Sprada

Bendödar-torsdag

Äntligen Ingmarie-väder med sol och värme och som alltid vaknar min kropp till liv lite extra mycket så jag valde den där Kina-backen i dag.

Vägen dit, den jag tar som egentligen är en liten omväg, är bedårande vacker. Som förresten hela Pålsjö-skogen är.

12 x upp och ner blev det (600 m/varv) + ännu lite mer distans och det kändes riktigt bra!

Jag börjar inbilla mig att det har med tröjan att göra för banne mig har jag inte haft ett enda trögt pass med den på!

En sån här dag finns bara en sak att göra efter ett sånt pass. Jag är verkligen tacksam över att ha havet så nära!

Det är som sagt var sommar-schema så måndagens Performance Strength är på torsdagar. Dvs i dag som också var sista passet på benböjs-delen för denna gången.

Det finns en del utvecklings-potential om jag säger så men det är bra tycker jag. Sjukt skoj är det i alla fall och garanterat bra för både kropp och knopp! Du vet väl att styrketräning är en av många grejer som bl.a förebygger demens. Fantastiskt bra att en så enkel sak kan bidra till ökad hälsa, eller hur? Sen är det ju bra för en massa annat också såklart.

Kram från Ingmarie

Hellas, svettfest och mycket snack

Jag fick med mig min löpar-swimrun-vattenlöpnings-snacke-kompis Fredda på löpturen i dag och precis som i går blev det en i mina gamla hoods med avslutning vid fina Hellasgården. Jag har aldrig tänkt på hur enkelt det är att ta bussen därifrån till både Sickla och Slussen (och vice versa såklart) för det har liksom aldrig behövts. Har ju alltid sprungit eller cyklat dit. Men det funkar alltså utmärkt!

Vi sprang utmed Sicklasjön, genom skogen i Hästhagen och 5an vid Hellas. Fint som attan!

Är man i Hellas så är det en sak som ingår från mig. Ja du vet ju…

Vid Hellas kan man äta och just i dag kunde man njuta av den ute i solen! Underbart! Många timmar med snack och inspiration från denne man blev det och jag fick en massa pepp till beslut jag kommer ta framöver. Tack!

Lite senare var det dax för nästa skojighet med Kajsa på favvo-haket.

Hon är utan tvekan en av de starkaste människor jag vet.
På alla plan.
Jag hade varit halvdöd efter två nätters jobb men inte hon inte. Fullt ös och tunga vikter utan minsta problem! The human Super-woman!

Såna där pass kräver mat i magen efteråt. Chutney som funnits i samma kvarter i hundra evigheter har tyvärr stängt ner men vi hittade ett bra substitut på Blå Lotus. Inga jätteportioner men helt ok och det är ju svårt att klaga när man också kan sitta ute i kvällssolen! Ännu mer snack och jag är så himla tacksam att hon tagit sig tid för att träffa mig.

Kram från Ingmarie

 

En mini-resa med extra allt

Man kan verkligen få uppleva mycket på bara ett dygn!

Började gårdagen med ett lätt fartleks-pass i skogen. Hade sovit på tok för lite så skallen var seg men benen var i alla fall pigga!

Sen for vi norrut till Åkulla bokskogar. Jag har varit där många gånger innan och blir lika hänförd varje gång. Om du inte varit där så är det snudd på ett måste! Det är unikt! Målet var Åkulla Outdoor resort dit vi (eller snarare min extra-bror) kidnappat min extra-pappa Ulf som fyllde hela 80 år i går. Att han blev överraskad är jag ganska säker på och jag tror och hoppas han tyckt att det hela varit lika skoj som vi andra. Dvs alla barn, extra-barn, sambos/ingifta, barnbarn och hundar.
Vi har hängt, badat i sjön, badat vedeldad flotte-bastu, paddlat, simmat (det var i ärlighetens namn dock bara jag som gjorde), ätit, vandrat, pratat, sprungit (en del av oss) och skrattat.

