Favorit i repris

En rolig grej med Facebook är när det kommer upp vad man gjorde samma dag för 1-3-6 o.s.v år sedan. För 3 år sedan var det tydligen snökaos i 08a land. Det hade jag (visst tack och lov) helt förträngt. 😱

För 1 år sedan , precis som i dag, kutade jag i grådis och duggregn. Inte intervaller som i dag men löpning är löpning oavsett, eller hur?

Och sen ner i samma sjö som då.

Och jag säger det igen och igen och igen. Man ångrar aldrig en sprada! Eller en simtur i en sjö över huvudtaget förresten.😄

Om jag även jobbade efteråt då för ett år sedan framgick aldrig av Fb men det gjorde jag i alla fall i dag. Och det var precis lagom mycket att göra!

Kram från Ingmarie

 

 

 

 

Hur orkar man?

Jag förstår på riktigt inte hur de som inte tränar orkar med vardagslivet i allmänhet och den typ av jobb jag har i synnerhet. Vilket jobb som helst som kräver minsta tanke- och rörelseaktivitet förresten.

Det är ju inte enbart för att det krävs åtminstone ett litet mått av både kondition och styrka för att orka jobba. Här vet jag att en del faktiskt resonerar som så att de går och lyfter så mycket på jobbet att de inte behöver träna. Jag tänker tvärtom. Att just därför är det extra viktigt att träna sin kropp så att den orkar allt det där.

För att orka tänker jag även på skallen. Vi vet numera att hjärnan mår bra av rörelse och att träning bl.a ger bättre sömn, bättre tankeförmåga och massor av må-bra hormoner. Dessutom upplever jag att man liksom “rensar bort” en himla massa skräp-tjatter som ligger där och maler när jag får träna. Glad blir jag också!  Just i dag är jag extra tacksam över att jag var glad-boostad när jag kom till jobbet för det hjälpte mig garanterat att orka som jag gjorde.

Hur tänker du om detta?

Kram från Ingmarie

När skenet bedrar

Man brukar ju säga att en bild aldrig ljuger men det vet i sjuttsingen. Rent spontant tycker jag denna bilden ser ganska mysig ut. Som om det är en härlig löptur i lampornas sken en tidig höstmorgon/kväll.

Tidig, höst, löptur och lampsken är i och för sig rätt. Men det var totalt mysbefriat. Kallt, regnigt, blåsigt, trögt och tråkigt är en mer korrekt beskrivning. Men så där är det ju ibland och alternativet, att inte kuta alls, hade högst troligt varit ännu sämre. För hur det än är och känns på de där träningspassen oavsett form så ger de till 98% ökad energi. I alla fall för mig. Och den är alltid bra att ha! Särskilt vid ett långt arbetspass.

Det börjar kännas riktigt bra med allt det ny-nya. Den gamla uppvaknings-avdelningen är öppen en vecka till eftersom en del av själva operationsdelen ännu inte helt har flyttat. När jag har varit där så känns det som att behöva gå in i en bunker för den nya delen är så otroligt ljus, lyxig och “luftig”. Man vänjer sig snabbt!

På tal om lyxigt. I  morgon är jag ledig plus att vi får en extra timmes sömn i natt! Även om jag tycker allt det här med att flytta klockan hit och dit är trams, det borde vara sommartid hela tiden, så känns det just nu väldans härligt!

Kram från Ingmarie

Fredags-röj

En löne-fredag kan vara precis hur festlig, slö, slapp, flärdfull och flådig som helst men också hur fullspäckad  svettig och maxad som helst. Jag tror jag vågar påstå att min mest varit det sistnämnda…

Den var förvisso arbetsbefriad men det var också mycket som skulle hinnas med. Tandläkar-besök (felfria tänder förutom en som skadats av yttre omständigheter och måste fixas), handla, läkar-besök (inget allvarligt men kräver åtgärd), göra matlådor till helg-jobbandet , telefonsamtal samt fixa några smågrejer inne i city. Ta sig fram inne i stan är i princip alltid en (stressig) utmaning men kanske särskilt en lönefredag-eftermiddag när typ alla som är sugna på att hänga någonstans på AW verkligen gör det. Plus allt transporterande hit och dit med cykel och tuben. Det tar sin lilla tid bara det. 😬

