Author: Ingmarie

Temperaturhöjning

Jag vet att det bara är högst tillfälligt men jag ääääälskar att det blivit riktig sommar. Förvisso kan jag inte njuta av det fullt ut för det är ju det där jobbet som tycker man ska vara där…

Men innan plikten är jag expert på att maxa njutnuingen.

Började med intervaller. 20 x 60-30 sek. Vet inte vad jag ska säga om dem för de var varken bra, dåliga, lätta eller hårda. Lite svenskt lagom helt enkelt.

Efteråt drog jag direkt till havet och jag är säker på att jag höjde vattentemperaturen med flera grader. Så otroligt skönt!

Kram från Ingmarie

 

Väder-appar och annat

När det vankas lopp blir vädret extra intressant att kolla. Särskilt när man samtidigt ska upp och ner i vattnet en massa gånger. regn spelar ingen större roll när det gäller swimrun men temperaturen gör det verkligen! Sen är det både enklare och roligare om solen skiner förstås.

Men trots att det tydligen tar fem år att bli meterolog så verkar de inte kunna spå vädret ens några dagar framåt för det ändras precis hela tiden. Det verkar dessutom finnas en massa olika väder för så här säger fyra olika väder-appar om lördagsvädret i Halmstad.

Hur är det möjligt? Hur de kan veta hur vårt klimat kommer vara om 40-50 år är för mig en gåta med tanke på hur dåligt de har koll på nutiden…

Men men, det blir som det blir. Redan nu har det ändrats igen så egentligen är det meningslöst att ens titta.

Jag valde gymet i går för jag trodde benen skulle vara snortrötta efter lördagens sega historia.. Vi kan väl säga som så att jag hade väldigt fel. Det blev både ben, rygg, mage och axlar innan jobbet. Att få ihop de dagliga minimala 12 000 stegen är förresten en baggis på mitt jobb. Man skulle faktiskt kunna säga att jag får betalt för att skrapa ihop dem!

I dag längtade jag ut och skogen gav mig ännu en magisk tur. Himlen må ha varit grå men det var varmare än jag trodde när jag valde tröja.

Nu när jag lärt mig när rusningen till Filborna arena är så är jag ännu mer tacksam över skiftarbete så jag kan vara där när det är lugnt. Fatta mig rätt, jag har inga problem med att dela bana och simma med andra, tvärtom är det stimulerande och roligt, men just i dag ville jag vara i min egna lilla bubbla och slippa anpassa mig.

Men trots att jag varit i vattnet så drog havet och vilken tur att jag lyssnade på den längtan för jösses alltså. Obeskrivbart vackert och vattnet var så klart att jag såg varenda sandkorn.
Har jag sagt att jag är otroligt tacksam och glad över att vi har flyttat hit? Med detta nästan inpå knuten tror jag t o m att jag överlever vintern.

