Tur ändå

Det är en himla tur att jag har så bra fritid som jag har. Annars hade jag nog fått både frispel och psykbryt vid det här laget för jobbet är bara för mycket. Det är så illa att jag har börjat våndas inför varje pass och det är (förstås) inte bra. Faktum är att jag inte riktigt vet om jag pallar det här så länge till så jag funderar en hel del på hur jag ska göra fortsättningsvis. Jag är ju inte direkt ensam om att uppleva det så här. Sjukvården är väl inte direkt känt för att ha medarbetare som stannar kvar överdrivet länge eller tycker arbetsförhållandena är superduper…

Morgonen (innan jobbet) var i alla fall verkligen underbar! Simträning med Team Snabbare och coach Tomas. 24.7 (!!!) grader i vattnet, fika på “vår klippa” och riktigt bra simning. Tack och lov för stunder som dessa!

Det är också tur att jag lever med världens bästa man. Det är minsann inte alla som kommer hem till en sån här bukett utan någon mer anledning än att han tyckte jag behövde den.❤️🙏🏻😍

Kram från Ingmarie

Glad-grejer

Det är egentligen inte så himla mycket som behövs för att jag ska känna mig glad och lycklig. Troligtvis är det samma för dig. Särskilt om man vet, och påminner sig om, hur eländigt en del människor (och djur) har det. Man glömmer lätt bort det när man är mitt upp i sitt eget lilla liv. I alla fall gör jag det.

En god natts sömn t.ex. Lätt att ta för givet men alla som någon gång sovit kasst/för lite vet exakt hur hemskt det känns. Jag blir både bakis, jetlegad och allmänt korkad.

Kunna kuta två dagar på raken utan att ha ont i benet är hur underbart som helst. Att det går skitlångsamt och är jättetungt försöker jag bortse från..

Och som jag älskar att det är så soligt och varmt att svetten stänker! T.o.m från skorna!🤪 Riktigt Ingmarie- (och Anna) väder!

Gå hem från jobbet i tid och det fortfarande är ljust är väldigt mycket bättre än att gå hem efter att ha jobbat övertid och det är mörkt. (Men jo, helst hade jag ju förstås varit ledig varje dag nu..)

Äta ute i det fria är något jag uppskattar jättemycket! Man behöver inte göra det så märkvärdigt eller komplicerat. Faktum är att ju enklare ju härligare om du frågar mig!

På tal om mat gillar jag enkelt oavsett. Kvällens simpla bestod av rotfrukter, broccoli och Tempeh som jag grillat i ugnen i kokosolja och kryddor plus sallad, avokado, gurka och rivna morötter. Jättegott, billigt, snabbt, mättande, enkelt och både miljö- och djurvänligt!

Meditera och yoga inne i all ära men att göra det ute är ändå bäst!

Och det här att ha flera sjöar i närheten att kunna både vattenlöpa och simma i. Alltså det är banne mig oslagbart! Särskilt när det är så varmt att jag inte ens behöver någon våtdräkt!

Den andra fisken heter förresten Anders.🤪😍

Bäst i dag var ju ändå att jag varit helt ledigt (innan ännu en jobbhelg) så jag har sluppit både stress, press och att vara inne.

Så berätta! Vad gör dig extra glad?

Kram från Ingmarie

När man gör saker man för inte så längesedan trodde man inte kunde

Första grejen:

Två simpass på en dag. Det är förvisso inte första gången men det är första gången jag gör två pass med Coach Ville. (Med coach ö h t förresten.) Ena gången stod han på brygg-kanten när han drillade mig och Fredrik.

Mest teknik av olika slag men det är tröttsamt på sitt vis. Och vansinnigt bra!

Den andra var hans pass på pappret. Intervaller. Och det är garanterat alltid jobbigt.

Två helt olika pass men båda galet bra och kul! “Pappers-passet” var (inte helt oväntat) klart jobbigast.

