Search Results for: hammarbybacken

Grattis till mig!

I dag har jag fyllt 54 år! Det är inte alla som får bli det och det är absolut inte alla som kan och får fira som jag gjort. (Eller kanske ens vill..🤪)

Efter födelsedags-frukost (som var typ som den alltid brukar) sprang jag upp till Lions Head trailen ännu en gång och tog samma varv som i går. Det är en brutal start , vi snackar Hammarbybacken x flera direkt från start, men den är så värd det!

När jag kom över till andra sidan av berget tog jag asfaltsvägen ner till Camps Bay (här snackar vi verkligen om att “rulla nerför”) och sen söderut vidare hela vägen till Hout Bay där Anders mötte upp med bilen. Jag är ju ingen stor fan av asfaltslöpning nu för tiden men det finns undantag! Sega, jättelånga backar som jag älskar och med vyer så jag nästan tappade andan! Blev i princip inga fotostop för jag var helt in the flow.

Det fanns småavstickare från asfalten.

Tanken var egentligen att jag skulle hoppat in i bilen långt innan men när jag väl gnetat mig upp för den sista överlånga backen ville jag minsann även njuta av den sista biten ner till stranden i Hout Bay och Anders hade parkerat helt perfekt!

Bara att gå rakt ner!

Det enda egentligen  “dåliga” denna dag har varit att det var så galet mycket med folk överallt att det var omöjligt hitta en vettig parkering så vi kunde fixa mat på vegohaket jag siktat in mig på.

Vi letade som tokar efter något ätbart och det slutade på ett café som var ok men väldigt dyrt och inte alls den typ av mat jag gillar och mår väl av. Bara för att det är vego betyder ju liksom inte att det är superbra… Men den gav i alla fall ny energi efter de många timmarna springandes.

Vegoburgare och vegobowl som vi delade på. Och bubbelvatten. 🙂

Vi for sen vidare på en av de vackraste vägarna i detta land, kanske t.o.m i världen, enligt diverse “tävlingar” och jag kan förstå det! Chapmans Peakdrive är verkligen något utöver det vanliga! Cirka 40 spänn kostar det att åka igenom och det är lätt värt varenda öre!

Vi tog “stora” vägen tillbaka till Capetown, otroligt vacker den med men på ett annat vis, inklusive en vända inne i stan innan vi hamnade på gymet.  Fyller man år får man ju träna precis hur mycket man vill, eller hur?
Blev ett bra gympass plus ett minst lika bra simpass.

Nu har denna 54-åriga kropp även fått i sig en rejäl dos både bra och god vegomat (under salladsberget finns bl.a tofu, hummus, quinoa, kikärtor, kål, morötter och falafel) så förhoppningsvis fortsätter den vara glad och stark och tuffa på ännu lite till. Oavsett är jag tacksam för allt både den och livet gett mig hittills.

Kram från Ingmarie

Halmstad dag 5

I princip allt jag gillar och behöver finns i min hemstad men det är faktiskt en sak som inte finns här som jag gillar. (Om man inte åker en bit utanför stan som jag t.ex gjorde  i lördags.)

Det som saknas är en Hammarbybacke!

Galgbergets spår må ha sina utmaningar men de är i jämförelse ganska milda. Men Galgberget har däremot något varken Hammarbybacken, eller mina närområden i 08a land, har. Nämligen trappor! Många dessutom som sitter tätt och som därmed tvingar benen till en hög frekvens. Förutom den sista sektionen som är mer lik en rulltrappas steg och mördande jobbiga när man hållit på ett tag. Man kan såklart ta dubbla steg men jag behöver öva och öka frekvens så varenda ett av de 183 stegen ska beträdas. Väl uppe fortsätter jag till höger på asfalten, höger igen ner på en stig som tar mig till asfaltsvägen förbi Hallandsgården och ner till starten igen. Varje varv är runt 600-700 meter och tar mig nu för tiden ca 4.30 min. Inte så snabbt men efter 13 varv (utan vila) är åtminstone mina ben rejält trötta.

Första sektionen

Obs! Det är inte min naturliga speed om nu någon tror det…

Sprang dessutom en extrarunda både dit och hem så det blev över två timmar till slut. Bra tycker jag! Det vackra får man på köpet.

