Livet

En dag som kommer att kännas

Stormen Pia drog förbi och lämnade både snö och is. Vinden lämnade hon dock kvar. En bitande sådan. Men är man uppvuxen vid kusten är man ganska tuktad av den och det handlar sällan om om det blåser utan snarare hur mycket och från var.

Trapporna på Galgberget var dock helt halkfria och vägen ner tillbaka igen var åtminstone 50% ok. Jag passade på att vila då och skippade därmed den där vilan jag brukar ha när jag “bränner på” hela varvet. På så vis höll jag mig varm hela tiden och fick in ett bra flyt.
8 varv x 184 trappsteg/ 700 metersvarv + upp och nedjogg blev nästan 90 minuters jobb.

Uppifrån ser man inte ens början! Inte nedifrån heller när jag tänker efter….

Det som helt tog musten ur mig var Marinas crosstraining-pass nu i kväll. De är alltid snorjobbiga men i dag överträffade hon minsann sig själv.

Först övning 1. Sen 1+2, 1+2+3, 1+2+3+4 osv till slutet. Trodde vi. Sen skulle vi upp igen. Dvs 12, 12+11, 12+11+10 osv osv. Hela kalaset avslutades med tabata core-övningar.

Vi orkade inte ens stretcha ordentligt efteråt och då är det riktigt illa! haha. Men alltså det var så himla skoj och bra!

Efteråt var jag och lillebror och hälsade på pappa en sväng. Det är verkligen inget upplyftande ställe han bor på nu men det är som det är o ch på något vis är jag tacksam både över att det finns och att det finns människor som vill jobba där. Det märkliga är att trots en ökande ‘äldre befolkning så ska man dra ner på äldrevården. Hur kan man ha så mycket otur när man tänker? Eller är det så illa att de som bestämmer inte tänker alls?
Mamma och Ulf träffade jag i går. Till dem är det alltid mysigt att komma och jag är priviligerad som har dem i mitt liv. Liksom att jag har mina syskon. Hel-halv och extra. (Ja det är en smula komplicerat. hehe)
Jag har också jättegoa kusiner och jag träffade två av dem i dag. (I ärlighetens namn har jag bara tre så det är ingen gigantisk skara.)
Träffas i lugn och ro, äta gott och bara umgås utan mobiler eller annat störande är verkligen något som jag tror alla skulle prioritera mer. Vi var på Brunchbaren och förutom att de har väldigt god mat, och gott kaffe, så är det också ett fridfullt och liksom stillsamt ställe där det känns som att det inte går att stressa. Ingen satt heller och glodde i sin mobil! Riktigt härligt!

Kram från Ingmarie

Andra advent

Trots att det var jobb i går hann jag med både att städa, cykla och julpynta lite! Det är så himla konstigt men de sista åren har jag börjat att mer och mer gilla den här pysseldelen. Förr var det liksom mer ett “måste” men nu tycker jag det är superskoj!

Cyklingen var med Glenn och några av hans nya (?) kompisar. RPM nr 99. – superskoj! Önskar bara att det fanns längre än 45 minuter så jag slapp trampa så mycket själv. hehe

I dag har jag varit ledig och vi har njutit av en del av allt det Åhus har att erbjuda.

Som t ex Skåneleden runt hela byn. Jag har inte sprungit den sen i i början av augusti så det var verkligen dax igen!

Bitvis blåsigt som attan men det var nästan 100% barmark! Vilken lycka! (Förlåt alla snö- och vinterälskare.)

Efter lite fika begav vi oss in till byn och julmarknaden. Förra året frös vi för det var kallt. I år för att det regnade på tgvären. Men det var ändå väldigt mysigt och fint med massor av folk!

Regnkallt eller inte, ett adventsdopp är ändå alltid rätt! Nu är äntligen “bastu-bryggan” klar och en av stegarna på plats igen. Hurra!!!!

Enda mörka molnen denna dag är att alla bilder inte gick att ladda upp och att den tillfälliga fyllningen i tanden som håller på att fixas har lossnat vilket kommer ställa till det när jag måste vara på jobbet kl 7.30 till långt efter tandis har stängt både måndag och tisdag… Men det löser sig säkert på något vis.

