Konst

Hoppfull

Lika snabbt som jag hamnade i en svacka, lika snabbt verkar jag har kravlat mig upp igen. Inte helt men tillräckligt för att jag skulle orka mer än i går och för att känna hoppfullhet igen. Tänk så märkligt det där är ändå. Att man ena dagen upplever det som att allt är sjukt tungt, slitsamt, tråkigt och jobbigt och sen på mindre än ett dygn så känns det tvärtom. Just i mitt fall just nu kan jag fatta det för en infekterad käke är inget man varken kan leka bort eller låtsas inte finns men ibland är det ju så här utan att man fattar hur. I alla fall för mig.

På något vis inbillar jag mig också att detta var ett sätt för kroppen att bromsa mig på alla plan. Det har ju hänt x antal gånger innan när jag inte lyssnat på den. Trodde jag skulle ha lärt mig men tydligen inte…
Det har varit mycket på många plan ganska länge nu men bara det att jag faktiskt tillät mig att strunta i jobbet i går em gjorde på något vis att flera kilo försvann från mina axlar. Min arbetsmoral är extremt hög och jag är ”expert” på att bita ihop vilket för det mesta säkert är jättebra men långt ifrån alltid. Det krävdes dock att både en läkar-kollega och min chef sa att jag skulle gå hem och stanna hemma i dag…

Jag har verkligen chillat denna fredag och tagit flera små siestor men till skillnad från i går ville jag röra på mig så det blev en mega-lugn tur i fin-skogen och ett förvånansvärt bra pass på gymet.

På tal om gymet så är du välkommen på detta nästa vecka!

Har även fortsatt med några av alla mina målar-projekt och varit vid (och i) havet.

Kram från Ingmarie

Höstljus

I går hann jag ”bara” med ett vattenlöpningspass och jobb. Det ena gjorde mig snorkall, det andra genomsvettig. Jag tror du kan gissa vilket som gjorde vad…

I dag har jag hunnit, och fått,  göra desto mer och vilken måndag det blev!

Fin tur i skogen innan gymet. Vi, jag och Anders alltså, var där samtidigt men vi tränar faktiskt väldigt sällan ihop. Kanske helt enkelt för att vi har olika fokus och vill olika grejer… Men det är ändå härligt att vara där tillsammans tycker jag!

På eftermiddagen kom ungefär 1/4, eller kanske t o m bara 1/5 av min familj hem till oss för att fika. Om alla ska få plats måste vi flytta till en bra mycket större lya och då ska man veta att vi har ingen liten nu.. Så himla mysigt att ha dem här och jag är så obeskrivbart tacksam över att ha dem i mitt liv.

Vi fick i alla fall lätt plats på Sofiero Slotts ”Höstljus”.

”När mörkret sänker sig tänds Sofiero upp och hälsar dig välkommen till två magiska veckor i parken. Ljusinstallationerna är inspirerade av fantasins och sagoäventyrens värld – både svenska och utländska, klassiska och moderna. Specialkomponerad musik och spännande ljudinstallationer förhöjer upplevelsen.”

Det var verkligen makalöst både magiskt och vackert! Vi gick runt i flera timmar och upplevde allt det fina, förundrades, förtrollades, drack chai te och varm choklad, åt brända mandlar, värmde oss vid brasorna och lyssnade på musik.
Om du inte gillar bilder så kan du skrolla till slutet för nu blir det bildkavalkad!

Dimman och mörkret gjorde att allt förstärktes och fastän det var mycket folk kändes det aldrig trångt. Har du möjlighet så åk dit!

Kram från Ingmarie

På vift

Jag började dagen i skogen hemmavid. Lika vackert i dag som i går.

Tåget (som höll tiden!) tog mig till Halmstad och benen resten av vägen till Brooktorpsgården där det blev både god mat och många härliga timmar tillsammans med mina fina och härliga kusiner. Det är en ynnest att få ha dem i mitt liv.

Benen och cykeln tog mig sen även till Galleri 70 för att bl.a fixa inför ett event och för att njuta av allt det vackra som finns där. Om du är i närheten så kan du komma inom och även se några av mina tavlor.

Kram från Ingmarie

 

Färger

Våren och ffa sommaren är mina årstider men jag får ju lov att säga att höstens färger är makalöst vackra! Extra bra blir det när solen skiner och jag har tid för en sprada efteråt.

I ärlighetens namn tog jag hojjen till havet för att samtidigt hinna fixa med lite andra grejer så det var väl egentligen ingen riktig sprada. Havet var i alla fall underbart och vattnet så där klart så jag såg varenda sandkorn trots att det guppade en hel del.

Kanske är det för alla dessa färger som naturen bjuder på som mitt måleri just nu är ännu färgrikare? Roligt är det i alla fall! Om det ”blir” något återstår som alltid att se.

Det enda tråkiga just nu är väl att det mörknar snabbare och snabbare. Om jag inte missminner mig helt var det hyfsat ljust när jag cuyklade hem från Hot yogan förra veckan men i dag var det kolsvart.