Sen hade jag det så himla bra och lyxigt att jag blev serverad mat direkt efter hemma hos mamma och Ulf. Krämig linsgryta med potatis, bröd, hummus och grönsaker. Så gott! Och mysigt!

Men sen var det hemstads-mysiga, roliga och lyxiga slut för denna gången. Nu är jag tillbaka i 08a land för i morgon är det jobb igen men jag har roliga grejer att se fram emot redan när jag slutat för dagen. Och om bara en dryg vecka åker jag och Ulrika på vårt lilla Finlands-äventyr. Lite modifierat pga att livet kom emellan för Ulrika men det kommer bli en utmaning som heter duga oavsett! Jag har ju kört den en gång innan med Peter så jag vet till 100% att det inte blir en walk in the park. Men ruskigt skoj!

Kram från Ingmarie

DNS

Jag hade verkligen sett fram emot att äntligen få köra ett swimrun-lopp, och då särskilt dagens fina Brotorps swimrun, men det blev en DNS. (Did Nor Start.) Förklaringen är enkel. Som jag skrev i går är det fortsatt tufft på jobbet och jag är helt enkelt ganska slutkörd. Både fysiskt och psykiskt. Det känns som att jag inte har varken någon inre glöd eller något ”go” i mig. För lite prana helt enkelt. Jag är liksom dränerad på inte energi. Och även om anledningen högst sannolikt är jobbet så vet jag att det är jag som får göra något åt det hela. Dels för att arbetsbelastningen troligtvis inte kommer förändras (åtminstone inte till det bättre) och dels har jag ett eget ansvar över mitt liv. Man kan be om hjälp men förändringen måste jag stå för själv. (Det är väl det som gör att man så ofta drar sig för att göra just det…)
Nåja.
Eftersom jag ännu mer än att köra ett lopp, hur fint det än är, vill hålla mig frisk och hel så fick jag tänka om och prioritera sömnen. Det svider i hjärtat att inte ha fått vara med men jag försöker intala mig om att det var rätt gjort. Faktum är att jag kände inte ens någon riktig lust till att vara med på kalaset fastän jag vet hur skoj det är. Då är det illa…

Jag hade egentligen ingen lust att gå upp ur sängen över huvudtaget i dag (då är det jätte-illa!😱) men av erfarenhet så vet jag att inget hos mig blir bättre av att jag blir passiv.

Så jag tog mig upp. Och tog mig så småningom även ut. Som från ingenstans visste jag nämligen plötsligt vad dom skulle kunna göra mig glad igen!

Hammarbybacken såklart!

Jag må bli gladare av den men jag blir nog inte direkt piggare. Fast denna slags trötthet som blir av fysisk träning mår jag bra av! Hur motsägelsefullt det än kan verka så ger träning mig energi. Något jag tror de flesta som provat vet.

Fem varv à 2 km (= 10 gånger upp och 10 gånger ner) + kuperade omvägar både dit och hem blev till slut 135 svettiga minuter.

Den sena lunchen avnjöt jag nere vid Söderbysjön. Vilken liten pärla den är!

Följt av 2,3 km simning. Jättehärligt!

Så det blev en väldigt bra ledig dag ändå trots att det inte alls blev som jag tänkt och planerat. Och jag är tacksam för det. Allt kunde ju ha varit så väldigt mycket värre. Må nu bara denna energin få stanna kvar tills jag kan fylla på den igen!

Kram från Ingmarie

Svett-måndag

Det är tur jag älskar att svettas! Eller förresten, hade jag inte gillat det hade jag såklart inte utsatt mig för det jag gör.🤪

Springa i swimrun-utrustning kan vara en både kall och varm historia. I dag var den varm! (Vilket jag föredrar alla veckans dagar.) Hade delvis sällskap av bästa Ulrika. (Hon jag ska på Finlands-äventyret med.) Från ytterdörren till Sickla, upp och ner för Hammarbybacken några gånger, sim i Sicklasjön x flera, löp till Hellas, sim, löp, sim i Söderbysjön och hem. En nästan tre timmar ren och skär härlig svett-fest!

Minst lika härligt svettig var timmen i hot-yogasalen. Det var så längesedan jag körde att jag nästan glömt hur svettigt det är. Och skönt!