Så himla skoj att kunna samla alla så här. Var bara en som saknades, min äldsta lillebror, och det är en sorg hos mig men det är hans val.

 

Vi har bott lite utspritt i både hus och på hotell men oavsett vad man väljer så är det kanonfint! maten i går var jättegod även om det tog väldigt lång tid innan vi fick den och frukosten var outstanding!
Så här var förresten min morgonyoga-vy i morse. Inte illa va?

Även om det var hemresa i dag så hann jag kuta 15 km i fantastisk natur. Bra markerat och väldigt varierande! Allt från breda grusvägar till smala stigar med en massa bröte. Tack och lov var det minst av det sistnämnda… Anders var med en bit innan han vek av och tog en annan slinga men vi gjorde först ett besök där den legendariska Bockstensmannen blev funnen 1936 efter att ha legat  i mossen i nästan 600 år. Lite anti-klimax var det för det enda som skvallrar om fyndet är en litern, liten skylt.

Avrundade det hela med det bästa som finns att avrunda med. En sprada!

Nu är vi hemma igen och det känns jättebra det också. Har packat upp, städat hela lyan, handlat, gjort mat och matlådor, ätit och jag har dödat bl a benen på gymmet i nästan en timme. Bättre än så kan det ju inte bli, eller hur?

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Packat om väskan

Första morgonyoan på terrassen 2025 är gjord!
Det var lika underbart som jag önskade och jag hoppas på många, många fler! Det är ju liksom en viss skillnad på att göra det där mot att göra det inklämd mellan möbler inomhus.🤪

Märkligt nog är benen ganska ok. Kanske jag maskade ändå i lördags för även i dag tyckte Garmin att jag skulle köra ”sprint”. 😳 Det tyckte inte jag. 55 minuter i skönt tempo kändes som ett bättre beslut. 😀

Plus ett uppfriskande bad! Det blåste vilt i dag kan jag berätta!  🤪😱

Via ett vikarie-crosstrainingpass på Sats tog jag tåget norrut till Halmstad. Det var med andra ord ingen lång paus hemmavid och det dröjer ett tag tills dess. Resväskan kommer nämligen nyttjas flitigt ett tag framöver och bara till skoj saker!

Kram från Ingmarie

 

Hammer trail 2025

Jag förstår att Hammer trail kallas för Danmarks hårdaste traillopp.
Mamma Mia. Det var mer än en gång jag undrade om benen skulle vika sig eller om jag ens skulle överleva eller trilla ner för något stup och bli upplockad i olika delar. Nej jag skojar inte.

Vi var i perfekt tid till loppet och behövde bara gå en kort promenad till startområdet. Det blåste rejält och jag frös så jag skakade. Därav både jacka, vantar och pannband…

Men du vet hur det är. Det tog typ 20 minuter sen var värmen tillbaka i kroppen och allt det där extra åkte av. Resten av tiden var det faktiskt perfekt temperatur och jag tackar vädergudarna för att det inte hade regnat för då hade jag garanterat inte kunnat hålla mig på benen.
Tydligen är banan aldrig samma från år till år vilket gör att det aldrig går att jämföra men själva sträckorna är desamma på våren. (På vinter-upplagan är de något kortare.)  Det finns massor av olika klasser att välja mellan och jag hade som sagt var valt ”mellan-distansen” 25 km och Anders 8 km. Längsta är 50 miles och även om jag vet att man aldrig ska säga aldrig så kan jag nog säga det om att försöka ta sig an den banan. Inte ens 50 km är jag sugen på.

25 an är ett 17 km varv + den där 8an som även går upp på Hammeren Fyr. För mig var det dock inte varken vägen dit upp eller något annat upp heller som var det jobbigaste. Det fanns betydligt värre utmaningar…

Men jag tar det från början.  Starten gick i exakt tid och vi var många som valt just 25an. Som alltid känner jag mig som en fjant bland alla andra coola ”riktiga” traillöpare med dubbade skor och tonade glasögon.

