Den lille rackararen

Jag fortsätter gneta på med min lilla backe för ja den är liten om man jämför med t ex Hammarbybacken.
Men jag vet hur den ändå kan döda benen.
Man börjar ca 70-80 meter från “foten”, kör på i relativt hög fart och trycker på det man kan kan uppför och en bit på toppen. Sen vänder man och springer i hyfsad fart ner till starten igen och börjar om direkt.
Gör man det 2 x 12 gånger (à 70 sekunder) så svider det åtminstone i mina ben till slut. Eller redan innan det är slut om jag ska vara ärlig.

Sen kändes det ganska bra att min avdelning bara ligger på tredje våningen.

Kram från Ingmarie

Hemma!

Stockholm är fint och det är mycket möjligt vi flyttar dit igen men just nu känns det skönt att åter vara tillbaka i fina Åhus!
Innan jag gick på tåget hann jag med en riktig nostalgirunda i Nackareservatet inklusive Hammarbybacken och en sprada i Sickla-sjön. Vet verkligen inte varför men jag älskar den där sophögs-backen!

En annan grej jag hann med var ännu nytt besök hos tandis för att vara säker på att käken är ok och just nu är den tack och lov det! Han är verkligen världens bästa! Det är väl också därför han är hovleverantör.
Tågresan gick fint. Hann t o m ett tidigare tåg från Hässleholm. Tur förresten att jag åkte hem i dag och inte i morgon med tanke på strejkvarningen.

 

Kram från Ingmarie

Styrkedag

Backar är ett idiotsäkert sätt att bygga  starka ben på! Och starkt hjärta, starka lungor, stark core och starkt pannben. Bara bra grejer alltså!😀

Hammarbybacken är perfekt för allt det där! 4,5 varv x 2 km är 1 varv mer än förra gången men ändå kändes det mycket lättare!
4,5 km upp och lika mycket ner. D v s nio gånger upp och nio gånger ner. Plus löpning dit och hem så totalt 2 timmars svettfest.🥳 Jag vilar inte utan kör non-stop och ja, jag springer hela tiden även om det går ruskigt långsamt i de brantaste partierna..

En annan grej som ger stark kropp är såklart styrketräning. Blev ett Performance strength pass i dag med. Superskoj och supertufft men det är bra! Man ska utmana dig! I alla fall om man vill utvecklas.😃

Måla tavel-ramar t.ex är mest terapi.

Kvällsbada är det definitivt och absolut 100% njutning!😍 Den här sjön är en av de (ganska få) saker jag kommer sakna när vi flyttar men å andra sidan kommer jag att ha hela havet i min närhet!

Kram från Ingmarie

Backar och flådig utflykt

Backar alltså! Jag gillar inte korta som jag ”måste” sprinta uppför (dör mjölksyredöden direkt😱) men ge mig långa, sega och jag går igång på alla cylindrar! Som t ex Hammarbybacken.
Har ju mitt varv på 2 km med två gånger upp och lika många ner som jag på något underligt vis älskar!. Oavsett hur lugnt man tar det så suger det i benen kan jag lova! Eftersom det var ett tag sen sist, och eftersom träningsvärken känns i benen sen i söndags, tänkte jag bara ta två varv plus dit och hem-spring (vilket är ytterligare ca 40 minuter) så tänkte jag att två varv vore lagom. Det blev 3,5 för jag kände mig tokstark och det var både varmt och soligt. Dvs riktigt Ingmarie-väder 🤩☀️.

“Barnbacken”. Fråga mig inte varför den heter så för den är åtminstone ingen barnlek att ta sig varken upp eller ner för.🤪

För ett tag sedan öppnade man en slags äventyrspark i backen med bl.a klätterpark, “Mountain coaster” och “Mountain Tube”. Är inte riktigt säker på vad jag tycker om det faktiskt. Såklart bra om folk är ute och hittar på saker men det är plötsligt väldigt mycket dånade maskiner, traktorer/fyrhjulingar som kör upp och ner så sand och grus yr och mindre med grönområde.

