Feltryck

Jag har fått en ny klocka för någon vecka sedan som sen julklapp av min snälla sambo. Han tyckte det var dax för detta är den enda jag har haft när jag ska köra intervaller….

En gammal hederlig Casio som inte visar en endaste meter, puls, höjdkurva eller steglängd. Den tål inte vatten och har inte ens en hel klockrem! Enda funktionerna är start och stopp och den går att ställa in tidsintervaller på. I alla fall till max 10 minuter, sen får man börja om igen.
Egentligen  är den bra i sin enkelhet och det är den sorten jag haft under alla mina elitår så helt kass är den ju uppenbarligen inte. Jag bryr mig egentligen inte om alla finesser som finns på de nya coola klockorna men visst, de förenklar ju betydligt om man slipper starta om hela tiden när det är intervalldax och det är roligt att veta hur lång en runda är.

När det gäller intervaller gäller det såklart att man programmerar in rätt… När jag började första i dag tyckte jag det dröjde väääääldigt länge innan den pep och den andra var ännu värre.
Där och då tänkte jag att det var en skitklocka och stängde av allt och körde ”manuellt”. När jag kom hem och kollade lite extra visade det sig att jag programmerat in kilometer i stället för minuter och inte ens under mina bästa år skulle jag ha klarat 2 km på 2 min. Haha.

Så nästa gång går det förhoppningsvis bättre!

Och ja, den nya är både snyggare, lättare och bättre. Den har ju t o m ett riktigt armband.

Och ja igen, jag blev ruskigt trött av de ”nästan” 12 x 2 minutrarna jag gjorde.

Gårdagens tur var betydligt softare. Cruisade fram i skogen och utmed havet och njöt av solen till max. Bara synd att jag behövt jobba dessa  ljuva påskdagar men det kommer förhoppningsvis nya snart!

Vi kunde t o m sitta ute och fika i går! Hur härligt som helst!

I morgon är jag äntligen ledig en hel dag. Då ska det visst regna…

Kram från Ingmarie

 

En smula matt

Att vara med på konstrunda är både roligt, inspirerande och lärorikt men det tar också massor av energi. Jag är helt både tom och slut i mössan nu. Fast det kan ju kanske också bero på att jag gjort en massa annat också…

Löpturen var en av de ljuvaste hittills i år. Alltså vilket väder! Som alltid känner jag hur varenda cell i kroppen vaknar till liv när solen och värmen når den. Jag t o m eftersvettades! Minns inte när det hände sist.

Kändes ju nästan skamligt att vara inomhus sen men det har det varit värt! Mycket folk i dag också och väldigt många härliga samtal med människor jag högst troligt aldrig skulle träffat om jag inte varit med på konstrundan. Konkurrensen från alla som ställer ut i hela Skåne är stenhård så jag är verkligen extra glad över att folk velat köpa av just lilla mig! Känns snudd på ofattbart!

När jag väl kom till gymet hade jag i princip noll förväntningar men kroppen är som bekant en lurig manick och bjöd mig på ett jättebra pass!

När jag sen även hade handlat och gjort matlådor för det ”riktiga” jobbet som börjar i morgon igen, så både behövde och förtjänade jag detta.

Kram från Ingmarie

Abstinensstillad

Att vara med på Konstrunda är verkligen galet skoj! Man träffar en massa roliga och trevliga människor och blir inspirerad av ”kollegorna” som också ställer ut. (Nackdelen är väl att det inte blir tid att åka och kolla på alla andra ställen…)

Det har varit full rulle på Mölleholmen hela dagen där man, förutom att kolla konst, även kan ta en drink, äta, klappa lammen och buda med katterna. Omgivningen är verkligen både vacker och rofylld.

En hel del av mina tavlor har numera fått nya hem och vem vet, kanske blir det ytterligare några till i morgon?

Jag ”fuskade” lite och smet en stund tidigare för att hinna med klubbens simträning. Så stark var min abstinens…

 

Kram från Ingmarie

Ett sista och första dagen

Om ca 1,5 vecka är det Öst 60 km km och jag begriper att det kommer bli en av mina största utmaningar ever. Dels har jag aldrig tagit mig till fots så långt och dels har jag sprungit på tok för få riktiga långpass. Men nu är det som det är. Jag har helt enkelt inte kunnat/pallat mer utifrån de förutsättningarna som varit och är just nu. Flytt, nytt jobb med allt vad det innebär, utbildningar, köp av fritidslya och inflytt i den, sjuk närstående och lite annat som tagit tid och kraft.
Dagens pass kändes åtminstone helt ok (förutom möjligtvis när isvinden låg rakt på mig) men det är ju inte ens hälften av sträckan på Öst och jag kan ju inte påstå att benen var jättesugna på att fortsätta lika långt till…

Men kanske Ultrastjärnan Camille Herron har rätt när hon säger att man ska skippa långpassen? Trots att hon är världsbäst på ultra/24 timmars/48 timmars mm så kör hon max 22 miles (35 km)  1-2 gånger /månad. I stället koncentrerar hon sig på att ha kontinuitet och ökande mängd. Hur som helst så kan jag inte göra mycket mer än att hoppas kropp, knopp och väder är med mig. Känslan att kunna njuta i solen efteråt är i alla fall oslagbar!