Kram från Ingmarie

En alltmöjligt-dag

En sak vi hann under semestern var att möblera om lite. Eller rättare sagt, Anders investerade i nya arbetsmöbler eftersom han jobbar hemifrån, och då var jag snabb med att ta över hans ”gamla” arbetsbord. Det blev skitbra om jag får säga det själv! Nu kan jag bre ut mina målar/skapar-grejer ännu mer och har (nästan) full koll på var allt finns. Lättroad som jag är så känns det nästan som om jag verkligen har en ”riktig” ateljé nu. Det enda som jag saknar är ett golv jag kan kladda ner precis hur mycket jag vill. Men det kommer kanske…

Dagen började annars med ett gympass och en filminspelning. (!)

Det var ingen film på gymet och det var inte ens träningsrelaterat utan för Cellexir som jag använt i en massa år nu. Jag tog inte ett enda foto men om det inte blev helt crazy lär det dyka upp lite här och där. Spännande och roligt hur som helst! Jakob på Ornas Media var både supertrevlig och mega-proffsig så blir det pannkaka är det inte hans fel.

Efter en målar online-kurs drog jag till simhallen och jag lyckades minsann bli klar precis innan rusningen. Sånt blir jag glad och tacksam över i dessa ”nuskajagbörjaträna-tider”.

Kram från Ingmarie

 

Sommar i Halmstad

Jag gör verkligen mitt bästa för att njuta av de sista sommardagarna för även om den inte är slut riktigt ännu så närmar det sig höstmånaderna vare sig jag vill eller ej.

Löpturen valde jag att förlägga mestadels på Galgberget. Förutom möjligtvis de allra regnigaste och vindpiskande dagarna så är det alltid fint där och en oas för alla som gillar att springa eller gå. Det jobbigaste är att ta sig dit för hur man än gör så måste man upp antingen via en massa trappor eller en lång seg backe. Det är ju liksom sånt som ingår när man ska upp på ett berg..

Men det är det värt och hemvägen är desto enklare!

Havet vid västra stranden är nästan löjligt långgrunt, man får gå hundratals meter bara för att få knäna blöta, men den är bara några stenkast från vår lya och är en härlig plats att hänga på så valet var ändå lätt. Att behöva vada i havet är ju inte precis jättejobbigt heller..

 

Ungefär mittemellan stranden och vår lya ligger Galleri 70 där jag och flera andra ställer ut konst. har fortfarande lite svårt att fatta att jag ’r med på ett hörn och ffa har jag svårt att fatta att jag ens vågar. Minns när jag tog upp målandet igen att jag sa att ingen, inte ens Anders, skulle få se vad jag gjort. Det är ju tur att man kan och får ändra sig och förändras..

När solen höll på att gå ner drog jag till Sats för att vara med på Marinas Transformer som blev en svettfest uran dess like och hade jag behövt göra en ynka burpee extra hade jag nog brutit näsan.

Nu hade jag det dock så lyxigt att mamma och Ulf bjöd på middag villet verkligen är höjden av lyx. På köpet fick jag träffa både lillebror och brorsbarn plus sötaste lilla Sheila. Nu borde jag vara återladdad för morgondagens äventyr.

Kram från Ingmarie

Märkliga saker

Jag körde ett av mina favvo-intervallpass i morse.
4 x 5+3+1 min kan låta enkelt men det suger rejält om man gör ”rätt”. Dvs springer fortare ju kortare intervallen är.

Men nu kommer vi till det märkliga men kanske du kan förklara.

Alla, dvs 100%, av 5-minutrarna gick snabbare än 3-minutarna. Ibland så mycket som med 5-10 sek/km. Min upplevelse var att jag sprang fortare och tog i mer men tydligen inte. Kan det blir så mycket fel på en Gps-klocka så många gånger?
1-minutarna var i alla fall snabbast så det verkar ändå stämma.
Mycket märkligt.

Trött blev jag i alla fall och spradan efter satt som en smäck för mina trötta ben.

Sen kommer vi till nästa märkliga sak.

Benen var verkligen slutkörda och jag kände mig en smula dränerad på energi när jag tog mig till gymet men tänkte att jag gör det jag pallar.
Lastar på och lastar på och lyfter hyfsat enkelt plötsligt flera kilo mer än min vikt!

Först en dryg timme senare känner jag mig nöjd och har då både kört igenom hela kroppen och gjort lite yoga-moves för att jobba med flexibiliteten. Det är minsann inte lätt att förstå sig på den där kroppen…

På vägen hem hämtade jag två paket med väldigt olika innehåll och jag är jätteglad över båda!

Kram från Ingmarie

Över (och i) sundet

Lousiana.
Det är ännu ett ställe jag aldrig varit på trots att jag velat dit i flera evigheter. Fråga mig inte varför det tagit så lång tid för jag har inget vettigt svar men jag tänker att bättre sent än aldrig.