Efter lunch tog vi oss med SL:s hjälp (tub – buss- rälståg) till flådiga  Saltsjöbaden och checkade in på (ännu flådigare) Grand hotel. Tror vi ska stå ut här några nätter…😀🥳

En långpromenad tog oss förbi hus man inte fattar hur ,an skulle ha råd med att betala ens för handtaget till grinden. Vi gick även förbi och runt pampiga Uppenbarelsekyrkan  som tyvärr var stängd. Trist. Hade ju varit kul se hur den ser ut inuti! Betalar ju faktiskt min kyrkoskatt ännu så länge…

Lite spöklikt och scary på något vis på vissa ställe.

 

 

 

 

 

Målet var Saltsjöbadens centrum vilket inte alls ligger i Saltis utan flera kilometer därifrån vid “Tippen”. (Ja det heter så.) Väldigt oflådigt i jämförelse men vi hittade både mat och vin som vi drack på “internationellt vis” (dvs i dricksglas) lite senare. 🥳

Och jodå, jag har badat också. Något annat vore väl obegripligt!?😆

Kram från Ingmarie

Backar

Det var så längesedan jag körde ett ”riktigt” backpass att jag inte ens minns när det var sist. Hammarbybacken är förvisso en lång rackare men där handlar det mer om långsam uthållighet. Jag tänker mer på de där kortare backarna där det (helst) ska vara lite tryck och fart.
Men i dag tog jag tag i det och vi kan väl säga som såhär att det var varken särskilt mycket tryck eller fart men däremot jobbigt och kul!

Två olika backar blev det. Den ena tog ca 100 sekunder upp ( jogg ner) och den andra 40 sekunder ( jogg ner) och båda x 10



Totalt ca 90 minuter. Kanske inte världens bästa laddning innan jobbet men gjort är gjort och jag överlevde ändå hela kvällen.🤩

Kram från Ingmarie

 

 

Många tal

Nästan 9 timmars sömn gjorde susen! Gårdagen är bortglömd och i dag var som sagt var en ny dag. Enda dåliga som hänt i dag är att jag fått punka på hojen igen.😥 Så retligt. Och onödigt. Jag kom i alla fall till Hellas (men fick gå hem) och simpasset gick bra även om det var en smula (för) svalt. Mest är jag ändå tacksam både för att jag kan och får. 🙏🏻 Många av mina vänner utomlands är fortfarande i lockdown. Stackars människor…



Jag är inte skrockfull men kanske blev punkan pga att jag körde 13 ggr upp&ner i Hammarbybacken…?😱

Men egentligen var kan man lika väl tänka att det var 6,5 varv a 2 km och totaltiden på hela passet var 2.20 timmar.

Ena vändplatsen är där nere mellan träden vid Hammarbyhöjdens Ip.

Andra sidans vändplats är förbi vänstra kroken. Ser kanske inte så brant ut men det ÄR det.

I morgon ska jag hålla mig till jämna siffror rakt igenom. Bara för att.

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

Sköna söndag

Visst fanns det ett tv-program för längesedan som hette just så? “Sköna söndag”. Om jag inte minns helt fel så handlade det dock mest om skönhetskrämer, kläder, heminredning och växter. Typ i alla fall.

Min sköna söndag har inte innehållit något av det men skön har den varit! Så in i bängen. Och äventyrlig.

Klockan ringde tidigt och innan den var 9 hade jag kutat bort till Hammarbybacken i full swimrun-mundering för att möta upp ett gäng lika-klädda från Team Snabbare.

Det fanns en slags grundplan på vart vi skulle men planer är till för att ändras, eller hur? Särskilt när man är ett extremt glatt gäng, solen skiner, vattnet är minst sagt ljuvligt behagligt och bedårande vackert, skogen sagolik, fåglarna kvittrar och det luktar så där som bara svensk sommar-natur kan.

Pål var vår guide och tillsammans tog vi oss genom skogarna , på stigar och grusvägar, över stock och sten, genom fyra olika sjöar varav en innehöll mer näckrosor än en anlagd näckros-damm, upp och ner för branta backar, genom snår, över ängar och t.o.m genom två privata gårdar med stora varningförhunden-skyltar. Men vi klarade oss. Såg inte ens en nos på någon vovve. Phju liksom!

