Vegoliv

När dagen överträffar sig själv

Hur sammanfattar man en dag man trodde skulle bli bra men som överträffade sig själv?

Inte ens den sega morgonlöpningen var egentligen dålig för hur märkligt det än kan låta så njöt jag. Av färgerna, av luften, av att vara här och av att jag lever. Jag tänker ganska ofta på att det kommer komma en dag när jag inte längre är här och just i dag slog det mig extra mycket. Det gäller alltså att passa på att njuta så länge man kan.

Mitt på dagen har jag varit med på en kurs. En påbyggnad på Sats Indoor Running och även om det inte var särskilt mycket nytt för mig så var det inspirerande och roligt.

Mina Sats-pass blev dock två andra. Varför nöja sig med ett liksom?

Lika skoj och jobbigt som alltid och ännu bättre blev det av att jag hade Camilla som sällskap!

Och jag fick hennes fina sällskap även ner till Årstaviken. Hon hade med både lyktor och värmande buljong så tillsammans med stadens ljus blev mysfaktorn skyhög!

Sen var vi så hungriga att vi nästan inte tuggade när vi väl fick mat. Tur att Chutney på Södermalm har både mycket och god mat.

Ännu en kväll jag kommer somna mätt och lycklig. Tack Camilla!

Kram från Ingmarie

Kärt återseende

När jag bodde i Bagis försökte jag och Kari ses åtminstone en till två gånger /månad för att springa tillsammans. 90% av gångerna har Sälka varit med och även om hon inte kan säga ”ja” eller ”nej” som vi människor så vet vi att hennes svar om hon vill med alltid är ja.

Att äntligen få ses igen, springa några timmar och verkligen hinna prata är och var så uppskattat och välbehövligt. Dessutom hade vi lyckats pricka in en dag med sol. Snudd på ofattbart och jag är fortfarande lite chockad. Turen gick bland annat genom Nackareservatet och runt Flaten. Omöjligt att inte älska denna plats och ja, jag saknar det väldigt mycket emellanåt. Sprang förbi vårt gamla hem på vägen till Kari och även om jag inte vill bo precis där igen så kändes det lite i hjärtat och ska jag någonsin tillbaka hit så är det Bagis som gäller.

När vi kommit runt hela Flatensjön och liksom var klara på den delen fanns det bara en sak att passa på att göra.

Sprada såklart!

Alla bryggor har blivit restaurerade och snatrt kommer den nya bastun vid själva Flaten-badet att gå igång. Roligt att det fixas så mycket! Tippar på att det var max 7 grader så det var extra härligt och uppfriskande! Sälka hade badat typ 37 gånger redan så hon var tillfälligt nöjd och vaktade istället oss.

 

Lite stelt var det att springa vidare men vi hade ingen brådska. Förutom att vi skulle tillbaka till Karis snälle man som fixat grymt god (vego)lunch till oss! Vilken lyx alltså.
Nu dröjer det ett tag till nästa gång men denna dagen kommer jag ha med mig länge. Tack kära vänner för i dag!

Som en extra fin avslutning på dagen var jag på ett 90 minuter Yin yoga-pass. Väldigt skönt. För mig är det också inspiration och utveckling till mina egna klasser. För mig är det viktigt både för att jag ska fortsätta tycka det är skoj och för att deltagarna inte ska tröttna.

I morgon blir det minst lika bra men på ett helt annat vis. Längtar redan!

Kram från Ingmarie

De där tågen…

Det här med tåg alltså….

H-u-r-s-v-å-r-t-k-a-n-d-e-t-v-a-r-a?