Sen ska det ju tränas också! Och det är såklart festligt!🥳

Gymet var totalt knökfullt när jag var där men det gör mig inte så mycket. Tvärtom faktiskt. jag blir mest bara ännu mer inspirerad. Till en viss gräns förstås. De där som ska sitta (till 98% sker det just sittande) och pilla med telefonen  i en massa minuter mellan varje set kan göra mig en smula irriterad. Man måste verkligen inte ha telefonen med sig alltid och hela tiden vara tillgänglig och absolut inte när man tränar. De har nog inte kollat på Anders Hansens “Hjärn-program”... 🙄 Faktum är att jag inte riktigt kan begripa hur man ö.h.t. kan träna/fika/umgås samtidigt som man håller på med telefonen. Inte enbart för att det är taskigt mot andra, särskilt om man t.ex fikar, men också för att man tappar ju fokus! Eller så är jag bara gammeldags.😁

Passet blev bra i alla fall och jag blev både svettig och trött. Som vanligt alltså. Fredag eller ej. 😀

Ledig vardag brukar vara svårt att få tränings-sällskap av “vanligt” folk. Alltså sådana som jobbar kontorstider. Därför är det himla bra att jag har likasinnade som jobbar lika ojämnt och oregelbundet som vad jag gör. Per t.ex! Simma ensam är kul men simma med sällskap är banne mig dubbelt skoj! 🤩

Kram från Ingmarie

En vanlig (var)dag

Hur mycket en del än verkar ha fest och flärd i sitt liv ( det är ju lätt att man tror det om man följer det sociala medier-flöde) så består livet trots allt mest av vardag.

I alla fall mitt.

Jag vaknar och går på toa, yogar och mediterar en stund, fixar frukost och glor ut genom samma fönster som jag brukar. Ibland från höger, ibland från vänster sida.

Beroende på arbetstid kan det därefter såklart bli olika men mestadels blir det sen träning, dusch, cykla till Kärrtorps-tuben, åka till Skanstull och sen bussen sista biten till jobbet.

Och där gnetar jag på tills det är både mörkt och sent innan det blir samma väg hem igen.

Skillnaden mot när jag kom är att jag är väldigt mycket tröttare.

Inget fancy alls med en sån (var)dag men just nu funkar det bra och jag gillar mina vardagar! Åtminstone ett tag till och så länge jag kan bryta av med lite fest och flärd-dagar. 🤩 Eller göra som i dag. Inviga ett par sprillans nya skor till löpturen! Det är ju också en slags fest!

Gillar du dina vardagar?

Kram från Ingmarie 

 

När man plötsligt får till det

Vissa saker tar tid att få till hur gärna man än vill. Men skam den som ger sig! Vill man så går och blir det även om vägen dit kan vara både lång och krokig. Jag har dessutom lyckats få till två såna där “knepigheter” i dag.

Min yngsta (och unga) lillebror Hannes började kuta för några år sedan och jag har hjälpt  honom lite på vägen med råd och pepp. Han springer riktigt snabbt och bra nu!  Men förutom att han varit med på något event jag haft med klubben så har vi på något märkligt sätt aldrig kutat tillsammans. Förrän i dag. Och då slog vi till rejält! 😄

Dels med en annorlunda turvariant från A till B och dels ett både tids-och distansrekord för Hannes. (Hoppas han inte svär åt mig i morgon…😱)

140 minuter med avslut ute vid Ön där mamma och Morgan-hunden väntade. ( Det är btw Hannes som  är Mogges ”riktiga” husse.)