Kram från Ingmarie

Bra helg

Ibland får man (jag) till det även på en jobbdag minsann. Fördelen med helgjobb är nämligen att vi börjar en timme senare. (I praktiken betyder det förstås då att man får färre arbetade timmar och måste “ta igen” dem på vardagarna…)

Hur som helst så efter att vi städat hela lyan i går, och jag fixat matlådor, så hann jag med att kuta intervaller, åka till badet, simma och vara ombytt och klar i perfekt tid för jobbet. Maten fick jag dock glufsa i mig under rapporten.🤪

I dag har jag varit ledig så jag la helt bort allt vad klocktid heter. (Undantag tvättiden nu i kväll. Den måste ju passas.🤪) Tog sovmorgon och hade slöfrukost. Målade lite och drog sen i väg på en löptur. Den blev 2,5 timme lång inkl 6 x 2.1 kilometer-loopen vid Hammarbybacken. Dvs 12 ggr upp till toppen och lika många gånger ner.

Anders körde sin egen variant gåendes med rygga. Starkt tycker jag! Mun-dregel lyckades vi fixa båda två. Eller mest jag om jag ska vara ärlig. En av mina talanger…

Jag fick dock inte med honom på fler uteäventyr men turligt nog har jag lättövertalade vänner. Ulrika svarade blixtsnabbt ja på att hänga med på lite coldswim i Sicklasjön. Vi hade lite olika klädsel för själva aktiviteten men allt funkar bara man är tillsammans.

Samma temperatur på land som i plurret och jag tror jag kanske hade lite energibrist för efter en kvart kände jag att det fick räcka. Mitt “efterskak” varade i säkert en halvtimme trots fyra lager kläder och en halv balja hett te.

Inte ens cykelturen hem och en varm dusch gjorde att cirkulationen kom igång. Det var inte förrän många timmar senare, efter kryddig mat och insvept i filtar, som jag på riktigt tinat. Men det var det värt för har man drabbats av “the bug” så har man.🤩

 

Kram från Ingmarie

Ben-nötardag

Jag fick för mig att jag var sugen på back-intervaller i dag. Ja alltså jag var verkligen det! Backe är kul! Och ruskigt jobbigt förstås.🤪Hammarbybacken är omöjlig att kuta i nu när den förvandlats till 100% skidbacke men jag har en annan som dessutom till 95% alltid är grusad och halkfri. Det du! One way är den 250 meter, hyfsat brant och jag tänkte mig 10 st. Som blev 12 som blev 16. Sen var benen nästan inte med mig. Men de tog mig i alla fall ända hem.😄

Men kanske de bara lurades för några få timmar senare gick de/jag bananas på gymet. En timme non-stop med övningar både högt, lågt och mittemellan. (Har du insta kan du kolla en liten core-film om du vill. @Ingmarie_yoging)

Kram från Ingmarie

Upptiningstips

Himmel och jord vad kallt det plötsligt blivit på mina breddgrader!😱 Och jag gillar det inte. Helst vill jag bara vara inne, sova till maj och slippa ta på mig alla dessa kläder för att kunna gå ut över huvudtaget. Jag fryser förresten ändå. Men jag vet några idiotsäkra knep för att tina upp min stackars frusna kropp. Det är fritt fram att härma! 😄

1: Kuta den backigaste vägen till Hammarbybacken, kör 4 varv på “min” 2 km-loop och spring sen hem igen. Men pausa inte mer än högst 30 sekunder för fototagning och ev kisspaus för då hinner både snoret och blodet att stelna och händerna blir absolut totalt obrukbara.

Hemåt fick jag dock välja plattaste vägen för benen började strejka. Fyra varv var mer än de två jag planerade för jag är långt ifrån där jag var när jag klarade sju i somras. Men jag kände mig oväntat stark så det kommer bli som då igen.

Om bara inte det där vita joxet ställer till det så man inte kan kuta där hur gärna man än vill och hur stark man än är vill säga. De har redan börjat med konstvarianten och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det… Det är ju “bra” på så vis att mängden är begränsad och inte stör min runda men det känns ju helt vansinnigt mot miljön när de kör lastbil efter lastbil upp (och ner) med detta jox. Är det verkligen ett måste?

