Övrigt

Är det kallt?

Oräkneliga gånger är de gånger jag fått frågan om det inte är kallt att bada på vintern?

!!!!!!!!

Det är ungefär som att fråga om en banan är en banan.

Såklart det är kallt! Det är ju det som är grejen. Det ska vara kallt! Annars kan jag ju lika väl bada i ett badkar…

Dagens blev i Halmstad och helt ärligt fattar jag inte hur man inte vill bada när det är så här. Under 10 grader i vattnet men ändå varmare än på land.

Något som däremot inte var kallt var att springa i shorts. I årets första snö! Håller det sig till så här lite är det helt ok men jag är helst utan även om det lyser upp fint.

Gyma och yoga är absolut inte kallt. Inte mysa med gulliga Sheila och äta supergod soppa hos mamma och Ulf heller.

Gå och cykla barbent  i minusgrader var onekligen en smula svalt men med många tröjor och alla vackra ljus i Halmstad så håller man sig ändå varm. Jag är dock oerhört tacksam jag får sova inomhus. Något som inte är alla förunnat… Att utsätta sig för kyla, ellet riktig värme, är helt ofarligt för de allra, allra flesta och det gör dels att vi utmanar oss och inte fastnar i bekvämlighets-träsket och dels att vi påminns om all bekvämlighets-lyx vi faktiskt har.

Kram från Ingmarie

 

 

 

Bakslag

Minns du att jag skrev att jag blev ”belönad” med en hamsterkind efter käk-operationen i måndags? Jag tyckte det blev bättre och bättre men i natt förvandlades den till en bultanxde tennisboll (!!!) som gjorde att jag sov minimalt trots värktabletter.

Jag kravlade mig dock upp innan solen för att ta mig till jobbet och en utbildningsdag gällande CBRNE. (Dvs om kemiska, biologiska, radiologiska, nuklerära och explosiva ämnen.) Vi kan väl säga som så här att jag kände det emellanåt som jag blivit utsatt för något av det där… Snurrig, yrslig, dubbelseende och illamående.
För att göra en lång story kort så fick jag avbryta och ta mig hem vid lunchtid, kraschlanda på soffan och får nu snällt knapra antibiotika i minst en vecka.

Men men, det kunde varit värre och både himlen och månen är i alla fall bedårande vackra denna kväll.

Kram från Ingmarie

Varför?

Jag tror att det är viktigt att med jämna mellanrum fråga sig varför man gör vissa saker. Både för att fundera på om det är något man vill fortsätta göra och om det är något man vill förändra. Om man hittar ett ärligt därför så är man antagligen på rätt spår i livet.

Så varför kör jag intervaller när jag ändå inte kommer bli varken snabbare eller elit igen? Varför liksom ”plåga” mig med det när det är betydligt enklare att bara såsa omkring?

Svaret är enkelt. Därför att jag gillar känslan av att känna mig stark, känna pulsen bli så där bultande hög, bli trött och svettig och därför att när man utmanat sig och varit en smula utanför sin komfortzon och klarat det så är det själva belöningen. Att ha klarat av något som är jobbigt och där man fått kämpa för att klara av det. Intervaller av olika slag är utmanande även om de kan kännas mer eller mindre lätta/svåra.
Dagens 14 x 2 min. var någonstans mittemellan och känslan efteråt var lika härlig som alltid.

Så varför Hot Yoga? Det är som det låter hot. Så hot att svetten fullkomligt stänker. Nu gillar jag förvisso värme men övningarna kan göra att både ben och armar darrar värre än asplöv och en del positioner kommer jag högst troligt aldrig klara även om jag övar varje dag. Men det är ok för varje gång kommer jag på något mer om mig själv och kroppen känns som en mjuk skumboll. Så därför fortsätter jag glida omkring i min svett.

