Konst

Ledig onsdag

Som jag längtat efter denna (lediga) onsdag! Dels för att då visste jag att jag verkligen var ledig från alla plikter och studier och dels för att den enda tiden jag hade att passa var till crosstraining-passet. Såna dagar är perfekta tycker jag! På något underligt vis är det också på de som jag hinner göra en massa utan att känna en uns av stress. Visst är det ändå märkligt? Eller inte. En terapeut jag en gång gick hos konstaterade och sa mer än en gång att jag hade “klock-allergi” och jag kan bara hålla med. Ju mindre tider jag har att passa ju bättre mår jag och ju effektivare blir jag.

För att skoja till allt lite extra mycket körde jag snabbdistans-passet på fina Äspet. Det är lite mer backar där så jag skyller på dem för att det inte blev så mycket med det där “snabbt”.

Crosstraining-passet var superskoj! Det var tydligen väldigt längesedan jag var på denna instruktörens pass för hon var plötsligt höggravid! Hoppas verkligen jag kan få till fler innan hon försvinner för passen är alltid väldigt skoj!

Eftersom jag vet att jag inte kommer kunna bada på några dagar så passade jag på i dag också. Visst är det kallt i vattnet men det är vinden som är kallast och ffa besvärligast. Det blir ju liksom lite extra utmanande om kläderna blåser i väg…

Har även hunnit handla, göra matlådor, haft siesta, köpt en liten, liten, PYTTEliten jul-en och målat.

Hade bra gärna haft en sån här dag till men den var bättre än ingen och den var absolut både välförtjänt och behövd!

Kram från Ingmarie

Den börjar bra!

Alltså jag älskar att ha semester! betalt samtidigt som man är ledig! kan väl förresten inte finnas någon som inte gillar det! (?)

Men jag/vi/du har ju också knegat oss till den så det är väl mest bara rättvist med ledighet och just nu känns den extra både välförtjänt och välbehövlig.

Jag hade lite diffusa planer på att ev springa lopp i dag men min kloke sambo fick mig att inse att även om det skulle vara skoj så skulle det också ta en himla massa tid och därmed bli en stressfaktor eftersom vi hade en hel del att fixa innan avfärd söderut i morgon.

Så det blev ett “race” hemma istället. 4 km uppvärmning, 8 km snabbdistans och 3 km nedjogg. Under uppvärmningen var jag mest sömnig (!) men så hände något direkt när jag började på “det riktiga”. Bra känsla, bra tryck, mycket bättre tid än jag trodde det skulle bli och så svettigt att t o m mobilen immade igen. Haha!

Även på gymet hade jag bra både energi och kraft. En timme inkl den där utmaningen.. Det kan verka simpelt med lite planka, stå på ett ben och jägarvila men jag lovar att det är jobbigare än man tror om man bestämmer sig för att utmana sig med lite längre tider! Jag tänker att det är många dagar och skyndar långsamt. 3 x 1 min på varje med 10 sek vila hittills.

På vägen hem fanns det bara en grej att göra. Cykla omvägen till bryggan och havet. Såklart. Jag var inte ensam om att njuta av vattnet. Vi var flera stycken i och vi hade lyckan att även få se en säl! På tal om utmaningar så är detta att doppa även huvudet min nya utmaning denna vinter. Jag vill helt enkelt testa hur jag upplever det även när det blir en-siffriga temperaturer.

Nu är väskorna nästan helt färdigpackade och det blev en lugn kväll då jag även hunnit måla. Har några projekt jag varvar mellan och åtminstone två har jag en plan med.

Semester alltså…

Har du någon utmaning du håller på med?

Kram från Ingmarie

Dubbelblött

Jag vet inte riktigt vad “gul regnvarning” betyder men jag vet att det regnat/regnar mycket här, är kallt, grått och blåsigt. Antar det är lite extra bra då att man är så lättroad för annars hade jag nog deppat ihop totalt. Denna sommar började bra men resten vet i sjuttsingen om jag ens vill kalla halvbra. tack och lov har jag två resor planerade för annars hade vintern kunnat bli vääääldigt lång. (Bara hoppas det inte läcker ut något nytt virus så världen panik-stängs ner igen…)

Hur som helst. Jag hann att springa en sväng innan blötan uppifrån och vindarna från alla håll började på allvar.

Innan gymet hann jag med både en tupplur och att måla. Jättehärligt! Gymet var ovanligt fullt men det är både fullt förståeligt och bra! Jag fick ett bra pass med fokus på överkropp och spänst. Eller mer korrekt försök till spänst.