Andra grejen:

Hänger upp några av mina tavlor så de blir offentliga och kan ses av i princip vem som helst. Så vill du kika finns de hos Kiropraktorkompaniet. (Ligger smidigt vid Hötorget) De flesta är även till salu om man är på det humöret.🤪

Läskigt som attan även om jag egentligen skiter i vad folk tycker. Jag har skapat dem och de är väldigt mycket jag. 😄 Konst är subjektivt rakt igenom och jag tror inte ens det finns någon riktigt bra definition på vad konst egentligen är. (?)

Ernst Billgren har i och för sig i sina två böcker ”Vad är konst 1 och 2” både ett kort och ett långt svar i båda böckerna.

De korta svaren är: “Ett sätt att tänka” och “Vem bryr sig?” De långa svaren är för långa för att stå här och inte riktigt så som man kanske tror de ska vara. 😁

Böckerna må utifrån titeln verka handla om enbart konst men faktum är att de handlar om livet. Roliga, kluriga, underfundiga och tänkvärda både frågor och svar. De är ruskigt bra och absolut läsvärda!

Kram från Ingmarie

Swimrun-dag

Spontangrejer är bra skoj. Särskilt när de innehåller både simning, löpning, fina vänner, perfekt temperatur, vacker natur, goda hallon och (skön)sång mitt i skogen! Och exakt så hade vi det i dag! Jag, Ulrika, Lena och Christian.

Hela min runda blev till slut 160 minuter. Vi började och slutade nämligen på lite olika ställen. Christian fick hoppa av först pga familje-event men vi tre ladies fortsatte och förutom att vi simmade i fyra olika sjöar, sprang många kilometrar och babblade om allt från boktips till ungdomssynder, åt vildhallon, sjöng och kom på att vi skulle haft en si så där 30 miljoner riksdaler så vi kunde köpa drömgården vid Flaten och starta ett sportkollektiv.

Benet funkade ok så länge vi tog det superlugnt (vilket vi gjorde hela tiden) och jag hoppas verkligen det vänder nu. Rehabövnibgarna fortsätter och nu har dessutom Kiropraktor-Micke satt in stora (nål)stöten för att göra mitt hamstringfäste lyckligt igen.

Enda trista i dag är att lilla Demi har åkt hem till sig igen. Men vi är såklart glada att vi har fått låna henne denna tiden! 😻

Kram från Ingmarie

Sprängd bubbla

Den där Skaparlada-Rådmansö-lugnalivet-bubblan jag njutit av försvann betydligt snabbare än den kom. Upp i ottan, gym, jobb, jobb, jobb, vattenlöpning, hem, slutirutan.

Det är ganska galet när man tänker efter.

Men utan dessa tokdagar så hade antagligen inte de där sköna inneibubblan-dagarna varit riktigt lika härliga. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig…

Hur tänker du?

Kram från Ingmarie

Skaparladan sista dagen

Avslut och farväl är som bekant inte min grej. I alla fall inte när man lämnar något roligt, fint, spännande och mysigt. Rådmansö i allmänhet, och Skaparladan i synnerhet, är alltid svåra att säga hej då till. Även fastän jag vet att jag kommer tillbaka. Det har varit en jättehärlig vecka och jag är så himla tacksam för allt jag lärt mig och upptäckt! Utan Jonna, Weronica och Peppe hade det såklart inte blivit någonting men de andra kursdeltagarna berikar också massor!

Att bara vara där är inspirerande. Galleriet är mer än väl värt ett besök.

Galen bild på Peppe.:-)

För att inte tala om Rådmansö bageri! Man får beslutsångest varje gång man är där men man kan vara helt säker på att man ändå väljer rätt. Det kan liksom inte bli fel.

Man kan även här njuta av att titta på en del av Jonnas fina tavlor!

När vi haft vår sista samling och kramkalaset var över stack jag ut på en sista (för denna gången) löptur.

Efter alla gånger jag varit på Skaparladan har jag lärt mig att jag når bäst av att få vara en stund i “mellanrummet” innan jag kastar mig in i 08a tempot och allt det intensiva det innebär. Kuta är ett bra knep. Göra en mini-picknick med världens bästa sambo ett annat. Med macka från ovan nämnda bageri och sista bitarna av de smarriga tofubitarna.