Efter ett par timmar hamnade vi på en äng där Påls fru Marika dukat upp med gofika till oss. Gissa om det var gott?

Fick ihop lite över 3 aktiva timmar innan jag var tillbaks hemma igen. Underbart! (Totalt var det 4 timmar men paus är paus även på klockan så fika och fotostopp räknas inte in.)

Vår egen fika-korg här hemma var redan fixad så efter snabb-dusch cyklade jag och Anders iväg till Flaten. Visst har jag sagt att jag älskar det stället? Och visst är det tur att man aldrig kan fika för mycket?

Anders passade på att cykla en extra sväng. i och runt Flatenskogen

Och jag, tja jag kunde bara inte låta bli… Hur skulle jag ha kunnat…?

Kram från Ingmarie

 

 

Några slags vårkänslor

Det må vara kallt och blåsigt som attan men jösses vad jag är glad och tacksam över att bo i Sverige i dessa Corona-tider. Jag kan, och vågar, nästan inte ens tänka tanken klar på hur jag hade mått om jag tvingats leva i karantän utan att få en halv ångestattack. Fy Fabian! Jo då, jag vet att man klarar mer än man tror och att det finns väldigt mycket värre saker att bli utsatt för, men ändå. För mig hade det varit fruktansvärt tufft att tvingas vara instängd. Men om det blir så kommer jag att ha väldigt många ärende till matbutiken.🤪

Och hur kallt och blåsigt det än är så är våren på väg. Sju (plus)grader i sjön är ett rejält skutt ”upp”.

Men det är fortfarande gott om plats. I alla fall i vattnet. 😁


Det var betydligt fler i Hammarbybacken. Eller kanske snarare på. Körde ett långpass inklusive 5,5 x 2-km slingan jag har där. Det betyder 11 gånger upp, 11 gånger ner och därmed väldigt trötta ben. Åtminstone blir mina det.

Men hur kämpig den där högen än är så älskar jag den på något märkligt vis. Faktiskt så mycklet att jag redan längtar till nästa gång.

Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

Perspektiv, hur man kan bli glad av att se en kyrkogård och hajar

Där nere bor vi!

Berget, som vi kallar Hammarbybacken bara för det är lite likt, är samma berg jag kutade Parkrun på i lördags. (Btw så såg jag att jag satte banrekord för Quinnor i min AG minsann!💪🏻Nu har jag två sådana. Det andra är i Bunbury, Australien. Kul!)

Hur som helst så var det på de där grusvägarna, och backarna, jag sprang mestadels i dag. Väldigt fint!

 

Observera mundräglet! 🙂

Precis som i lördags så gav det också perspektiv. Jag sprang förbi den övre delen av kåkstaden och även om jag både såg, hörde och kände lukterna är det svårt att förstå. Men en sak är säker, fattigdom är mycket värre, och har många fler offer,  än hysterin runt Corona. Det vi ser här är ju dessutom långt ifrån “det värsta”. Fy satan vad vi har det bra. Jag skäms verkligen när jag tänker på vad jag gnäller på emellanåt…

När jag skulle springa hem igen tog jag samma väg men när jag kom till grinden, det är ett stort långt el-staket runt en stor del av området, så var den stängd! Och jättelåst. Till saken hör att det var 30 grader varmt, stekande sol och mitt vatten var i princip slut. Enda vägen jag visste var över berget igen, ner till Park-runstarten och sen asfaltsvägen hem. Typ 8 kilometer. Just då kändes det omöjligt. Det var inte utan att jag fick lite panik där. 😱Men så kom jag på att Anders hade ju gått en annan väg in, via kyrkogården, så jag chansade och tog en liten stig som åtminstone verkade gå i rätt riktning. Staketet fortsatte och fortsatte. Tog den sista klunken vatten och började fundera på om jag kanske skulle ställa mig vid staketet och tjoa. Innan vätskebrist- kollapsen.🤪Gnetade vidare och plötsligt! Staketet tog slut! Jag har aldrig varit så glad över att se en kyrkogård!