Hoppas du också har haft en fin andra advent!

Kram från Ingmarie

Trapporna, gymet, glittret, badet och tåget

Det stod backe på programmet men eftersom skogsbackarna var snorhalt och jag inte vill kuta asfalt ett helt pass fick det bli ett mellanting. Trapporna på Galgberget är ett bra substitut för milde himmel vad de kan suga ut benen! Samtidigt tycker jag det där 700 meters-varvet är ruskigt skoj. Först upp, upp, upp, sen lite platt på vägen innan nedför till trapporna igen. 8 varv-50 sekunders vila + 6-7 km distans.



Bytte om till torr tröja och cyklade direkt till gymet gör att miss benen lite till.🤪

Men sen har det varit chill. Daniel och Noel kom till stan och det har varit så mysigt att hänga med dem, mamma och Ulf. Älskar verkligen min fina familj!❤️❤️❤️

En annan väldigt fin sak är hur Halmstad alltid dekorerar staden så fint. Spelar ingen roll vilken tid på året det är. Det är alltid makalöst vackert!

Min snälla bror skjutsade mig också till ett ”riktigt” bad så jag slapp vada halvvägs till Danmark för ett dopp.🙏🏻🤩 Nu har jag stillat abstinensen och badviruset en stund. ”Problemet ” med det där viruset verkar dock vara att ju mer man badar ju envisare blir det.🤣



Fram tills dess var dagen perfekt. Sen skulle jag ta tåget hem och då blir det sällan bra vare sig tågbolaget heter SJ eller Öresundståget…

Tog ett tidigare tåg för jag inte ville komma hem för sent men vad hjälpte det? Inte ett smack. Så sjukt trött på hur dåligt detta sköts och jag förstår verkligen inte varken att det är tillåtet eller ens möjligt att göra så mycket fel. ( Denna gången var det bl s gör de skulle koppla ihop två tåg men det gick inte. När de väl bestämt att strunta i det var det tågkö..😳)

Men nu är jag äntligen hemma hos mitt ❤️ igen!

Kram från Ingmarie 

Fortsättningen på SL6

I går sprang jag på välkända vägar och stigar runt byn. Tack och lov för skjutfältet så det blev åtminstone lite halkfritt! Där var det både plogat och uppskrapat. Ibland är militären bra att ha. På stranden och i skogen var det ok och jag höll mig på benen så det var ju bra. Akuten är fullproppad och ortopeden har ändå ingen säng över om man skulle behöva en. Inte IVA heller för den delen!

I dag har jag varit ledig och verkligen kunnat njuta av första advent.

En sån här dag med strålande sol, minusgrader och obetydlig vind kan jag nästan bli lite kär i vintern.
För att slippa springa genom byn, och för att Anders skulle slippa vänta allt för länge på mig, så släpptes jag av vid Äspet för att ta mig via den “gamla Skåneleden” till den “nya”. SL 6 från Åhus till Nyehusen har jag sprungit flera gånger men sen har jag fått hitta egna vägar för att ta mig vidare. Nu har man  byggt vidare på denna för att knyta ihop det hela till både Maglehem och Degeberga. Den är inte helt klar och de delar som är det är så nya att de inte ens finns på kartan ännu! Men jag har testat en bit av den och jag säger bara olalllalaaa!

Vägen till Nyehusen följde jag inte helt Skåneleden utan tog istället delvis den fina Sydkustleden.

Nästan direkt efter Nyehusen såg jag de nya skyltarna. Osäker på om leden egentligen bara fortsatte eller “började om” men hur som helst så blev det en stund med rejäla utmaningar. Om du någonsin har sprungit i sand + snö + backar + is så vet du vad jag menar. Kilometertiderna var inte mycket att hurra för om jag säger så men pulsen sköt i höjden och benen fick mjölksyra så jag maskade verkligen inte.

Det var slingrande roliga stigar upp och ner i skogen  blandat med platta partier utmed havet och förbi alla ålabodarna. Fantastiskt fint!

Precis innan parkeringen i Friseboda träffade jag på Anders. Mycket bra tajming för jag ville ändra den ursprungliga planen.