Som planerat tog jag det lugnt från början men första halvtimmen var ändå slitig för jag tyckte det var jobbigt att andas. Kändes som jag hade damm i lungorna och det hade jag kanske för dammet yrde verkligen!
Gillar man inte backar så är detta lopp inget att ens fundera på för de kommer i princip direkt, de är många och ibland sjukt branta både upp och ner. Dessutom är det ett gäng trappor inlagda. Men belöningen i form av utsikter som aldrig kan beskrivas gör att man glömmer mjölksyran fortare än kvickt.

De första 17 km är utan tvekan de finaste. Jag var helt lyrisk och var utan tvekan den som ropade wow, OOOH och kolla så fint  flest gånger och när vi sprang genom ramslöks-ängarna höll jag på att andas ihjäl mig för åh vad det luktar gott! Vi sprang över ängar bland kossorna (tack och lov var de totalt ointresserade av oss), förbi små byar, uppför på stigar, nedför på stigar, över/under stockar, uppför branter, nedför branter, genom stenbrott, utmed havet, förbi gigantiska klippblock och genom vitsippehav och grönskande bokskog. Vi var även upp och igenom Hammershus slottsruin! Vilken tur vi inte betalade snordyr parkeringsavgift i går för att kolla på det på avstånd. haha

Den första rejäla utmaningen för mig var någonstans efter Vang när vi skulle rakt ner, ja rakt ner, till havet. Stigen var förvisso torr men det var full av rullgrus och rötter och lider man som jag dessutom av svindel så blir det inte direkt enklare…
Jag är tacksam de som var bakom inte hade bråttom utan tvärtom sträckte ut både en och två hjälpande händer. Det var lika brant uppför och även om det är fysiskt jobbigare så är jag säker på att pulsen var lägre än nedför. Så mesig är jag.

Efter 17 km fortsätter man på den där 8an och helt ärligt hade jag kunnat vara utan den för det var på tok för mycket bröte för min del och ffa var biten på klipporna en mardröm. Här var jag verkligen verkligen utanför min bekvämlighets-zon och det är nog mest ett under att jag inte stöp eller fastnade någonstans.

Vägen upp till fyren var egentligen inga större problem förutom att jag höll på att stupa då foten fastnade i ett snår.

Jag hade hoppats på lite löpvänliga stigar efter de där vidriga klipporna men tji fick jag. Det var upp och ner och kringelikrok i princip hela tiden och för att inte snubbla höll jag blicken nedåt och höll på att springa på en stor get som plötsligt dök upp!
De där sista 8 km var bland de långsammaste jag tagit mig igenom någonsin just för att det inte gick att kuta och helt ärligt blir jag lite less när det är så.

Men jag tog mig i mål utan nästan en skråma och jag är både supernöjd, jätteglad och obeskrivbart tacksam! Undrar dock om strumporna någonsin kommer att bli vita igen…

Anders som ju känner mig ganska bra trodde nästan inte jag skulle ta mig runt de där sista 8 just pga allt bröte så jag är extra nöjd över att det dessutom gick snabbare än jag hade trott. Är sjukt glad att jag gnetat både backar och benträning på gymet för det hjälpte säkerligen! Anders är en gammal orienterare så han klarade av brötet finfint. Värre med backarna…

Kön till maten efteråt var evighetslång men det var det värt!

På hemvägen stannade vi i Hasle för jag hade en liten önskan kvar…

Nu är vi tillbaka i vår lilla stuga och chillar för fullt.

När jag var på väg ner för de där branterna så svor jag på att aldrig göra detta lopp igen men nu så här efteråt så har jag ändrat mig men nästa gång kommer jag troligtvis att nöja mig med den fina delen och ”bara” kuta 17 km. Men som sagt var, man ska ju aldrig säga aldrig!

