Meditation

Och en typiskt bra söndag!

Kanske var det alla plusgraderna som plötsligt kom som skapade förändringen hos mig. Eller alla vattenpölar och geggan på grusvägarna och den lilla, lilla remsa av mjukt underlag utmed cykelbanorna som fanns då och då. Det var i alla fall inte sommartiden och den missade (sov)timmen eller partierna av ismodd som gjorde det.😱 Ska aldrig mer lita på någon som säger att en runda är ”lättsprungen”. Borde ha lärt mig att jag inte har riktigt samma preferenser som många andra när det gäller just det ordet.🤪

Vad det än var och är så har den ialla fall varit med mig hela, hela dagen.

Livslusten och livsglädjen!

Det går inte att förklara hur fantastiskt det är att få känna den igen! Jag är ganska säker på att det beror på att allt det hårda och kalla där ute håller på att tina upp och smälta bort. Då gör min kropp och själ liksom samma sak. 🙏🏻Om bara det där iseländet kan försvinna också så att jag kan Sprada igen så blir det ännu bättre! Nu är det omöjligt om man inte råkar ha med sig både ishacka, borrmaskin och en isbrytare…🙄

Löpformen verkar jag dock ha glömt där borta Down Under någonstans …🙄 Orken finns där men den där spänsten och kicken i kroppen är helt borta. Men jag övar tålamod för såklart den kommer tillbaka! Frågan är inte om utan när. Så har det åtminstone varit hittills i mitt liv. Inget varar för evigt. Inte varken bra eller dålig form heller.

En annan grej jag är säker på hjälpt mig få tillbaka livslusten är en särskild meditation jag återupptagit. Hade glömt den men så plötsligt kom jag ihåg den när jag som mest behövde den. Coolt!

Och yin yogan. Vilken fantastisk gåva det är till oss människoknytt!🙏🏻❤

Tur har jag också denna söndag. När jag kom till Eriksdalsbadet vid 18, en tid som normalt sett brukar vara lugn, var det knökfullt precis överallt. Varenda bana var bokad av föreningar utom en ynka i 50- resp. 25-meters banorna, plus några rundsimsbanor. Tänkte faktiskt för första gången ever skita i det när en man från en av de bokade banorna vinkar dit mig och säger att jag får köra jämte honom. Alltså det kallar jag god karma! Tack!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Stunder av lycka

Min fantastiska mamma delade i går en flera år gammal artikel men som (tyvärr) alltid kommer att vara aktuell. Inte bara för mig utan för alla oss som någon gång verkligen, verkligen tröttnat på livet. Den är tung som blyfylld gråsten, och jag grät mig igenom den, men den gav mig både en påminnelse och förnyat hopp. Detta kommer att passera. Och jag kommer känna livsglädje igen. Jag vet ju det egentligen. Men det där rackarns hålet gör ju inte enbart att man blir trött på livet. Man blir osmart. Det logiska tänkandet verkar ha gått och lagt sig någonstans väldigt långt bort.🙄 På något vis blir det också extra dumt och liksom ännu mer skämmigt just för att jag ju normalt sett har alla ”redskap” som jag dessutom gärna vill alla ska använda. Jag mediterar, yogar, tränar, sover och gör alla andra ”rätt”. Men jag är som sagt var bara en simpel människa med allt vad det innebär. Samtidigt är jag ganska säker på att allt hade varit ännu mycket värre utan alla mina ”knep”.

Hur som helst så jobbar jag nu stenhårt på att hitta glädjestunder varje dag. För nu vill jag hitta min livsglädje igen. På riktigt. Den finns ju där! Någonstans…

Jag fick några meter då och då på mjuk grusväg när jag sprang i dag och kände mig glad! Det spritte liksom lite i kroppen och stegen gjorde inte ont just den lilla stunden.

Men Sprada lär få vänta… Isen är fortfarande toktjock!

En lunch på ett av mina favvohak här i 08a land med dessa tre finingar gjorde mig ännu gladare. Länge! Och ruskigt mätt.🤪

Det var kanske delvis därför simningen gick så bra. Fast jag tror det mest beror på att jag fick sällskap av två fantastiska glädjespridare.

Att jag är tacksam över dagen och över att ha dessa människor i mitt liv behöver jag nog inte skriva… 🙏🏻💕

Kram från Ingmarie

Tillbaka till vad det nu kan kallas och ska bli

Jag är i grunden en positiv människa men att komma från +30 till -14… Jag är skeptisk.I alla fall är det jäkligt svårt för mig att se vad som skulle vara bra med detta..

Jag gillar det inte. Inte någonstans. Men nu är det som det är och det är bara att acceptera och gilla läget. Jag är tacksam för allt jag fått vara med om. Det är inte det. Men jag liksom dör en smula inuti av kylan och nej, jag tycker inte snö är vackert. För mig är det bara kallt, hårt och ovänligt. Dessutom tycker jag det är besvärligt med alla kläder.I grunden är jag nämligen en lat rackare.  Livet är betydligt mycket enklare med bara klänning och flip flops. T.o.m betydligt enklare.

Tack och och lov har jag ju mina knep och rutiner som funkar för att jag ska ta mig igenom även såna här ”lyxproblem” utan att åter falla ner i det där hemska svarta hålet. För ja, så illa blir det om jag inte bryter en negativ tankespiral i tid. Depression är osynligt men inte desto mindre plågsamt. Har man någon gång varit där så gör man (nästan) vad som helst för att slippa det.

Meditation är ett ”knep”. Hur det än är så är det ju i hjärnan det mesta startar så det gäller liksom att träna den så att den tänker ”rätt”. Helst varje dag. For ever and ever and ever and ever.

Ett besök på Eriksdalsbadet med vattenlöpning, simning och bastu (vilken fantastisk uppfinning det är!) är en annan idiotsäker grej. Funkar alltid!

Påskliljor är heller aldrig fel. A-l-d-r-g!

Sen hade jag sån himla tur att hamna jämte en helt ofattbart intressant och trevlig amerikan på flyget mellan Singapore och Stockholm inklusive den där tekniska mellanlandningen i Moskva igen. (Den mellan Perth och Singapore innehöll mest tårar och snor. Så pass mycket att flygvärden blev lite orolig…)  Eller om det kanske var ödet för jag lyckades ”uppgradera” mig bara ett par minuter innan boarding. Aldrig har en långflygning känts så kort! Vi babblade konstant om allt mellan kloster och vegoliv till resor, döden och bästa kaffet. Förutom de 5-6 timmar vi lyckades sova. (Något som heller i princip aldrig händer.) He made my day!

Nu tar jag en dag i taget. Redan om tre veckor väntar två nya resor. En kort och en lång. Jag ska även börja nytt jobb, börja en målarkurs och jag ska simcoachas. Och snart blir det säkert vår igen även om det känns en smula overkligt just nu…

 

Kram från Ingmarie