Lång långfredag

Jag vet att det inte är så men det känns som att det varit en extra lång långfredag bara för att jag hunnit med så mycket. Städa, handla och laga mat var de där “nödvändiga” men sen har jag banne mig bara roat mig!

Nästan fyra timmars springandes i skogen för att leta kontroller. Eller det är väl kanske lite överdrivet att säga att jag sprang i fyra timmar… Men jag förflyttade mig åtminstone.

En del kontroller fick jag leta väldigt länge efter. Rackarns var de hade gömt dem väl! Ser du den?

Fick böja mig djupt för att verkligen hitta den men nu så här efteråt är jag glad att jag inte gav upp!

Men som sagt var. Orientering kommer ganska säkert aldrig bli “min sport”. Jag är för kass på obanat och blir uttråkad och less när det går för långsamt pga att det är bröte i vägen. Fast det är kul när man prickar rätt direkt förstås.

Var sen bara hemma på en snabb fika innan jag hojade i väg till utegymet. Egentligen hade jag tänkt köra inomhus men då hade en massa tid “försvunnit” bara för att transportera mig och det kändes extremt onödigt. Det blev (nästan) lika bra träning ändå.

Det som också är extra bra med utegymet är att det blir så himla mycket enklare att ta sig till Söderbysjön.

Det är fortfarande under 5 grader i vattnet (dvs det räknas som iceswim) och jag älskar det. Verkligen älskar, älskar, älskar det! Blir lycklig in i varenda liten cell varje gång jag får komma i.

Hoppas du också haft en härlig (lång)långfredag!

Kram från Ingmarie

 

Dessa prylar

När jag började med simning tänkte jag att det var så “enkelt” rent prylmässigt för man behövde ju bara badmössa, baddräkt och goggles. ja så trodde jag alltså. Den sanna verkligheten är däremot att simning är en ruskig prylsport! 😱 Långt värre än löpning men tack och lov inte lika “illa” som cykel. (Fattar i ärlighetens namn inte hur triathleterna mäktar med det varken utrymmesmässigt eller ekonomiskt.)

Jag har länge tänkt att jag skulle försöka kuta till simningen för att slippa tuben och spara tid men det där att få med allt är knepigt. Men det går. Om man bara skalar ner det till det absolut nödvändigaste och inte är så kinkig med hur man ser ut eller vad man har på sig efteråt…😁

Simsällskapet var det bästa av de bästa. Tyvärr fick jag och Veronica reda på att vårt (första) gemensamma mål, Utö Swimrun i slutet på maj, är framflyttat till slutet av september. Jag vet redan nu att det högst troligt inte kommer att funka pga den där förändringen jag kommer att göra. Men även om det såklart är skittrist så är vi ändå (fortsatt) glada för någonstans var vi ju halvt förberedda på att det skulle bli så. Dessutom så tränar vi för att träna och för att det är så himla skoj! Särskilt så här tillsammans! 😍 Och det funkar utmärkt att simma ihop även om man simmar med en racerswimmer som Veronica. Hon får helt enkelt vila lite mer och/eller simma några längder extra.😁

Foto Veronica W.

Visst är den fin? Min nya fina mössa. På tal om prylar…

Kram från Ingmarie

 

Corona-schema

Det nya ”Corona-schemat”, som jag kallar det, innebär bl. a att vi börjar några timmar tidigare än vi brukar men förhoppningsvis slutar som vi ska. (Lyckas väl si så där med det sistnämnda…) Passen är numera 10-12 timmar långa så det innebär ju också, förutom trött skalle och blytunga betongben, att de lediga timmarna under en arbetsdag är kraftigt förminskade. Då är det himla skönt att ha ett utegym bara 5 minuters jogg bort. Och att det är så härligt vårväder!

Hoppas att du mår bra!