Tack Hammer trail för en magiskt äventyrlig och fin dag!

Kram från Ingmarie

Hoppas vädergudarna vill vara med mig

Man kan ju inte kolla väderprognoser allt för tidigt för de förändras ju fortare än jag hinner säga pannkaks-smet men när jag började för någon vecka sedan så var skulle det bli sol och typ 18 grader på Bornholm på lördag.
Nu ser det ut så här.

Nio grader kan jag stå ut med men regnet kan jag absolut vara utan. Tror det blir jobbigt nog ändå på Hammer trail utan att jag behöver slira runt i lera också.

Nåja, det blir som det blir och jag kan inte göra något mer än att gilla läget och ha rätt kläder med mig. Fast jag kommer garanterat kolla extra flitigt på väder-appen och be till vädergudarna om både uppehåll och sol. Vem vet, det kanske funkar?

I dag har det i alla fall varit kalasfint väder och jag fick för mig att 3 x 10 minuters intervaller var en bra sak att göra. Det var det nog egentligen men träningsvärken från i går gjorde sig verkligen påmind! Det som var bra är att jag ändå inte helt tvärdog även om jag blev väldans trött och att jag återhämtar mig supersnabbt!
Hade ett par nya Distance-skor på fossingarna och som alltid så kändes det som jag studsade fram!

I dfag var också fagen för invigning av vår terass. Förra sommaren blev det aldrig pga av ”fågel-bekymmer” men vår hyresvärd har fixat allt jättebra så nu har vi en oas där på 14e våningen!

Naturligtvis var jag nere vid havet också. Underbart för trötta muskler att få flyta runt i vattnet. Börjar så smått planera för 2025 års OW-premiär och jag längtar verkligen som en tok!

En annan toppengrej för musklerna och huvudet oavsett vad det gäller är Yoga och för mig som gillar värme är Hot yogan extra ljuvlig. Tänk att ha ett sånt bra ställe nästan runt hörnan. Lycka!

Kram från Ingmarie

Snart dax för nästa skojighet

Om en dryg vecka så hoppas jag vara på Bornholm och stå på startlinjen till ”Ett av Danmarks tuffaste trail-lopp”. Man kan välja mellan 8, 17, 25, 50 km + 50 miles. Jag valde svenskt lagom 25 km. Det kommer garanterat att räcka både för att uppleva och för att få trötta ben. Väldigt mycket upp och ner (om jag fattat det rätt så är det ca 1000 höjdmeter) och en massa bröte så det kommer bli en del timmar där ute. Jag längtar och vädret verkar bli perfekt!

Så idag gjorde jag ett sista lite längre och ffa backigare pass. 18 km inklusive 20 (!) gånger upp och ner för ”Kinesiska muren backen”. Varje varv är ca 600 m och 45 höjdmeter.

Jag kände mig hyfsat stark hela tiden men det är klart att benen blev trötta. jag kommer dock inte köra några galna crosstraining-pass dagen innan som i går så jag har förhoppning om att de kommer vara jättepigga. Haha!
Det enda som egentligen oroar mig är att jag har en ”inåtvänd” blodblåsa under en av mina tår som är ur led (kom på ÖST) och den stör en del. Men det är inget farligt så jag får bara hoppas den hinner bli mindre till den 3/5!

Badet satt fint efteråt kan jag berätta! Nästan 10 grader i vattnet så nu är det vårbad!

Hot Yogan var en perfekt avslutning på denna dag. 75 minuter svettfest! Visst har jag sagt att jag älskar detta ställe och att bo här?

Kram från Ingmarie

 

Tidsfri fredag

Jag velade om jag skulle springa ett lite längre pass eller backe men så kom jag på att det ena behöver ju inte utesluta det andra. Ett ”rent” backpass kan ju i och för sig bli i princip hur långt som helst men jag var mer sugen på andra vyer och andra backar så det är vad det blev.

