blev jag tillfrågad av Annelie om jag ville vara med på Swimrunpodden som hon och ovan nämnda Jonas driver. Först trodde jag faktiskt att hon skojade. Hittills har det nämligen bara varit med en massa snabba proffs som verkar vara födda till swimrunners. Du vet ungefär så där som att: ”jag sprang och simmade lite, ställde upp i en swimruntävling och vann. Sen fortsatte jag och vann ännu fler race.”
Typ så i alla fall. Hur som helst så långt ifrån ”min” värld som det nära på bara går. Den där jag sliter som en galning med simningen och verkligen inte begriper hur något som ser så vansinnigt enkelt ut kan vara så förbenat svårt.
Men Annelie skojade alltså inte.
Snacka om att känna sig som en Ardenner bland alla fullblodshästar. Men kul var det och kanske jag kan inspirera på mitt lilla vis? Allt handlar ju trots allt inte om att prestera, vara bäst eller ens särskilt bra på något här i livet. Man kan ju göra saker bara för att det är så jäkla kul också!
Du får väl lyssna och se vad du tycker när den släpps på tisdag. 🙂

Bästa Annelie. En stor, stor inspirationskälla på många sätt och vis för mig.

Bästa Annelie. En stor, stor inspirationskälla på många sätt och vis för mig.

Måste vara mysigaste intervjuplatsen ever.

Måste vara mysigaste intervjuplatsen ever.

Kram från Ingmarie.