Jag vet inte vad det är för någon gen jag har men på något vis så blir jag mer badsugen ju jäkligare vädret är. Kanske är det för att dessa bad gör att kroppen producerar massor av olika måbra-hormoner och eftersom jag mår som bäst i sol och värme så behöver jag dessa kickar som mest när vädret är (i mina ögon) som sämst. Så jag cyklade vidare till havet i busvädret och var helt plaskblöt redan innan jag hoppade i men har jag bestämt mig så har jag och det var precis så härligt som jag visste det skulle bli! Dessutom väldans gott om plats!

Jag passade även på att testa uteduschen. Vet inte varför jag inte gjort det innan men bättre sent än aldrig antar jag. Lite synd dock att de stänger av den till hösten.

Jag “fuskade” dock lite och bytte om under tak.

Det här att “utsätta” sig för kyla och väta kan verka väldigt knasigt men jag tror det är oerhört viktigt att emellanåt  låta sig utstå “obekväma” situationer för att inte helt fastna i någon slags bekvämlighets-träsk. När man gjort det i form av ex kallbad, ett hårt träningspass eller en svår (arbets)uppgift så är det extra härligt när man liksom har klarat av det och aldrig är väl en varm dusch så skön som när man fryser eller mat så god som när man är hungrig?

Om man aldrig utmanar sig och går utanför sin comfortzone så blir det heller aldrig något speciellt med någonting tänker jag och frågan är om man ens utvecklas som människa? Hur tänker du?

Kram från Ingmarie

 

 

Det är i Åhus det händer och ännu ett tips

Innan Noel sprang med mig och Daniel i dag så var hans längst sprungna sträcka max 12 km.Efter dagens runda på Skåneleden så är hans nya Pb över 19 km! Tänk vad lite Skåneluft, vackra vyer och babbligt sällskap kan göra! Anders hakade på en liten bit därav är han med på de första när vi försökte det där svåra med att synka ett hopp.

Vi tog det lugnt men jag kände att mina nya pjux hade bra studs i sig!

När man har gäster kanske man ska köra med säkra kort men vi var fortsatt modiga och testade ännu ett nytt matställe. Klosterbageriet i Åhus ligger inte bara i en vacker miljö. Det har även supertrevlig personal och jättegod mat!

Även finbesök behöver ju åka hem till slut så när de dragit norrut for jag och Anders till Bäckaskog slott för att stilla vår nyfikenhet. Vi har åkt förbi massor av gånger man aldrig stannat. Slottet är riktigt gammalt och är bl.a känt för att det är här man spelar in “Stjärnorna på Slottet”.

De äldsta delarna av Bäckaskog Slott härstammar från tidigt 1200-tal.
På näset mellan ivösjön och oppmannasjön anlades ett premonstratenserkloster.

Delar av den gamla klosterkyrkan och munkarnas kök finns bevarade i dagens byggnader.

Vid reformationen 1537 drogs klostret in till danska kronan. År 1584 skänktes Bäckaskog till kronprins Christian IV guvernör, Henrik Ramel. Han och hans son Henrik Ramel den yngre gjorde under sin tid 1584 – 1653, om det forna klostret till en befäst slottsanläggning. Bäckaskog fick då sin nuvarande utformning med den kringbyggda gården. Efter freden i Roskilde 1658 blev Bäckaskog svenskt.

Karl XV vistades på Bäckaskog varje sommar från 1845 till sin död. Karl XV:s paradvåning finns bevarad och kan än idag användas till större middagar.

Idag används Bäckaskog Slott för konferenser, fester, bröllop och som ett hotell och besöksmål för alla som vill njuta av slottets mat och miljö.

Att besöka gården och omgivningarna är helt gratis och det finns en hel del att titta på! T ex stallarna och klosterköket. Inga dörrar för Anders precis. haha

Slottet är stort och pampigt. Själva slottet, byggnaderna och parken är oerhört vackra och långt in i skogen finns gravplatsen för Karl XV:s häst. Det som också slog oss var hur lugnt och fridfullt det kändes att vara där!

Man ska aldrig passera en gunga utan att testa den! 🙂

Längst bort i parken finns en badplats vid Oppmannasjön och eftersom jag hade alla simgrejerna med så var valet av simplats väldans enkel i dag!
Kram från Ingmarie

Wanås

Wanås gods och konst är världskänt och något som varit på min önskelista att besöka sen jag fick veta att det finns. I dag blev den uppfylld! Slottet ligger ca 40 minuters körning från Åhus.