Kram från Ingmarie

Skrylle bakgård

Livet alltså. Ibland blir det inte alls som man tänkt sig men ändå blir det det fast på ett annat vis.
Vi skulle köra en favorit i repris från förra året och åka till Skrylle för att kuta Skrylle bakgård. Planen var att vara där till starten kl 9 men pga taskig sömn bestämde vi oss för att sova lite extra och därmed komma senare. Det spelade egentligen ingen roll för man kan starta när man vill men jag hade ju gärna velat få ihop ännu ett 30 km pass.
Så vad är en SkogsBakgård?
Så här beskriver fantastiska teamet Anna-karin och Per det:
Vi använder oss av den trevliga och omväxlande 3-kmslingan, men för dig som vill springa längre är det fritt fram att bygga på/välja med valfri distans.
Dock startar vi prick varje hel och halv timma. Första start kl 9.00. Vi tänker oss 10 starter, det betyder att sista starten går 13.30 – alltså 9.00, 9.30, 10.00, 10.30 osv.
Du har 30 minuter på dig att i valfritt tempo ta dig runt trekilometersspåret (alternativt längre), bara du är i mål innan nästa start. Enligt back-yardkonceptet alltså, fast kortare! Vi kör tio starter, så fixar du alla varv har du sprungit minst tre mil!
Nyhet denna gång! Vill du klara en ultra så är vi i Skrylle från kl 08.00 och stannar kvar 1 timma efteråt.
Det är ingen tävling, det är en utmaning! En uthållighetsutmaning. En lightversion av ”riktig” backyard. Alla är vinnare, kom som du är, spring som du vill, du lägger upp det som du önskar. Kör det antal varv du känner för. Det är ok att starta vid kl 10 eller kanske 11 – men då hinner du förstås inte alla tio varv. Det är ok att ta en längre paus, stå över en start, och dra igång igen. Det är såklart ok att nöja sig med ett fåtal starter.
Tanken är utmaning och att ha kul tillsammans!
Vi står för ät- och drickbar energipåfyllning under hela evenemanget och laddar upp med bars, godis, chips, dryck: salt och sött och hembakat.
Klockan 10 var vi i alla fall på startlinjen och redan efter ett par hundra meter kände jag att kroppen inte var med mig. Seg, trög, extra ont i fötterna och blytung kropp men ändå full av energi. Helskumt!
Men jag gnetade på. Efter fyra varv bytte jag skor helt enkelt för att de var egentligen redo för återvinning för längesedan men jag kände mig snål och tänkte att de funkar nog några mil till. De gör dock sällan det när ytter-sulan är så sliten att man nästan ser inner-sulan..
Om det var det, deras magiskt goda banankaka eller något av allt det andra smaskiga låter jag vara osagt men kroppen vaknade till liv åtminstone några hack.
Rundan är väldigt fin och jag kan nog säga att jag kan den ganska bra nu. haha
Efter femte varvet bestämde jag mig för att hur trögt det än var så skulle jag få ihop åtminstone 24 km så jag la till en km vid varje runda för att få ihop lite mer men jag fortsatte ta det lugnt.
Vi var över 85 st som sprang så det var alltid någon att haka på och småbabbla med om man har lust. Och ork…

Även Anders hade riggat med stol för han anade att han skulle behöva vänta på mig…

Efter sex varv hade jag 20 km. Det var då tankarna började snurra mer än vanligt. 25 km, 26 km, 28 km eller kanske rent av 30?
28 lät bra för då skulle det bli två stycken 4 km loopar till.

Men hur det än är så är 30 en jämnare siffra så när jag kutat sista 3 km så fortsatte jag ett varv till istället för att ”bara” ta en extra kilometer. Det är banne mig inte lätt för kroppen att ha en envis skalle.

Anders sprang fem varv precis som förra gången men detta året rev han av alla på en gång.


Så det blev en favorit i repris även om det inte blev som vi tänkt!
Badet tog vi dock på ett annat ställe. Anna-Karin tipsade oss om Billebjer och fastän det ligger långt bort i ingenstans så var det fullt av badande både två- och fyrbenta. Vi fattar absolut varför! Det är en pärla väl värt omvägen!

Tusen tack Team Per & Anna-Karin för ännu ett fantastiskt arrangemang av er! Ni är outstandning!

Kram från Ingmarie

En alltmöjligt-dag

En sak vi hann under semestern var att möblera om lite. Eller rättare sagt, Anders investerade i nya arbetsmöbler eftersom han jobbar hemifrån, och då var jag snabb med att ta över hans ”gamla” arbetsbord. Det blev skitbra om jag får säga det själv! Nu kan jag bre ut mina målar/skapar-grejer ännu mer och har (nästan) full koll på var allt finns. Lättroad som jag är så känns det nästan som om jag verkligen har en ”riktig” ateljé nu. Det enda som jag saknar är ett golv jag kan kladda ner precis hur mycket jag vill. Men det kommer kanske…

Dagen började annars med ett gympass och en filminspelning. (!)

Det var ingen film på gymet och det var inte ens träningsrelaterat utan för Cellexir som jag använt i en massa år nu. Jag tog inte ett enda foto men om det inte blev helt crazy lär det dyka upp lite här och där. Spännande och roligt hur som helst! Jakob på Ornas Media var både supertrevlig och mega-proffsig så blir det pannkaka är det inte hans fel.

Efter en målar online-kurs drog jag till simhallen och jag lyckades minsann bli klar precis innan rusningen. Sånt blir jag glad och tacksam över i dessa ”nuskajagbörjaträna-tider”.

Kram från Ingmarie

 

Team-träning

Om en dryg vecka är det dax för Halmstad swimrun och jag känner mig mer ringrostig än en gammal skrovlig mutter på ett sjunket båtvrak. Visst har jag gjort två pass i år varav ett med Åsa men det gör ingen till en nysmord (swimrun) mutter. Å andra sidan har vi båda gjort detta oräkneliga gånger så kanske vi kan ha väckt minnet till liv långt  innan sista simmet på loppet och dessutom synkat ihop oss till ett ”riktigt team”.
Våra enda mål är att ha skoj och att komma i mål innan repet dras och om inget oförutsett händer borde det inte vara några problem.