Min fantastiske man kom nämligen ut till Norrtälje för att möta upp mig ( och hjälpa mig med all packning) så vi tog en liten sväng till Gillfjärden där jag var i fredags. Det var betydligt mycket mer folk på den lilla gräsplätten i dag och betydligt guppigare vatten!

Men perfekt för lite vattenlöpning!

Nu är jag tillbaka i 08a lyan. Trött, omtumlad, lycklig, inspirerad och väl mottagen av “vår” fyrbenta lilla vän.

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 7

Det är enkelt att älska livet när man har det så här. Sova, äta, träna, måla, äta, träna, måla, sova i precis den takt man själv vill.

Två simpass, yoga, ett vattenlöpningspass, många timmars målande ute i det fria, meditation och lunch vid vattenkanten är lite av det jag pysslat med denna ljuva sommardag.

http://media.yoging.se/2019/07/img_1942-1.mov

Kram från Ingmarie

Skaparladan dag 4

Tänk att livet kan vara så här enkelt! Och framförallt, tänk att just jag har valt att ha det så här! Men som jag sagt så många gånger innan, livet kan ta märkliga svängar och ta en till de mest oväntade platser och upplevelser! Om man vill. Som människa där har vi ju faktiskt lyxen att kunna välja vad vi prioriterar. Åtminstone i den delen av världen vi lever i.

Jag var inte riktigt lika tidigt på plats som i går men tillräckligt tidigt för att hinna måla en timme innan morgonens gemensamma meditation och “linjedragning” började. Två väldigt bra saker att göra för att starta upp sin kreativa sida. Det är också mycket det Vedic Art handlar om. Att ha verktyg för att öka kreativiteten vi alla har inom oss. Det handlar också om frihet att göra precis hur och vad man vill. Inom lagens gränser och utan att göra skada förstås. Det finns helt enkelt ingen regel mer än den att det inte finns några regler.😀

Inte ens klädstilen spelar någon roll!

Eller var/vad man väljer att skapa.

Mina flickor/kvinnor fortsätter att komma fram i bilderna. Och ett och annat djur. Jag låter dem hållas för ännu gillar jag dem! Få se vad det blir av dessa två.😍

Mitt på dagen valde jag att ta några timmar off. Sprang en härlig runda som började med bly i skorna och ben som fyllts med betong men som slutade med studs i hela kroppen och sprada i Djupsjön.

Så härligt att jag direkt hämtade simgrejerna för att simma!!

Den heter dock inte Djupsjön för intet. 5,4 meter djup ör den tydligen.Temperaturen var förvisso 17,5 grader vid bryggan där det var mer grunt, men bara 15-20 m ut var det betydligt svalare! Men simmade gjorde jag och bra gick det även om det inte blev så långt eller länge.

Njöt sen av min lilla enkla matlåda på bryggan. Jösses alltså! Vilken lyx och ynnest detta är!😍🙏🏻

Kram från Ingmarie

Hoppfull och några fler tips

Hoppet är det sista som överger en heter det ju och tur är väl det. För skulle man ge upp hoppet varje gång det tog emot hade man inte kommit långt här i livet. Det kanske t.o.m är som så att vi ska ha motgångar för att utvecklas. Precis så som Anders Hansen pratade om i “Sommar”.

Är det för enkelt och lätt finns en hög risk att man tröttnar och tappar intresset har jag märkt. Det är också lätt att tro att “alla andra” har flyt och framgång mest hela tiden men vet du, det är inte sant. Ingen har (hittills) glidit fram genom livet på en slät väg utan minsta gupp. Alla möter hinder av olika varianter utmed livets väg. A-l-l-a. Dock hanterar och tacklar vi dem olika.