“Godset Wanås vid Knislinge, 20 km norr om Kristianstad, har en historia som sträcker sig över ett halvt millennium. Den ursprungliga borgen uppfördes under senare delen av 1400-talet och under 1500 och 1600-talen spelade Wanås en central roll i krigen mellan Danmark och Sverige.
1700-talet var den största omdaningsperioden i Wanås historia då omfattande byggnadsarbeten genomfördes. Slottet fick sitt nuvarande utseende vid ombyggnaden år 1708 och är nu en privatbostad för familjen Wachtmeister som driver godset i åttonde generationen. Parken är öppen för besökare året om och i den gamla stallbyggnaden finns en permanent historisk utställning

Wanås Konst är en internationell skulpturpark och ett centrum för konst och lärande som drivs av den ideella Stiftelsen Wanås Utställningar. Här skapas, presenteras och förmedlas internationell samtidskonst med inriktning på skulptur och installation. Varje år bjuds internationella konstnärer in för att skapa konst i parken. Det finns idag 70 permanenta konstverk i samlingen – producerade för Wanås Konst.”

Våra härliga vänner Helene och Magnus hängde med och på köpet fick vi extra bra guidning både där och på resvägen! Dessutom älskar vi att hänga med dem.
Det kostar 170 kr att gå in när det är öppet men då ingår en guidad introduktion, inträde i byggnaderna och möjlighet att besöka caféet och shoppen. Med facit i hand så kan jag säga att det var värt varenda krona!
Vi började på caféet och jag valde en skånsk (vegansk) trädgårdsallad med Dukkah-krydda som var helt makalöst god!

Guidningen var superintressant och vi gick sen själva runt i den stora parken och förundrades över skapelserna. Lite rädda blev vi med när det var ljudupplevelser! Det finns en tanke bakom och med allt och informationsskyltarna berättade både om konstnären och skulpturen. Jättehäftigt!

En symbol för de smältande isarna

Slottet från baksidan

 

Snapphane-eken är konst i sig själv. Det sägs att Snapphanarna hängdes i det.

Önsketräd by Yoko Ono. Varje år “skördas dessa äppelträd på människors önskningar och de skickas till Yoko i NY som sen skickar dem till island där det finns en stor glas-skål till minne av hennes man John Lennon. Där läggs de plus från andra liknade i världen som hon skapat. Fantastiskt!

Roligast var nog ändå gungträdet! Massor av gungor i olika höjd! Jag var ju tvungen testa de jag nådde upp till! Haha!

Så detta är ännu ett tips att besöka!

Tränat har jag också gjort. “Två halvor” kan man säga. Ett halvlångt löppass i morse som kändes bra till 15 km. Sen var det mest trögt de sista kilometrarna hem.

På kvällen när vi kom hem blev det ett halvlångt gympass.

Avslutade med bad och picknick på Åhus-bryggan. Det gäller att passa på! Vi hade galen tur för när vi kom hem blev det både skyfall och åska!

Kram från Ingmarie

Det är i alla fall inte förutsägbart

Det finns ett “fel” med Skåneleden runt Åhus. Eller kanske två om man räknar med att motvinden kan bli överjäklig om man väljer fel håll en blåsig dag. “Felet” ‘är att den drar och det är därför plättlätt hänt att man springer längre än man tänkt.
Jag hade tänkt vika av innan golfbanan men se det gick inte för benen ville fortsätta runt både den och Transval-området. Få se hur mycket det straffar sig till morgondagen.

Vädret är ju minst sagt omväxlande så tröjan åkte av och på oräkneliga gånger. Det regnade i alla fall inte. Då..

Ännu fler oräkneliga var nämligen regnskurarna blandat med blå himmel och sol denna dag. Är det någon som med vilje manipulerar vädret? Att det går är ju ganska säkert numera…
Utemöbel-dynorna har åkt ut och in och när jag flyttade ut min lilla ateljé så blev det lite extra stänk från ovan. (Så hur blir det? Kan jag då verkligen signera de färdiga tavlorna eller måste jag få en krumelur från vädergudarna också? )
Jag har inget staffli där ute och det inne är på tok för tungt att flytta så det blev riktigt bra mobilitets- och flexibilitetsträning!

Simpasset var lika “spännande”. Det var förvisso varmare i vattnet än på land men jag är tacksam att jag var klok nog att ta på mig swimrun-dräkten…

Kram från Ingmarie

Letar vidare och har laddat

Förutom att Hitta ut-kontrollletande är en bra aktivitet, man upptäcker nya platser och hjärnan får jobba lite så är det också ett väldigt bra sätt att få träning och samtidigt en aktiv återhämtning som inte sliter. Det var en av anledningarna till att jag tog mig till Bromölla för att leta upp checkpointsen där. (De andra anledningarna var att jag ville upptäcka just det området, sprada och göra en mini-utflykt.)

Förutom en rejäl bom så prickade jag alla ganska exakt. Varierande väder, terräng och en miljard mygg fick jag på köpet.