Jag hade verkligen bästa sällskapet för jag hade Ulrika med mig. På så vis fick jag inte bara se på rolig, vacker, konstig och spännande konst utan även hänga med henne en hel eftermiddag. Hur bra som helst! Som alltid har vi outsinligt många samtalsämnen och jag blir alltid både inspirerad och glad av hennes sällskap.

Åka till utlandet, ja Danmark är ju faktiskt det, är plättlätt nu för tiden när man bor i Helsinborg. Båten över tar 20 minuter så det är knappt lönt att ens ta en kaffe.

Tåget till Humlebaeck finns precis utanför färjeterminalentog 11 minuter, och promenaden till muséet typ 10 minuter, så det är med andra ord en busenkel och smidig resa!

”Louisiana is often hailed as one of the most beautiful museums in the world due to the harmonious architecture and scenic location. Since its opening in 1958, the museum has conveyed international art and culture of high quality to its guests in Humlebæk. The aim has been – and is – to reach a large and diverse audience with an equally broad and varied selection of art and culture from the 20th and 21st centuries.”

Jag gillade absolut inte allt men jag förstår nu hur det kan vara så populärt att åka dit, det är tydligen det mest besökta Modern Art-muséet i hela Skandinavien, för det är verkligen ett häftigt ställe. Jag fick massor av inspiration och idéer som jag ska testa att göra i min lilla ateljé. Inte för att jag har som ambition att få bli världsberömd utan för att jag tycker det är roligt och utvecklande att skapa och prova nya saker, metoder och material.

Det enda som var synd var att man inte kunde bada i havet pga stängsel mot icke-betalande. Men det var nog en mening med det för hade jag badat där så hade jag missat denna minst sagt magiska kväll här hemma. Milde himmel alltså!

Benen känns oförskämt pigga sen i går i fall du undrar men jag var förnuftig nog att låta dem löpvila i dag och valde att simma och vattenlöpa i stället. Jag har aldrig varit med om så mycket folk på Filborna som i dag. Det var t o m kö till duschen!
Men det gick bra ändå för det var tack och lov inte lika trångt i bassängerna.

Semester alltså. Vilken grej!

Kram från Ingmarie

Regndag

Även om man har semester så behöver man ju göra sånt där som att tvätta, handla och städa. Då är en regndag som i dag faktiskt riktigt bra!

Om man cyklar i regn för att simma så spelar det ju inte heller någon som helst roll att man blir blöt. Men visst, det är en smula trevligare om man är torr när man kommer hem igen… Simpasset gick i alla fall bra!

Gymet är inomhus så där var det torrt. Förutom svetten vill säga.. Vi var där tillsammans men tränade inte ihop i fall du undrar. Jag pallar inte vila lika mycket mellan seten nämligen. haha!

Att måla när det regnar är på något vis extra härligt. Jag har testat en massa nya roliga saker i dag med ”mixed media” som blev absolut ingenting. Men det är så det ska vara tycker jag. Kravlöst, prestationsfritt, roligt och operfekt. Ibland blir det något, ibland inte.

En annan grej som är bra när det regnar är att man inte är gjord varken av socker eller salt. Därför går det utmärkt att bada trots regn. Havet var magiskt och jag hade allt helt för mig själv!

Regnväder är också perfekt för spel. Jag hade världens flyt till sista loppet så Anders vann ändå alltihop. Men det var egentligen bara bra för annars hade han tjurat i flera dagar. Jag blir mest besviken men eftersom jag har så oerhört kort minne så har jag i princip redan glömt det.

Kram från Ingmarie

Favoritkombon och lite annat

Har jag sagt att jag älskar värme?
Och att svettas?
Och att träna?
Kombinera de där tre och jag är i himmelriket!

4 x 10 min tröskel i finskogen. Kändes riktigt bra även om det inte var så snabbt som jag trodde..-. Ibland tndrar jag om Garmin verkligen stämmer.. Men känslan är viktigast och jag blev trött oavsett.

Ännu svettigare var crosstriningpasset i Halmstad på kvällen. Det stänkte om mig! Attans var skoj det var och attans vilken träningsvärk jag kommer ha i morgon!

Nu har jag dock inte svettats hela dagen.

Hänga upp några av mina tavlor på Galleri 70 var det inte men däremot lika roligt som träningen fast på ett annat vis såklart. Jag rekommenderar alla ett besök där för det finns massor av fina grejer och verkligen något för alla att titta på!

Det känns både roligt, spännande, äventyrligt och lite läskigt men jag har bestämt mig för längesedan att strunta i både jantelagen och i vad ”andra ska tycka och tänka”. Jag gör min grej och lever mitt liv helt enkelt!

Besöket hos mamma, Ulf och sötaste lilla Sheila blev en perfekt avslutning på en finfin dag. Så himla mysigt och jag blev jättemätt.

Kram från Ingmarie