20 km med extra allt!

Så himla skönt att ha en dag utan en enda klocktid att passa och jag hann både gunga, bada och ha lång-fika vid havet.

Vet inte riktigt vad som flög i mig sen men pga ett inställt yoga-pass så drog jag till gymet. Tänkte att jag kunde ju köra lite core och stretcha.

Det blev inte alls så.

Jag fick i stället för mig att köra marklyft och på något märkligt vis kändes det riktigt bra så jag lastade på och plötsligt blev det 10 kilo mer än min vikt!
Hoppla liksom!
Att cdet skulle ske har jag inte tvivlat på men att det skulle ske i dag trodde jag då inte.

50 minuter med tungt jobb för hela kroppen som avrundfades med sköna yoga-moves. Nu borde jag vara redo för en helg på dårhuset.

Kram från Ingmarie

En (snudd på) perfekt söndag

På en ledig söndag utan nästan någon tid att passa hinner man en himla massa!

Bara det att det var dimma i dag gör mig lycklig ända in i märgen. Näst efter sol så är det mitt favvo-väder och jag tror det beror på att allt blir på något vis så stilla. T o m ljuset förändras!
All is och snö är borta och det funkade fin-fint att springa intervaller i Olympia-parken. 14 x 2 min. med en riktigt bra känsla! Trött blev jag såklart men det är ju liksom det som är meningen med intervaller.

Var bara hemma för att byta om och koka te innan jag hojjade ner till havet. Finns inga ord för hur vackert och härligt det var eller hur tacksam jag är för att ha detta så nära.

Tiden jag hade att passa var ett ”slags Pilates-pass” på Bindu.

Jag skriver med ”” för grunden är Pilates men det är många knorrar. Svetten stänker, musklerna darrar och träningsvärken är garanterad. Love it!

Har även hunnit städa, ta en powernap och förbereda inför helgens konst-utställning. Du är så välkommen om du har tid och lust!


Tror jag kommer sova extra gott i natt…

Hur har din söndag varit?

Kram från Ingmarie

Som en sagoboks-dag

I går var en betydligt bättre jobbdag än i lördags så HURRA liksom. Slapp åka hem med full matlåda och hann t o m både lägga schema och gå hem i tid.

Gjorde bara ett lätt gympass innan för jag visste att måndagen, som ju är veckans mesta lekdag, skulle bli lite extra aktiv.

I dag fick jag nämligen först äntligen besök av Ulrika! Vi har försökt synka våra kalendrar i flera månader men det är banne mig inte lätt med två som jobbar oregelbundet.

Vi fick en makalöst fin löptur som bjöd på sol, vackra vyer och (såklart) massor av babbel. Så himla härligt att ha tid och slippa både stress och att passa klockan.

Två Newton-fans!

Naturligtvis avslutade vi på bästa sätt.

Det finns en massa bra och mysiga matställen här och vi valde att åka till Linneaträdgården. Ett av våra favvoställen här som alltid bjuder på supergod mat och extremt bra service!

Tänk om vi aldrig hade börjat prata där på tåget från Falun och Stora Stöten swimrun för en väldig massa år sedan. Då hade vi kanske aldrig träffats, jag hade missat denna fina vän och vi hade absolut inte fått denna dag tillsammans. Vilken hemsk tanke! Är verkligen innerligt tacksam över att våra livsvägar korsats.
Och kolla vilka fina vantar och handledsvärmare hon gjort och gav mig!

Måndags-kväll betyder ju dubbelpass på Sats.

Jag trodde jag skulle vara både seg och trött men kroppen är ibland en lurig manick. Det gick riktigt bra och det var precis lika svettigt, jobbigt och skoj som vanligt!

Tack för i dag måndag! Tisdag kommer bli helt annorlunda men förhoppningsvis väldigt bra den också!

Kram från Ingmarie