Gick upp tidigt gör att hinna springa och fixa en del grejer men vad hjälpte det? Förutom att jag såklart mådde miljoner gånger bättre än om jag inte kutat. Regn och gegg men färgerna alltså! Wow! T o m jag var färgglad!🤪

Den där tågförseningarna blev större och större och till slut så stor att det var risk för att jag inte skulle hinna med anslutningen i Göteborg. (Efter fordonsfel blev det tydligen lövhalka…) Efter lång telefonkö kom jag fram till SJ:s ”kundservice” för att fråga hur det skulle bli om jag inte hann med eftersom samtliga senare tåg var fulla. Hade jag haft tendens till hjärtinfarkt hade det kunnat ske där. Jag lyssnade på alla de andra stackars resenärerna och kunde snabbt konstatera att det där med att tågpendla är inget att eftersträva. Helt sjukt egentligen att det är så. Att man inte kan lita på att komma fram i tid eller ens över huvudtaget. I Sverige 2023. Hallå liksom.

Svaret var att ”vi löser det” men eftersom jag varit med några gånger förr så vet jag att det där ofta bara är tomma ord.

Men jag ville verkligen upp till Stockholm så jag chansade med en reservplanen att i värsta fall få åka hem i stället.

Och under sker än i dessa dar!🥳
Jag hann precis med och sen flöt det på helt utan missöde hela vägen till dit jag bor.

Det första jag gjorde när jag packat upp var att traska till närmsta sjön. Mörkt, tyst och stilla. Jag kan sakna detta jättemycket. Kontrasten som blir när man på några minuter är helt borta från stadens brus och i stället är i en stillsam och tyst bubbla. Jag saknar också sjöarna mer än jag trodde jag skulle göra.

 

Nu är jag både nybadad och med magen full av linssoppa. I morgon börjar första festdagen här!

Kram från Ingmarie

 

100% blött

Den som säger att löpning är enformigt, och därmed tråkigt, har nog aldrig riktigt gett det en chans. För mig är det bland det mest variationsrika du kan göra. Inte bara rent praktiskt och fysiskt utan även upplevelsemässigt.

Ibland är det sol, varmt och vindstilla. Ibland kallt, vintrigt och blåsigt. Ibland är det i skogen, ibland förbi hus, ibland är man själv, ibland med sällskap, ibland kort, ibland långt, ibland långsamt, ibland snabbt, ibland ljust, ibland mörkt. Osv osv. Variationerna är snudd på oändliga om man vill.

Dagens var 2 timmar 100% blöt, geggig, kall och blåsig men också 100% vacker och helt underbar. Pigga ben och en skalle som bara njöt.

Att sen komma in i värmen, duscha och äta är ren och skär lycka och tillfredsställelse.

Regnet fortsatte även när jag cyklade till gymet men där inne var det både varmt, ljust och blåsfritt!
Min ena klass jag hade var 100% yang (Indoor Running) och den andra 100% yin. (Dvs Yin yoga.) Så himla skoj!

När jag hojade hem flera timmar senare hade det slutat regna men oavsett så om det är något Halmstad är extra bra på så är det att göra det fint i mörkret!

Kram från Ingmarie

(Nästan) en favorit i repris

Minns du när jag berättade om min tur på Blekingeleden till Långasjönäs  och att vi då även hittade det där fantastiska matstället.
Well, i dag blev det nästan samma men ändå helt annorlunda.

I stället för att jag sprang A till B så parkerade vi vid Nyatorpet i Långasjönäs naturreservat. Smidigt och enkelt! Finns det inte plats där så finns det flera andra ställen att välja mellan. Sen tar man bara backen ner mot sjön för att hitta en stor fin superbra info-skylt. Enda knepiga med den är att välja vilket spår man ska börja med och vilka om man inte har tid att springa alla. Jag valde 8 + 5 + en extra sväng men det visste jag inte då.

Lederna är extremt välmarkerade och man får endast vistas där till fots vilket är ganska skönt för då vet man att ingen cyklist dyker upp i maxfart i en krök. Dessutom håller spåren bättre när två-hjulingar och hästar inte far fram där. Just nu är det blött, geggigt och fullt med löv så det är svårt att se var man sätter ner fötterna men det spelade ingen roll. Detta måste vara varje löpare/vandrar/naturälskares paradis! Det var nära på att jag började lipa för det var så himla fint och härligt!