Kram från Ingmarie

 

Betongben

Jag är alltid tacksam över att kunna träna, särskilt springa, och ännu mer nu när världen är som den är. Det är faktiskt fantastiskt att kunna och få. Körde intervaller i ömsom vårregn och ömsom vårsol innan kneget. Riktigt härligt och bra gick det också!

Vet inte om det egentligen var den bästa laddningen för nu, efter typ 10 timmar ståendes, är mina ben lika hårda som betonggolven de stått på.  🤪

Kram från Ingmarie

Frihetsdag

Nu har krisavtalet gått igenom vilket i praktiken betyder att vi i princip kommer bli tvingade till att jobba 48-timmarsveckor. Förvisso med mycket mer betalt.  Jag förstår såklart varför men hur blir det när vi inte längre orkar? Vårt jobb är inget jäkla kontorsjobb där man garanterat har möjlighet till att både pausa, sitta, få sina raster och gå på toa. Hå hå jaja. Så det blir väl en slags jobbarrest framöver….

Denna (sista på ett tag) dag i frihet blev i alla fall bra. Jag har fixat balkongen, tvättat hojen och köpt en ny fin baddräkt i stans roligaste butik.

Dessutom har jag simmat med  mitt favvo-gäng.

Snacka om att vi hade mycket leksaker! 🥳🥳🥳

Kul är det alltid! Och lärorikt.

På tal om leksaker så kunde jag verkligen inte motivera mig till att gyma inne hur roligt och bra det än är. Vilken vårdag! Såg både fjärilar och humlor. Dessutom är utegymet som en lekpark plus att jag har egna leksaker att ta med.

Såklart jag inte kunde låta bli detta heller…

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

 

BYO

I flera länder kan man nyttja BYO, dvs Bring Your Own, med syfte att man alltså tar med sitt eget vin/sin egen öl när man går ut och käkar. Ganska bra grej egentligen. Inget slängs ju faktiskt då. Precis som med doggy bag. Jättesmart grej!

I dessa tider har BYO fått (minst) ännu en innebörd. Åtminstone på Sats är alla mattor borttagna så går man på t.ex yoga/Body Balance så tar man helt enkelt med sin egen matta. Jättebra ju! Förutom möjligtvis de gånger jag redan har en multistor trunk med träningsgrejer… Då längtar jag ännu mer efter att det ska bli lite mer som vanligt igen. Å andra sidan tror jag aldrig det blir det igen.

Springa ute är hur som helst fortsatt säkert när det gäller smittorisk. Även om man kutar med en kompis hyfsat nära och ger varandra en liten snabb kram när man skiljs åt. Jag körde en liten extra runda för jag ville dra på men annars höll jag och Fredrik ihop hela vägen runt fina Flaten.

Och den, Flaten alltså, kan man ju sprada i också! Det sägs att covoid 19 trivs i kyla men jag är faktiskt tveksam till att det finns i just de sjöarna jag hoppar i. Det är ju faktiskt inte så troligt att någon med viruset badat just där jag är. Eller att någon badat där ö.h.t förresten. Vilket jag ju tycker är extremt märkligt för jag är helt säker på att folk skulle vara både friskare och gladare om de gjorde det. Fredrik var tveksam före men du skulle höra honom efteråt! Gladare än glad och kvittrade som en lycklig pippifågel!

Kram från Ingmarie

 

Naturpasset 2020

Jag gillar verkligen själva tanken och grejen med orientering men jag är 99.9% säker på att jag aldrig till fullo kommer att fastna för det. Helt enkelt för att jag är för kass på trail och obanat. Dvs sån terräng det oftast är på orientering… Mitt steg och min usla teknik gör att jag måste gå och när jag tvingas gå blir det tråkigt och kallt och jag blir less på nolltid för lika lättroad som jag är lika lättless kan jag också bli.

Ändå har jag ägnat nästan 5 timmar i skogen i dag för att leta kontroller! Kanske kan jag skylla på dåligt minne..🤪 Naturpasset är dock en himla bra grej för man gör det precis när man själv känner för det och precis så mycket/lite man vill. I dag var det premiär för årets upplaga så jag passade på att vara med på Skogsluffarnas arrangemang.