2: Ett pass i en värmesal är som att få balsam i själen och få kroppen inlindad i värmefiltar. Sats nya Hot Yoga release är yin yoga i värme och precis så skönt avslappnande och värmande som det låter! Tror faktiskt jag slumrade till några minuter. Ljuvligt!

3: Och raggsockor! Det funkar alltid!

Kram från Ingmarie

Dubbla tior

Den ena tian hittade jag på helt själv. 10 backar upp och ner. Varje upp, och ner, är ca 300 m. Inget märkvärdigt om man betänker att det inte är så längesedan jag körde 7 x 2 km i Hammarbybacken. Men allt sånt där som kondis och styrka är som bekant en färskvara och har man haft en ledsen fot många veckor i rad får man snällt backa till rätt nivå. Tack och lov har jag ju inte behövt börja om helt från noll. Tyckte det gick helt ok faktiskt. 😄💪🏻

Den andra 10an var en del av ett simpass som Coach Ville på Wolff-wear hade hittat på. 10 x 100 m med stegrande fart efter x antal 25:or med teknikövningar och fartökningar.

Jobbigt? Ja. Kul? Jätte-ja!

Blir extra skönt att softa i kväll. Och längta tills i morgon för då blir det trippel-skoj!

Kram från Ingmarie

Högen som är som livet

Löpning i allmänhet och backträning i synnerhet är lite som livet. Det går upp och det går ner. När det går upp får man streta på och kämpa vidare så gott man kan. När det går ner får man njuta av vilan och lättheten. Oavsett så ger de där uppförsbackarna (förhoppningsvis) både styrka och uthållighet och nedförsbackarna (förhoppningsvis) både återhämtning och ny kraft.

Mitt gnetande i Hammarbybacken (som ju egentligen är en fd sophög) verkar i alla fall ha gett resultat. I dag klarade jag sju varv av den där 2 km loopen jag gör. Dvs 14 uppför och 14 nerför. 7 km upp och 7 km ner. Ingen vila. Jag bara kör. (Förutom kort fotostopp och påfyllning av vatten när jag var klar.🤪) Addera 50 min för att jag ska ta mig dit och hem så blir det 160 min (svett)löpning. Jo jag är nöjd! Och förbenat tacksam!

Och visst blir jag trött! Benen är helt ärligt inte så kaxiga efter det där. Men jag blev inte tröttare än att jag orkade cykla till Flaten (för att slöa) och simma en sväng. I bikini igen precis som i går. Makalöst! Tror bestämt det där är bland det bästa man kan återhämta sig med!

T.o.m Anders har förresten kommit på att det här med att Sprimma eller Sprada är himla bra! ( Dvs springa + simma eller springa + bada.😄😄😄)

Har jag sagt att jag tokälskar denna sommaren?😍

Kram från Ingmarie

I stället för fotboll

Jag vet att det är fotbolls-VM och jag vet att Sverige spelade i dag (hur skulle man förresten kunna missa det) men jag är absolut totalt 100% ointresserad. Nu blir jag kanske idiotförklarad, för det här är väl som att svära i kyrkan, men faktum är att jag tycker fotboll är en fjantsport med alldeles för mycket mes, filmningar, idiotiska fans, onödiga samhällskostnader och överbetalda spelare. Så nu var det sagt.🤪

Jag tycker dessutom det är mycket roligare att sporta själv! Som att kuta upp och ner för Hammarbybacken en massa gånger. 6 varv á 2 km blir 12 backar upp och lika många ner för att vara mer exakt. Plus alla de på vägen dit och hem. Inte konstigt att jag hade lite “funny legs” på slutet men det var också det som var meningen. Tänker att det nog är bra att tvingas kuta trots det.

I början hade jag även sällskap av bästa Fredrik. Jag är lite osäker på om han tycker backen är lika “skoj” som jag gör men oavsett var det jättekul att han hakade på en bit och bra träning blir det vare sig man vill eller ej. Och svettigt!

En bra grej med fotbolls-VM finns det dock. Det var jätte-tomt på folk på gymet så jag hade jätte-mycket plats att härja runt på.😀

Kram från Ingmarie