Eftersom jag ville kuta mer bestämde vi att han skulle hämta upp mig lite längre bort.  Som vanligt kändes det kristallklart var men som vanligt blev det lite tok… De sista kilometerna blev i tung blötsnö i svag uppförsbacke och mina ben tog totalslut men vad gör det? Jag var jättenöjd med 2,5 timme i detta absolut perfekta vinterväder och landskap. Skåne alltså! Man kan bara älska det!


Vid Folkestorp där jag blev upphämtad finns ingenstans att bada så det blev hemmavid på Äspet. Varmare i vattnet än luften denna dag! ( + 2-3 i vattnet och -6 i luften)

Nu är vi hemma igen och jag är både mätt och upptinad. Blir de andra advent bara hälften så bra kommer det bli en riktigt  fin december!

Kram från Ingmarie

Så kom den även hit

Snö i Åhus höt inte till vanligheterna enligt The locals och det var ju faktiskt en av anledningarna till att vi flyttade hit… Jag har absolut noll behov av snö men i dag kom den i alla fall. (Som oim den bryr sig om vad jag tycker. haha!)  Inga mängder men tillräckligt för att det skulle bli vitt överallt. Jag är (som vanligt) skeptisk till den..

Jag hann i alla fall precis bli klar med löppasset innan den kom så det var bra! 4 km uppvärmning, 6 km “snabbdistans” och 4 km nedjogg. Jag tror jag  jobbade på bra för jag blev helt genomsvett trots att det var 5-6 minusgrader.

Efter att ha pluggat och gjort ett tandläkarbesök, som kommer bli flera och väldigt dyrt, var jag med på ett “Crosscage-pass”. Det var en för mig ny instruktör och passet var både roligt och utmanande så jag kommer prova igen!

Som du vet är jag ju ingen vintermänniska. Om jag fick välja hade det räckt med en månad vinter, två månader höst, tre månader vår och resten riktig sommar. Jag tror att det är just det där faktumet att sommaren är så förbenat kort gör att vintern känns ännu jobbigare. Särskilt när vi så sällan har en riktig sommar med mycket sol och värme. Förutom träning så är det som håller mig från det svarta depp-hålet utan tvekan baden. Jag ångrar dem aldrig. Inte ens de i snö och isvindar.

Kram från Ingmarie

Upphettad

Strålande sol ute men jag valde inomhus innan jobbet. Egentligen precis hur knasigt som helst!

I ärlighetens namn var det ganska skönt för jag ville verkligen svettas. Något som är ganska svårt när det blåser isvindar och är minusgrader ute. I alla fall för mig. Det krävs en hel del värme och ansträngning för att jag ska bli överhettad rent fysiskt. Inte så konstigt då att jag helst vill ha sommarvärme och sol!

Kram från Ingmarie

När dagen överträffar sig själv

Hur sammanfattar man en dag man trodde skulle bli bra men som överträffade sig själv?

Inte ens den sega morgonlöpningen var egentligen dålig för hur märkligt det än kan låta så njöt jag. Av färgerna, av luften, av att vara här och av att jag lever. Jag tänker ganska ofta på att det kommer komma en dag när jag inte längre är här och just i dag slog det mig extra mycket. Det gäller alltså att passa på att njuta så länge man kan.

Mitt på dagen har jag varit med på en kurs. En påbyggnad på Sats Indoor Running och även om det inte var särskilt mycket nytt för mig så var det inspirerande och roligt.

Mina Sats-pass blev dock två andra. Varför nöja sig med ett liksom?

Lika skoj och jobbigt som alltid och ännu bättre blev det av att jag hade Camilla som sällskap!

Och jag fick hennes fina sällskap även ner till Årstaviken. Hon hade med både lyktor och värmande buljong så tillsammans med stadens ljus blev mysfaktorn skyhög!

Sen var vi så hungriga att vi nästan inte tuggade när vi väl fick mat. Tur att Chutney på Södermalm har både mycket och god mat.

Ännu en kväll jag kommer somna mätt och lycklig. Tack Camilla!

Kram från Ingmarie

Var är alla?

Såg du solen i dag? Det gjorde jag! Och kände den!