Deras fina klubbstuga ligger bara några kilometer bort och är ett ställe jag verkligen gillar. (Det är även de som ordnar 50 touren med swimrun samt trailrun + att de har ett supermysigt café!)

Själva letandet gick helt ok. Det var bara en av de jag sökte som jag gav upp på efter 48 evigheter. Men attans vad det sved! Jag ogillar starkt att ge upp. Hörde efteråt att en del av kontrollerna hade ”försvunnit” (klåfingriga knasbollar finns tydligen även i skogen) så kanske den var en av dem. Känns i alla fall bättre att få tro det.😁

Problemet för mig är som sagt var när det blir för mycket off-road och ”mekk”. (Läs rötter/stenar/bröte.) T o m gegga är bättre!

Men det blev en bra utedag och efteråt serverades ”Corona-fika” i stället för deras sedvanliga goda våfflor och pajer.

Inte heller några som helst problem med att hålla avstånd! Både själva stället och skogen har gott om plats! 🥳

Långt ifrån alla 50 kontrollerna är tagna men jag har som mål att hitta dem alla innan säsongen är slut. Det borde väl gå nu när jag började så tidigt. 🤩

Kram från Ingmarie

 

 

Rätt eller fel – vem vet?

Man ska hålla avstånd dessa tider, man ska tvätta händerna ofta och mycket (+ handsoprit), man ska undvika att resa (särskilt kommunalt), man ska jobba hemma om man kan, man ska stanna hemma om man har minsta lilla förkylningssymtom och man ska ta covoid 19/corona på allvar men man ska inte gripas av panik eller sluta träna, umgås eller vara ute. (Om man är frisk och inte tillhör någon riskgrupp vill säga.) Dvs egentligen ungefär så som det alltid borde vara.
Corona är allvarligt men man måste sätta det lite i perspektiv. Den här artikeln är bra tycker jag för den ger perspektiv.

men vi vet inte hur det här slutar eller vad det leder till. Vad vi vet är att vi behöver ta hand om oss extra väl. På avstånd. T.ex springa och simma med en kär vän. Jag fick Ingers fina sällskap i dag. På köpet fick vi frisk luft, bra träning, blev gladare och piggare.

 

Rätt eller fel är det ingen som egentligen vet. Hur gör du?

Kram från Ingmarie

 

Olika slags sekundrar och intervaller

30 sekunder kan vara väldigt långt men också väldigt kort. Allt beror på vad man gör. Du som vet vet…

Gjorde också en hel radda med löpskolnings-övningar. Helt klart är även det en färskvara. Men kul var det! Och ännu roligare var det att ha finfint sällskap av både Veronica och Fredrik i bassängen. Långa intervaller med paddlar som gjorde gott för (och med) musklerna. Gott om plats fick vi med!

Avrundade med riktigt god mat på ett (ganska) nytt Falafel-hak på Ringen. Väldans gott!

Dessutom undkom jag ovädret som drog in senare på dagen. Det gjorde inte Anders…

Kram från Ingmarie

 

Bästa laddningen

Att jobba inom vården i allmänhet, och inom akut/intensivvård i synnerhet, är en utmaning utan dess like just nu. Kaos är bara förnamnet. Men vi kämpar på och ”snabbmat” har plötsligt blivit mer en regel än undantag…

En bra grej är dock att väldigt många snälla människor skänker mat och dricka till oss. 🙏🏻Hur länge vi får ta emot det är dock oklart…. Risken är att det blir stopp för det. Men vi får se. En dag i taget nu

Jag är förstås oerhört tacksam över att vara frisk och kunna göra en insats. Liksom att jag har träningen för den ger verkligen energi!

Men du, lova mig att göra ditt bästa för att inte hamna på sjukan oavsett anledning..

Kram från Ingmarie