Och varför bada året runt? Därför att där kommer vi till det där med att utmana sig själv igen. Ännu är det inte jättekallt men 10 grader är 10 grader att doppa hela kroppen i och eftersom jag fortfarande cyklar (barbent) är det lite dubbelt utmanande. Men känslan, upplevelsen, närvaron och euforin överväger allt och är mitt därför.

Vet du dina ”varför”?

Kram från Ingmarie

Okaxig

Det här att behöva operera käken en gång till är ingen hit varken fysiskt, mentalt eller ekonomiskt och jag är verkligen inte särskilt varken kaxig eller pigg just nu. Det kommer förhoppningsvis bli bra så småningom och jag säger tack och lov att det finns painkillers! Även om jag blir en tröttmössa av dem. Var helt slut när allt var klart och somnade nog banne mig innan jag ens hunnit lägga mig på soffan. Bara hoppas jag är piggare i morgon för annars blir det extra intressant på jobbet… haha

Tränat har jag i alla fall hunnit och det underlättar och förbättrat allt i livet för mig. Endorfiner är bra fina grejer det också! De gjorde mig garanterat både gladare och lugnare innan de där nästan två timmarna under operations-duken.

Bra simpass och bra gympass inkl lite extra yoga-moves.

Hur startade du denna veckan?

Kram från Ingmarie

Komprimerar

Ibland behöver man liksom baka ihop flera grejer på kort tid för att ha tid till annat som man också vill göra de timmar man är vaken under en dag.

Som det blev det i dag eftersom jag valde att göra det. (Det man gör är alltid ett val.)

Simmade och gymade därför direkt efter varandra, plus cykel-fraktande mellan , gjorde matlådor och annat småfix och var klar med allt i god tid för att kunna åka iväg till Malmö.

Anledningen till Malmö-resan var en föreläsning med Christer Olsson som jag sett fram emot jättelänge.

Låt dig inspireras av Christer i hans nya föreläsning Gör dig en bra dag! Lyssna till hans sunda förnuft och hans förmåga att enkelt förklara hur vi ska Göra det bästa av vårt liv utifrån vår egen situation och förmåga.

Föreläsningen handlar om att inse att livet är alla dessa dagar och vikten att leva i ”dagtäta” rum, du kan lära av i går och planera i morgon men ”bara” leva idag.
Christer kommer också att ha med många av sina tankefrön kring att leva livet levandes, prövandes och lärandes och insikter kring självledarskap och att livet är ett tillsammansprojekt. I föreläsningen berör han teman som, sårbarhet, tacksamhet och att finna glädjen och mening i vardagen, särskilt i en tid av förändring. Han kommer också att prata kring mål och att de flesta både unga och äldre inte vet vad de letar efter förrän dom hittar det. Samt kraften i att finna och våga vara sitt sanna jag.

Jag har följt Christers klokskap i flera år och vår enkla sammanfattning är att han är precis så rolig, klok, klurig och inspirerande dom han verkar. En magisk kväll som jag önskar fler fick uppleva!

Kram från Ingmarie

Är det i november det sker?

Jag kör fortfarande med barbent. Även när jag cyklar till och från jobbet. Ännu är det absolut ingen fara trots friska vindar och regnstänk. Jag inbillar mig att så länge jag inte tar på mig brallorna så är det som med åretrunt-badandet att man successivt vänjer sig vid det kalla om man aldrig slutar. Dvs aldrig tar på sig de där långbrallorna. Men vi får se. Kanske jag inte ens pallar denna månaden ut.

Två gånger har jag dock fuskat. Båda var efter havsbad och innan jag skulle cykla hem igen för det finns alltid undantag! Även med utmaningar.

Hur som helst är man ju bara en liten mes i jämförelse med de som är ute och kämpar på Kullamannen. 20 och 50 km hade jag k-a-n-s-k-e kunnat fundera på men 100 eller 160 km –no way! I alla fall inte där och denna årstiden. Mest hejar jag på bästa Catrine och hoppas hon känner all kraft jag sänder genom rymden till henne.