En annan sak som tagit tid är förberedelserna inför Konstrundan som startade i dag. Väldans skoj!

Välkommen om du vill och kan! (Jag är där nästan hela fredagen och lördagen. Ej söndag pga jobb.)
Det finns massor av olika slags konst i hela Skåne att åka runt och kolla på! Om du inte kan komma men vill boka något så är det bara att maila via min konstsida.

Kram från Ingmarie

Vårben

Jag har inte simmat på ett tag helt enkelt för att jag haft knapert med tid för det. Själva simningen tar inte så mycket tid men med transport dit och hem blir det lätt 3 timmar. Men snart så lättar ”livsschemat” en smula så då blir det tid för det igen. Förutom den självklara nackdelen av att inte simma så gör det också att jag liksom glömmer bort att raka benen. När jag mest springer, cyklar och gymar så tänker jag inte på det. Vet egentligen inte varför men jag antar att det blir mer uppenbart om benen är lite lurviga. Haha! Lurviga eller ej, och vem bryr sig egentligen, så hade de i alla fall vårkänslor i dag!

Jag har också sett årets första humla!

Vad har du sett för några vårtecken?

Kram från Ingmarie

När det är (extra) enkelt

När solen skiner, temperaturen är två-siffrig och det är medvind (nästan) hela löpturen, då är det banne mig plättlätt att vara löpare!

Så var det i går och som jag njöt! Hoppas hen som bestämmer vädret har hört hur jag önskar mig liknande till ÖST.

Lika lätt var det att bada. Hade det inte varit för isvindarna hade jag trott det faktiskt var sommar. Eller i alla fall nästan. Jag hoppas nog att även vattentemperaturen blir två-siffrig då… Det är det inte nu.

I dag har jag varit på jobbet från tidig morgon till sen eftermiddag och även om jag är övertygad om att det hade blivit en vansinnigt vacker morgonlöpning så avstod jag. Dels för att jag prioriterade sömnen och dels för att jag ville ha löpvila. I stället fick jag sällskap av Glenn och hans kompisar i spinningsalen. Snortrött före och snortrött efter men på två helt olika vis. Före för jag var jobb-seg, efter för att jag tagit i. Föredrar den sistnämnda tröttheten alla minuter på dygnet.

Som du kanske märkt är mina inlägg fortfarande en smula oregelbundna och det beror på samma skumma teknikstrul som i förra veckan.. Först funkar det inte utan det blir bara en massa konstiga meddelanden om länkar jag ska klicka på (vilket jag inte gör) och sen plötsligt är allt som vanligt igen.
Förhoppningsvis är det som vanligt i morgon igen.

Kram från Ingmarie

Fullspäckade dagar och skum teknik

Bloggen fick lite krupp och det funkade plötsligt inte att varken göra inlägg eller ladda upp bilder. Fick bara ett jätteskumt meddelande om ”error” och hänvisades till att klicka på en massa länkar vilket jag inte varken ville och vågade.

Vi hann inte ringa supportern när det var öppet och i dag när vi skulle så dubbelkollade jag hur det såg ut och simsalabim så funkade den igen. Märkligt va? Ibland är det tydligen bra att prokastinera. Haha

Det har varit extremt hektiska dagar i Halmstad.

Som du kanske minns så skrev jag att toan inte funkade i lyan. Hjälp kom sent på kvällen men han kunde inte fixa det så vi fick ta in på hotell. (!) Aldrig bott på Plaza innan men om jag någonsin ska bo på hotell i Halmstad igen blir det nog det jag väljer. Superfint! Fanns t o m hantlar på rummet. Fast jag hade såklart hellre valt gymet på 11e våningen. På frukosten fanns väldigt mycket vegan-alternativ. T o m korvar! Aldrig varit med om förr. Inte för att jag ville ha det men jag gillar omtanken.

Vi har hämtat bord och grejer till badrummet, fått en säng, skruvat ihop allt, städat, flyttat en garderob, burit bort skräp, klurat på hur vi ska få ut så mycket som möjligt av de få kvadratmetrar vi har, flyttat runt lite till, mätt och fyllt skåpen. Vi har även hälsat på pappa på sitt nya boende, träffat hel- och halvsyskon och firat min älskade lilla mamma som fyllt år.

Jag har tränat med. Flera gånger. På fredagen blev det intervaller i vattengravar. Milde himmel så mycket regn det kommit! Det var liksom inte lönt att försöka hålla fötterna torra…

Gymet var i alla fall fritt från den typen av väta. Svett är en bra mycket trevligare att bli blöt av!

I går sprang jag ett 3-timmars pass på Prinsen med förlängning runt Möllegård, Söndrum och Alet. Fruktansvärt trögt men solen sken, utsikten var magisk och jag hade sällskap av Maria en bit så jag ska väl egentligen inte gnälla. Men jag var allt extra glad när jag sladdade in på vår gata och jag fick stanna.

Vi kom hem i går kväll och det känns ju nästan skönt att ”bara” ha jobbat i dag.

Eller nej, nu ljög jag igen. Lite mer har jag gjort. Vi har städat, tvättat och jag har sprungit till och från gymet för ett hyfsat lätt pass där.

Kram från Ingmarie