För mig handlar det nog om hur starkt jag vill något. Och hur mycket kraft jag har för tillfället. Och tid. Allt går ju faktiskt inte att lösa pga just tidsbrist. Ex går ju ett lopp när det går oavsett vad en deltagare råkat ut för. Då handlar det mer om att acceptera och veta att inget varar för evigt men också att det kommer nya chanser! Om man vill.

Under de mer än 35 år jag hållit på med löpning har jag haft fler motgångar än jag kan räkna till. Ändå har jag aldrig gett upp. Med en dåres envishet har jag tagit mig igenom och ur skador och svackor gång på gång och tro det eller ej men för varje gång har det blivit enklare. Och jag har blivit starkare. Kanske delvis för att jag inte längre har löpning som profession. Det är ju trots allt en vis skillnad om man lever på sin idrott. Men mest tror jag det beror på att jag numera vet att det (mesta) kommer gå över. Och att det faktiskt kan bli något både nytt och bra även av elände.

Benet börjar sakta, sakta bli gladare. Det går långsamt och trögt. Det är tungt och den fina formen jag byggde upp i USA är gone by the wind för längesedan.

Men det går framåt och jag känner stort hopp just nu!

Att just detta ljuset kom när jag yogade lite efter dagens löptur är inte planerat eller fixat på något vis men visst är det en smula coolt? Är man på det humöret kan man ju t.o.m tro att det är någon slags (krigar)tecken!

Som du kanske vet är simning inget som varit “naturligt” för mig. Det är inget som varit enkelt, lättsamt och lustfyllt. I alla fall inte de första åren. Ändå har jag fortsatt. Lika dåraktigt envist. Helt enkelt för att jag någonstans långt inne så har jag verkligen, verkligen velat kunna simma.

Nu kommer belöningen. Jag är inte varken snabb eller simmar “bra” men jag grejar att simma utan några större problem. Jag kan och vågar simma i grupp, ensam, i bassäng och i öppet vatten. Det är det som varit mitt mål och nu är jag där. I dag simmade jag först 2 km utan våtdräkt och sen drygt 2,2 med. Utan problem. Något jag inte var i närheten av förra sommaren. Flit och envishet lönar sig!

Simningen och swimrun har ju också gett mig en massa nya vänner. Fredrik är en av dem. Efter mitt första simpass i dag satt vi länge i solen, åt lunch och snackade om livets alla (härliga) kringelikrokar.

Jag har också börjat klura på några nya (sim)mål. Jag känner och tror nämligen att det är dax att ta ännu ett steg på “simstegen”.

Vill du bli inspirerad lite extra så rekommenderar jag denna boken. Låt dig inte skrämmas av titeln. Boken handlar ffa om livet, om hur lågt man kan sjunka och ändå ta sig upp igen.

Liksom ex denna podden när Rich Roll blir intervjuad av Dr Chatterjee. Och förstås hans egen podd.

Enjoy!

Kram från Ingmarie

Vattendag och ett tips

Ännu en helg när det känns som om “alla” tävlar och har hur kul som helst. Utom jag. Vilket såklart inte är sant.

Det som grämer mig mest är att jag inte kommer hem till Halmstad och att jag inte kunde hjälpa till på Halmstad Triathlon.

Men nu är det som det är och det är inte ett dugg synd om mig.

Efter 10 (!!!) timmars sömn var jag inte som ny men helt klart mådde jag bra mycket bättre och var väldigt mycket piggare än i går. Många jobbkvällar på rad sliter på mig.

Så denna dagen har jag ägnat åt att ladda upp mig igen. En heldag vid och i Flaten är ett garanterat bra recept för sånt!

Simmat, vattenlöpt, läst, sovit, gjort ingenting, mediterar och lyssnat på ”Sommar”.

S-å-h-i-m-l-a-s-k-ö-n-t.

F.ö rekommenderar jag Anders Hansens ” Sommar”.

Faktum är att jag tycker det borde vara obligatoriskt att lyssna på. För alla. Nu fick jag ännu mer bekräftat att min alldeles egna metod mot “det svarta hålet” är helt rätt. Och att min hjärna fungerar precis som den är menad att göra.

Kram från Ingmarie