Kram från Ingmarie

 

 

Höstljus

I går hann jag ”bara” med ett vattenlöpningspass och jobb. Det ena gjorde mig snorkall, det andra genomsvettig. Jag tror du kan gissa vilket som gjorde vad…

I dag har jag hunnit, och fått,  göra desto mer och vilken måndag det blev!

Fin tur i skogen innan gymet. Vi, jag och Anders alltså, var där samtidigt men vi tränar faktiskt väldigt sällan ihop. Kanske helt enkelt för att vi har olika fokus och vill olika grejer… Men det är ändå härligt att vara där tillsammans tycker jag!

På eftermiddagen kom ungefär 1/4, eller kanske t o m bara 1/5 av min familj hem till oss för att fika. Om alla ska få plats måste vi flytta till en bra mycket större lya och då ska man veta att vi har ingen liten nu.. Så himla mysigt att ha dem här och jag är så obeskrivbart tacksam över att ha dem i mitt liv.

Vi fick i alla fall lätt plats på Sofiero Slotts ”Höstljus”.

”När mörkret sänker sig tänds Sofiero upp och hälsar dig välkommen till två magiska veckor i parken. Ljusinstallationerna är inspirerade av fantasins och sagoäventyrens värld – både svenska och utländska, klassiska och moderna. Specialkomponerad musik och spännande ljudinstallationer förhöjer upplevelsen.”

Det var verkligen makalöst både magiskt och vackert! Vi gick runt i flera timmar och upplevde allt det fina, förundrades, förtrollades, drack chai te och varm choklad, åt brända mandlar, värmde oss vid brasorna och lyssnade på musik.
Om du inte gillar bilder så kan du skrolla till slutet för nu blir det bildkavalkad!

Dimman och mörkret gjorde att allt förstärktes och fastän det var mycket folk kändes det aldrig trångt. Har du möjlighet så åk dit!

Kram från Ingmarie

Finskogar

Det är verkligen en lyx att ha två fina ställen lättillgängliga och där båda bjuder på magisk (löp-)natur.

Galgberget må vara mindre än Pålsjöskogen men den är lika magisk !😍 Jag lullar mest runt utan planer just nu och det är jätteskönt för jag varken vill eller pallar pressa mig ännu mer för tillfället. Men det vänder garanterat för det gör det alltid förr eller senare.

På gymet kan jag ta i lite mer men jag maxar bara om jag har lust. Det hade jag inte i dag.🤪

Har också ätit jättegod lunch hos mamma , Ulf och sötaste Sheila. Hon vet verkligen hur man smälter hjärtan!

Nu är jag hemma igen och det är (också) jättehärligt!

Kram från Ingmarie

Färger

Våren och ffa sommaren är mina årstider men jag får ju lov att säga att höstens färger är makalöst vackra! Extra bra blir det när solen skiner och jag har tid för en sprada efteråt.

I ärlighetens namn tog jag hojjen till havet för att samtidigt hinna fixa med lite andra grejer så det var väl egentligen ingen riktig sprada. Havet var i alla fall underbart och vattnet så där klart så jag såg varenda sandkorn trots att det guppade en hel del.

Kanske är det för alla dessa färger som naturen bjuder på som mitt måleri just nu är ännu färgrikare? Roligt är det i alla fall! Om det ”blir” något återstår som alltid att se.

Det enda tråkiga just nu är väl att det mörknar snabbare och snabbare. Om jag inte missminner mig helt var det hyfsat ljust när jag cuyklade hem från Hot yogan förra veckan men i dag var det kolsvart.

Kram från Ingmarie

Det blev inget äventyr

Jag skrev i går att jag skulle på ett annat slags äventyr. Well, vi kan väl säga som så att så blidde det inte.

Det blidde jobb i stället. Extra länge..

Äventyret finns tack och lov kvar och jag hann med både ett besök hos bästa Rebecca och ett simpass så även om det inte blev en lika rolig måndag som det var tänkt så blev det ändå helt ok.

Kram från Ingmarie