Ändå träffade jag inte på en enda levande varelser under min löptur och med tanke på att det är höstlov tycker jag det är extremt märkligt! För inte är väl lediga (ungar) inne på sin ledighet?

Finvädret försvann dock och det var åter regn när jag tog mig hem från jobbet nu i kväll. Plus mörkt och blåsigt. Men då är det också extra varmt och skönt inne!

Kram från Ingmarie

Trippel-fredagsskoj

Simhallsbadet har varit stängt på grund av att någon del av taket hade åkt av vid stormen. Därför var jag inställd på att behöva cykla till andra sidan stan i den isande (mot)vinden men så fick jag veta att de öppnade i dag igen! Flera dagar tidigare än beräknat! Hurra liksom! Att vattnet och omklädningsrummet var ovanligt kallt och inträdet är snordyrt bortsåg jag från. Simningen gick nämligen helt ok, duschen varm och bastun funkade så det var mest plus trots allt.

Fredag betyder också crosstraining med Marina och därmed även garanterad träningsvärk. Dvs mer träningsvärk för mina muskler gnäller fortfarande sen onsdagens drillning. Men himmel vad skoj det är alltså!

Till saken hör även att det är 20 år sedan denna härliga instruktör började sin karriär på Sats så det blev liksom ett dubbelt kalas! (Jag har fyra år kvar. Hint hint!)

Sen fanns det bara en grej till jag ville för att dagen skulle bli perfekt och eftersom Anders kommit hit med bilen (bl.a pga byte till vinterdäck) så var det busenkelt att stilla den önskan.

Ja du anar kanske.

Månskensbad är nog banne mig bland det mest magiska man kan göra! Särskilt när man är helt ensam (förutom Anders som “publik”) och det är helt stilla i vattnet. (För den som undrar så var det ca 8 grader i vattnet och 5 i luften.)

Hur har din fredag varit?

Kram från Ingmarie

Förändringar

I går morse var min stund vid havet så här.

I dag så här.

Lika men ändå helt olika. I går stilla och klart. I dag kraftfullt med stora svarta moln som omringade färgexplosionen.

Klarade mig precis från första regnskuren för ja, det har minsann regnat här i dag. Massor! Det största problemet med det är inte varken bristen på sol eller att allt blir blött. Det är även fortfarande varmt men allt blir verkligen snorhalt. Betong och blank asfalt är eländigt på flera vis…

Lägligt nog stod det cykel och gym på planeringen. Himla smart! Hehe

Två flaskor med vatten och elektrolyter krävdes under mina 80 min på hojen. (!) Inte ens en bastu hade nog kunnat få mig att svettas mer. Benen var som spagetti efteråt vilket jag hoppas bero på att jag körde på riktigt bra.

4 x 5-3-1 min (1 min lugn trampvila) + 10 x 30-30. På köpet hade jag fin utsikt över poolen och kunde studera simtekniker. När jag orkade. Haha

Styrketräningen var som den var. Ok men detta är inget gym jag liksom “går igång” i, det är helt enkelt tråkigt, så därför är en timme där verkligen en fjäder i hatten! Fatta mig rätt, jag vill styrketräna. Det är platsen som är tråkig men när det bara är en begränsad tid så funkar det.

Sen vet jag inte riktigt vad som flög i mig men jag blev lite wild&crazy, tog på baddräkten igen, täckte mig med en handduk (som om det hjälpte) och gick till havet änu en gång. Var typ bara jag på hela stället och just i dag kan jag lite förstå varför. Fick binda fast handduken och lägga sand i skorna för att de inte skulle blåsa i väg men vattnet alltså! Ljummet! Det är dessa stunder som gör att jag känner mig både levande och i nuet. Som ger minne för livet och, tror jag, lite mer mod för även om jag inte är rädd så är det lite läskigt när naturens krafter slår till.
Men som jag brukar säga: I might be crazy but I´m not stupid så jag tar aldrig några risker.

Framåt kvällen lugnade allt sig och vi har ätit på ännu ett riktigt bra ställe. Nature poke hade inte bara grymt god mat utan också väldigt trevlig personal och fin utsikt. Bara en massa plus!

Kram från Ingmarie