Köra ihop är dubbelt skoj men det kräver samtidigt lite mer av var och en i form av samspel för när man är två går det ju liksom inte att göra sin egen grej. I stället gäller det att pejla av, kommunicera och hela tiden se till att båda är med. Den som för dagen är strakast drar och den som för dagen är lite tröttare får bestämma tempot oavsett hur mycket spring  den andra har i benen. Men det är också det som är det roliga! Att man upplever och gör tillsammans! Jag är dock säker på att vi kommer få en härlig dag för Åsa är allt man kan önska av en teamie!
Nissan-vattnet var ljummet och om SMHI inte luras allt för mycket kommer det bli snudd på Ingmarie-väder även nästa vecka!

Torsdagar udda veckor betyder även Sats-jobb och jag tycker det är jätteskoj att klasserna börjar komma igång igen.

Kram från Ingmarie

Sommar i Halmstad

Jag gör verkligen mitt bästa för att njuta av de sista sommardagarna för även om den inte är slut riktigt ännu så närmar det sig höstmånaderna vare sig jag vill eller ej.

Löpturen valde jag att förlägga mestadels på Galgberget. Förutom möjligtvis de allra regnigaste och vindpiskande dagarna så är det alltid fint där och en oas för alla som gillar att springa eller gå. Det jobbigaste är att ta sig dit för hur man än gör så måste man upp antingen via en massa trappor eller en lång seg backe. Det är ju liksom sånt som ingår när man ska upp på ett berg..

Men det är det värt och hemvägen är desto enklare!

Havet vid västra stranden är nästan löjligt långgrunt, man får gå hundratals meter bara för att få knäna blöta, men den är bara några stenkast från vår lya och är en härlig plats att hänga på så valet var ändå lätt. Att behöva vada i havet är ju inte precis jättejobbigt heller..

 

Ungefär mittemellan stranden och vår lya ligger Galleri 70 där jag och flera andra ställer ut konst. har fortfarande lite svårt att fatta att jag ’r med på ett hörn och ffa har jag svårt att fatta att jag ens vågar. Minns när jag tog upp målandet igen att jag sa att ingen, inte ens Anders, skulle få se vad jag gjort. Det är ju tur att man kan och får ändra sig och förändras..

När solen höll på att gå ner drog jag till Sats för att vara med på Marinas Transformer som blev en svettfest uran dess like och hade jag behövt göra en ynka burpee extra hade jag nog brutit näsan.

Nu hade jag det dock så lyxigt att mamma och Ulf bjöd på middag villet verkligen är höjden av lyx. På köpet fick jag träffa både lillebror och brorsbarn plus sötaste lilla Sheila. Nu borde jag vara återladdad för morgondagens äventyr.

Kram från Ingmarie

Än är inte sommaren slut

Har du märkt att det plötsligt blivit sommar igen? Semestern må vara slut men tack och lov finns det ju lediga dagar och det är extra bra när de sammanfaller med soldagar för en sån som mig som aldrig kan få nog av varken solen eller värmen.

Jag slog till med att först köra en bunt 2-minutare. 16 för att vara mer exakt med 1 min gå/joggvila. Inte jättehårt men det var inte heller någon walk in the park precis.
”Hard but somewhat comfortable”.

Sen drog jag till havet och guppade runt en stund i vågorna. Lyckades få en rejäl klunk av vattnet så nu är min saltdos mer än väl påfylld.

Men det var då. Nu är jag i Halmstad för en massa olika roligheter. En del tjänar jag t o m pengar på att göra!

Jag hoppas och önskar förresten att det är så här blank och fin Nissan kommer vara den 7/9 när jag och Åsa ska i och ur den x antal gånger om inget oförutsett händer.

Kram från Ingmarie

Back on track

Det tog väl ungefär 10 minuter på jobbet i går sen kändes det som jag aldrig haft semester. Full rulle direkt och på två dagar har jag redan avverkat över 20 timmar. Inte konstigt jag känner mig som om jag åkt runt i en torktumlare.

Tränat har jag tagit mig tid till ändå. Såklart.

Gym i går och löpning i dag. Inget hårt eller komplicerat utan bara lätt och enkelt för åtminstone jag kan inte gasa på hur mycket som helst på en och samma gång.

Kram från Ingmarie