Vårt besök lite senare på Strand-stranden var helt olikt i lördags. I dag var det lugnt och fint med en perfekt bris. Makalöst härligt! Som sagt var, fy satan vad vi har det bra!☀️

Väldigt snälla vågor här! Inget “ut-sug” alls så t.o.m jag vågar leka i dem.

För övrigt måste detta vara ett av de bästa jobben man kan ha! Haj-varnare! Springa på stranden i solen och få betalt! Hur mycket bättre kan det liksom bli?

Och ja, vi såg dem. 😄Hajarna!

Kram från Ingmarie

Kayamandi Parkrun, marknad och (Strand)sand

När jag först läste om Kayamandi Parkrun verkade den gå på något tråkigt industriföretag men sen stod det att den skulle vara ”scenic” och ”This is one to be added to a parkrun tourist list” så var det ju liksom lite tvunget att testa den. 🤪 Att den bestod av 5 km konstanta backar stod det inget om. Inte heller att den första kilometern gick rakt upp typ Hammarbybacken, att den var precis vid en kåkstad eller att det var knöliga vägar. Men så var det. Plus att det var både barn och hundar med. Men vet du, det här var bland det roligaste och härligaste jag kutat! Så mycket glädje, spirit och kämparglöd! Barnen från kåkstaden kom springandes dit med några hundar, andra kom dit med bil eller gåendes från närområdet. Det var en salig blandning av precis allt och alla. 

Foto: Anders Gustafson

The locals var ju vana vid backarna och en del av kidsen sprang fort som fasen! Jag tog det lugnt i starten. Precis som jag brukar.

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Det var en fantastisk bana! Den var nästan som gjord för mig för jag älskar ju långa sega uppförsbackar, vyer och värme. Det gick ju faktiskt lika mycket nerför och jag gillar att rulla på! “Problemet” är när man kutat nerför länge, och sen ska upp igen, då dör liksom benen…

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Kayamandi Parkrun

 

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Jag hade sällskap av en ung kille länge men sista kilometern blev han för trött. Hjälpte inte hur jag än försökte peppa honom. Helt ärligt vet jag ju inte ens om han fått ordentligt med mat. En del sprang i flip flops alternativt väldigt slitna skor. De flesta verkade dock ha det ok (klädmässigt) men det smärtar att se hur en del får kämpa för sin överlevnad. Efteråt så frågade mitt sällskap om jag skulle komma även nästa vecka och när jag svarade att jag vet inte så sa han ”please do”. Mitt hjärta smälte (såklart) så kanske vi ändrar våra planer ( igen)…. jag är övertygad om att sådana här event gör stor skillnad för människor på många olika sätt och vis. Parkrun är ju dessutom alltid gratis!Det var en spridd skara löpare. En del sprang som sagt var ruskigt fort. Andra tog det betydligt lugnare. Ungefär som på alla lopp. Jag kom 2:a av damerna, 1: a i min åldersklass och ca 15:e totalt. Mycket nöjd med det!

 

Foto: Kayamandi Parkrun

Foto: Kayamandi Parkrun

Anders tog sen bilen medan jag kutade till ”Slowmarket” som ligger i princip precis jämte där vi bor. Massor av coola saker och vi köpte en del fina grejer med oss. Hummus, kombuscha och kakor. (Läs bakelser.🤪.)

Frukosten åt vi hemma innan jag drog till gymet. Galet inspirerande ställe! Här snackar vi träning och tränande på hög nivå! Även om jag var där och kanske drog ner det hela lite. 😱 Men körde på, det gjorde jag!

En nackdel med den här stan är trafiken. Den är sjuk! Köerna kan vara precis hur långa som helst och det tog oss en halvtimme bara att komma ut från stan när vi skulle till playan 2 mil bort. Vi valde att testa Strand (ja den heter så) vars playa är 5 km lång och ligger vid False Bay. Väldigt fint men också väldigt blåsigt. Hade sand ända in i öronen och under naglarna. 🤪

Men skönt var det och med tanke på temperaturen så var det kanske tur det fläktade lite. 😄

Kram från Ingmarie