Extrakroken blev för jag ville kolla in bastun och där hittade jag ännu en runda som jag liksom var ”tvungen” att testa. 95  springminuter (och x antal fotominuter) senare möttes vi vid bilen för nästa upplevelse. Anders var minst lika lyrisk och då ska man veta att han är inte den som hetsar upp sig och sprider superlativ i onödan.

Några hundra meter från parkeringen precis vid en av sjöarna har Friluftsfrämjandet den där bastun. Vem som helst får nyttja den för ynka 30 kronor. Hos killarna var det snudd på fullt men jag hade damernas helt för mig själv! Så himla lyxigt! Den var förvisso inte på men det gick fortare än jag trodde att få den varm. Eller så kändes den bara varm för det första jag gjorde var såklart att ta mig ner till sjön och var i så länge att t o m nästippen domnade. . Även här var jag helt solo på egen brygga. Alltså jag dog verkligen lyckodöden!

Tre gånger var jag i. Bara för att jag hade chansen för vem vet när jag får uppleva detta igen? Anders tog sig minsann i från ”killbryggan” en gång han också!

Bastu-huset

Men dagen och kalaset var inte slut där. Till saken hör att denna helgen firar vi 22 år tillsammans och då ska man ju ha lite extra guldkant, eller hur? Fram tills dess hade det ju varit perfekt och bättre blev det.

Vi har varit på Afternoon Tea innan men ingen av dem slår Afternoon Tea på Mormors bakeri! Detta ställe alltså! Så himla mysigt, trevligt, gulligt, avslappnat och verkligen så udda att man bara måste älska det!

Precis som förra gången så kunde vi nästan inte prata för att det var så gott. Jag valde den veganska varianten och Anders den vegetariska. Två rejäla mackor med smarrigt pålägg, en stor chiapudding med jordgubbssylt, två bakelser,  kakor/scones, grädde och såklart te. Allt vackert serverat av den väldigt, väldigt trevliga personalen. Sen var vi så mätta att vi nästan inte kunde resa oss.

Jag vet inte vad du tycker men jag/vi tycker detta var en perfekt första söndag i november och en lika perfekt 22-årsdag!

Kram från Ingmarie

Tack!

Sista dagen här på Mallis och den kunde nog inte blivit mycket bättre.

Som alltid en härlig morgon vid stranden innan frukost. Inte and under de två regndagarna har jag behövt skippa detta. Helt otroligt när man tänker efter!

Sprang en fin runda ”på landet igen. Småvägarna är verkligen guld trots att de är asfalt.

Hängde sen mest på stranden, badade, läste och lyssnade på detta intressanta avsnitt på Feel better live more-podden. Förvisso något år gammal men väldigt bra samtal mellan Dr Chatterjee och Eliud Kipchoge om löparlivet i allmänhet och livet i synnerhet.

Ett sista pass i bassängen blev också ett av de bästa. Härligt att få ha med sig den känslan hem!

Kommer du ihåg toppenstället vi var och åt på första kvällen? Vad kunde vara bättre än att även avsluta där? Bellaverde är utan tvekan ett av de bästa, trevligaste och mysigaste ställe jag varit på och maten är outstandning! Kommer du hit m-å-s-t-e du besöka det.

Tack för dessa veckor Puerto Pollenca och Mallorca! I morgon åker vi hem men första sova lite i den vackra månens sken

Kram från Ingmarie

Förändringar

I går morse var min stund vid havet så här.

I dag så här.

Lika men ändå helt olika. I går stilla och klart. I dag kraftfullt med stora svarta moln som omringade färgexplosionen.