Förra gången jag spradade här gick jag i från stranden. I dag sprang jag ut på udden och hittade två platser med stegar! Hur fint som helst och vattnet var alldeles ljummet! Med andra ord inte så svalkande men jag blev åtminstone lite renare. haha

På hemvägen åkte jag via Nymölla och Tosteberga. Det första är nog mest känt för att Stora Enso ligger här. Det andra är för att det kallas Skånes enda skärgård. Om du har möjlighet så ta dig dit för det är så gulligt så man dör gullighetsdöden direkt. Även i ösregn!

Hann lagom hem för att både hinna fika, måla och ta mig till gymet för att vara med på crosscage-passet. Roligt, svettigt och riktigt svidigt för ben och armar.

Det var det sista för mig innan sommaruppehållet för nu ska det jobbas extra mycket. Men jag är minsann redo för del ett av denna och nästa vecka! Bara hoppas jag hinner äta upp dem också….

Kram från Ingmarie

 

En smula matt

Att vara med på konstrunda är både roligt, inspirerande och lärorikt men det tar också massor av energi. Jag är helt både tom och slut i mössan nu. Fast det kan ju kanske också bero på att jag gjort en massa annat också…

Löpturen var en av de ljuvaste hittills i år. Alltså vilket väder! Som alltid känner jag hur varenda cell i kroppen vaknar till liv när solen och värmen når den. Jag t o m eftersvettades! Minns inte när det hände sist.

Kändes ju nästan skamligt att vara inomhus sen men det har det varit värt! Mycket folk i dag också och väldigt många härliga samtal med människor jag högst troligt aldrig skulle träffat om jag inte varit med på konstrundan. Konkurrensen från alla som ställer ut i hela Skåne är stenhård så jag är verkligen extra glad över att folk velat köpa av just lilla mig! Känns snudd på ofattbart!

När jag väl kom till gymet hade jag i princip noll förväntningar men kroppen är som bekant en lurig manick och bjöd mig på ett jättebra pass!

När jag sen även hade handlat och gjort matlådor för det “riktiga” jobbet som börjar i morgon igen, så både behövde och förtjänade jag detta.

Kram från Ingmarie

Abstinensstillad

Att vara med på Konstrunda är verkligen galet skoj! Man träffar en massa roliga och trevliga människor och blir inspirerad av “kollegorna” som också ställer ut. (Nackdelen är väl att det inte blir tid att åka och kolla på alla andra ställen…)

Det har varit full rulle på Mölleholmen hela dagen där man, förutom att kolla konst, även kan ta en drink, äta, klappa lammen och buda med katterna. Omgivningen är verkligen både vacker och rofylld.

En hel del av mina tavlor har numera fått nya hem och vem vet, kanske blir det ytterligare några till i morgon?

Jag “fuskade” lite och smet en stund tidigare för att hinna med klubbens simträning. Så stark var min abstinens…

 

Kram från Ingmarie

Ett sista och första dagen

Om ca 1,5 vecka är det Öst 60 km km och jag begriper att det kommer bli en av mina största utmaningar ever. Dels har jag aldrig tagit mig till fots så långt och dels har jag sprungit på tok för få riktiga långpass. Men nu är det som det är. Jag har helt enkelt inte kunnat/pallat mer utifrån de förutsättningarna som varit och är just nu. Flytt, nytt jobb med allt vad det innebär, utbildningar, köp av fritidslya och inflytt i den, sjuk närstående och lite annat som tagit tid och kraft.
Dagens pass kändes åtminstone helt ok (förutom möjligtvis när isvinden låg rakt på mig) men det är ju inte ens hälften av sträckan på Öst och jag kan ju inte påstå att benen var jättesugna på att fortsätta lika långt till…

Men kanske Ultrastjärnan Camille Herron har rätt när hon säger att man ska skippa långpassen? Trots att hon är världsbäst på ultra/24 timmars/48 timmars mm så kör hon max 22 miles (35 km)  1-2 gånger /månad. I stället koncentrerar hon sig på att ha kontinuitet och ökande mängd. Hur som helst så kan jag inte göra mycket mer än att hoppas kropp, knopp och väder är med mig. Känslan att kunna njuta i solen efteråt är i alla fall oslagbar!

En annan sak som tagit tid är förberedelserna inför Konstrundan som startade i dag. Väldans skoj!

Välkommen om du vill och kan! (Jag är där nästan hela fredagen och lördagen. Ej söndag pga jobb.)
Det finns massor av olika slags konst i hela Skåne att åka runt och kolla på! Om du inte kan komma men vill boka något så är det bara att maila via min konstsida.

Kram från Ingmarie