Klarade mig precis från första regnskuren för ja, det har minsann regnat här i dag. Massor! Det största problemet med det är inte varken bristen på sol eller att allt blir blött. Det är även fortfarande varmt men allt blir verkligen snorhalt. Betong och blank asfalt är eländigt på flera vis…

Lägligt nog stod det cykel och gym på planeringen. Himla smart! Hehe

Två flaskor med vatten och elektrolyter krävdes under mina 80 min på hojen. (!) Inte ens en bastu hade nog kunnat få mig att svettas mer. Benen var som spagetti efteråt vilket jag hoppas bero på att jag körde på riktigt bra.

4 x 5-3-1 min (1 min lugn trampvila) + 10 x 30-30. På köpet hade jag fin utsikt över poolen och kunde studera simtekniker. När jag orkade. Haha

Styrketräningen var som den var. Ok men detta är inget gym jag liksom ”går igång” i, det är helt enkelt tråkigt, så därför är en timme där verkligen en fjäder i hatten! Fatta mig rätt, jag vill styrketräna. Det är platsen som är tråkig men när det bara är en begränsad tid så funkar det.

Sen vet jag inte riktigt vad som flög i mig men jag blev lite wild&crazy, tog på baddräkten igen, täckte mig med en handduk (som om det hjälpte) och gick till havet änu en gång. Var typ bara jag på hela stället och just i dag kan jag lite förstå varför. Fick binda fast handduken och lägga sand i skorna för att de inte skulle blåsa i väg men vattnet alltså! Ljummet! Det är dessa stunder som gör att jag känner mig både levande och i nuet. Som ger minne för livet och, tror jag, lite mer mod för även om jag inte är rädd så är det lite läskigt när naturens krafter slår till.
Men som jag brukar säga: I might be crazy but I´m not stupid så jag tar aldrig några risker.

Framåt kvällen lugnade allt sig och vi har ätit på ännu ett riktigt bra ställe. Nature poke hade inte bara grymt god mat utan också väldigt trevlig personal och fin utsikt. Bara en massa plus!

Kram från Ingmarie

Letar vidare

Jakten på grusvägar och stigar fortsätter och jag får väl tyvärr säga att det går si så där. Fick tips om en trail som åtminstone började ruskigt bra!

Sammanlagt handlade det om max 1 km för hur jag än valde sedan så var det sten, ännu mer sten och/eller snåriga buskage så jag gav upp och fortsatte på småvägarna. De är verkligen väldigt fina och gulliga men mina fötter (och ben) är extremt svårflirtade när det gäller just underlag.

Det blev ju onekligen en ganska rolig krumelur i alla fall!! 😀

Men det är som det är och det går verkligen ingen nöd på oss! Börjar man dagen så här så ska man faktiskt skämmas om man gnäller!

Simningen är också guld värd! Jag känner mig som en supersimmare när jag flyter fram. Allt salt gör att man är helt viktlös och man flyter som en kork oavsett om man rör sig eller ej! Sjukt häftigt! Dock inte lika häftigt om man får vatten i munnen…

Gymet är litet och långt ifrån det bästa jag varit på men också långt ifrån det sämsta. Jag har absolut inga problem med att hitta på olika roliga svett-grejer i 40-50 minuter!

Att sen maten ’r outstanding gör ju allt ännu lite bättre! Vi valde Abacco och det var precis lika fantastiskt som förra gången. Undra om man kan få med den kocken hem…?

Kram från Ingmarie

Om det vore annorlunda

Ibland kan jag fundera på hur mitt liv varit om jag var född någon annanstans. T ex här där det är behagligt varmt, och t o m väldigt varmt, året om. Var hade jag bott och gjort? Vilka människor hade jag umgåtts med och vad hade jag jobbat med? Jag inbillar mig att jag hade haft en liten gård i bergen men nära havet och att jag hade jobbat med människor på något vis men tveksamt om jag hade varit sjuksköterska. Kanske hade jag haft ett pensionat och en konst-ateljé? Eller  ett vego-kafé  där man kunde pausa när man var ute på träningsturer av olika de slag?
Eller hade jag varit en rökande, småfet hemmafru med 13 snoriga ungar och en gård som ständigt behövde renoveras? Vem vetagens morgon-sim liksom? Är livet redan förbestämt? Är det ödet hur det blir eller slumpen? Vad tror du?

Jag kan dock mycket väl tänka mig att jag hade kunnat bli både triathlet och/eller simmare för här skulle jag slippa frysa! Och vem blir inte sim-kär med en sån här ”bassäng” och vy? Just dagens morgonsim är utan tvekan en av mina bästa och vackraste ever!

Havet var betydligt varmare än bassängen men passet gick så bra att det inte spelade någon roll. Dessutom fick jag lite sällskap!
Antingen är det något magiskt med just denna bassängen eller så har jag ovanligt bra flyt just nu! Både bildligt och bokstavligt för det känns väldigt lätt! I havet kan jag fördstå det för det är så salt att man flyter som en liten kork men i en bassäng…? Bara att tacka och ta emot!

God mat i dag såklart fastän (!) den var hemlagad. Har hittat riktigt bra vego-grejer här i närmsta butiken så det är hur enkelt som helst. Vyn får vi på köpet. Älskar verkligen att kunna sitta ute och äta och njuta av kvällsvärmen och ljuset.

Kram från Ingmarie

Långt, kort och mittemellan

17 km löpning kanske inte egentligen klassas som långpass men på något vis tror jag det blir längre för kroppen när det är snudd på 30 grader. Jag kommer vara överfylld av extra plasma efter att ha varit här! Något som ev. kan vara lika bra som höghöjdsträning. Det vore ju himla käckt och bra! Samtidigt så sänker ju både värme och höghöjd farten så summan av kardemumman kanske ändå blir + – noll. (?) Vad jag dock vet är att min kropp mår bra av både värme och höghöjd upp till max 1800 m ö h. och det räcker för mig.

Jag tog en ny väg upp mot Pollenca. En sån som även cyklisterna väljer just för att de är så fina, lugna och vackra. Mötte noll löpare men däremot typ 387 cyklister. Snacka om att vara den udda! Haha

Smala kringelikrokvägar mellan hagar, ängar, berg, stora Casa, olivlundar, fruktträd, prunkande häckar och trädgårdar, vackra skyltar och enorma evighetslånga stengärdsgårdar.

Tog även en liten avstickare på en kort trail jag råkade hitta men övergav den när myggen blev allt för ivriga på min svettiga hud!

Om du undrar över tröjan i handen så hade jag bara med mig för att kunna köpa vatten i Pollenca. Hade med mig en flaska ”kryddad” med elektrolyter men det räckte inte. Väst hade jag inte kunnat ha här. Hade blivit både sönderskavd och ännu mer dehydrerad.

Hemvägen gick mestadels på samma grusväg jag kutade intervaller på i går. Den är fin och bra men ligger utmed en hårt trafikerad väg vilket förtar det hela ganska mycket. Lite trist.

Kroppen kändes helt ok men det brände rejält i fötterna när jag var tillbaka.

Men det är inte långt till havet! Så himla härligt att kunna ”simma av” det stela och få åtminstone lite svalka. Kort men skönt! ”lustiga” är att det är varmare i havet än i bassängen och den var ovanligt varm! Verkligen helt galet.

Innan middagen var jag på gymet lite ”halvlänge”. (45 min.) Var själv nästan hela tiden så gott om plats!

Vi testade en Indisk restaurang vid det fina lilla torget mitt i byn i kväll och den fick mer än godkänt! Antingen har vi haft en ruskig tur med matvalen eller så är jag bara så skicklig på att pricka rätt.  Eller så är det kanske t o m så att majoriteten av de ställen som finns här är bra för annars skulle de inte överlevt. Konkurrensen är ju trots allt stenhård!

Kram från Ingmarie