Det bra med denna tur var inte enbart att jag tycker det är kul att springa med fint sällskap från A till B för att få lite nya vyer och liksom ha ett “spring-projekt”. På Ön finns ju även fina Torvsjön. Och, tja du fattar… Det fanns en viss baktanke med det hela…🤪

Hann sen precis lagom tillbaka till stan för att hinna med att duscha, cykla till tågstationen, köpa en kaffe, hoppa (nåja) på tåget söderut och sjunka ner i en fåtölj.

Målet var Helsingborg där allra bästa Anna mötte upp! Jag säger som henne.. Att jag inte vet när vi lärde känna varandra första gången men jag vet att det är tack vare bloggarna. Så himla bra grej! Annars hade jag missat allt det här!
En supersmarrig vego-lunch på Bruket, en lika god havre-cappuccino, en fin promenad, och framförallt många timmars (nörd)snack och plansmidande. Lika barn smida planer bäst eller hur det nu var. 😄🙄

Efter denna och de andra dagarna här känner jag mig hyfsat redo att ta mig an 08a land igen. Hemstaden är verkligen ett extremt bra laddnings-ställe!

Kram från Ingmarie

(En slags)Triss-vinst

Ha mini-trainingcamp på hemmaplan är bra fint det! Jag ju vet precis hur jag ska utnyttja alla guldklimpar till max plus att det (nästan) alltid finns det någon som vill haka på när jag vill ha sällskap. Vilket jag oftast vill!

Trots att jag haft massor av familjemys hos både mamma, Ulf och Mogge-hunden samt hemma hos lillebror Markus med familj har det blivit tre riktigt bra träningspass. Med bästa sällskapet alla kategorier.

Jag och Sara var typ först in när grindarna öppnade på Arenabadet i morse. Men tvåa i plurret. Någon snabb rackare hann före. En man. Måste varit för att han bara skulle ha ett par mini-badbrallor på sig. Och inte hade någon att snacka med. Sara är en hårt satsande skitbra triathlet med coach och spikade program. Jag bara hakade på. Som en liten parasit körde jag samma pass som henne. Och överlevde! Framförallt blev jag inspirerad på många sätt och vis, inte bara träningsmässigt, för Sara har alltid den effekten på mig.

Goggle-ögon får man oavsett hur bra man är. På så vis är även simlivet rättvist.

Lagom till frukosten smält undan var det dax att hämta upp bästa Karin för en löprunda. Samma Karin som jag haft förmånen att få kör en del swimrun-race med och som är en av de där som alltid kan prestera oavsett hur “dåligt/lite” de tränat. Så om det finns något som kan kallas naturbegåvning så har hon det. Dessutom är hon världens trevligaste och ödmjukaste.

Vi tog “Sperlingsholmsrundan”. Det är en av de där rundorna jag ogärna vill missa när jag är hemma. Jag är ganska säker på att Karin, som aldrig sprungit rundan innan,  inte kommer vänta på att kuta där igen tills jag kommer ner nästa gång. (Observera förresten hur synkade vi är!)

90 minuter njutarspring blev det. Men inte nog med det! Lite senare fick jag hennes sällskap i den andra av stadens bassänger. Ännu ett bra pass in på simkontot. Inte utan att jag känner mig överlycklig!

I morgon blir det något helt annat. Fast ändå inte. Bara hoppas att jag inte springer helt tok, missar ett tåg och/eller svälter ihjäl..

Kram från Ingmarie

Några guldklimpar i Halmstad

Det finns så många guldklimpar här i min fina hemstad att jag lätt skulle kunna skriva en liten bok om det.

Men jag ska i alla fall berätta om några av dem eftersom jag nyttjat och njutit av dem alla denna dag.

  •  Sats i Halmstad.  För många år sedan (vi snackar typ 20) när de öppnade var det stans coolaste gym. Sen blev det ett av de sunkigaste och tråkigaste. Det blir ju lätt så när det aldrig fräschas upp.. Sen såldes det till en annan kedja (tror det var Fresh) som rustade upp det en hel del och när Sats sen tog tillbaka det och fixade ännu lite till så har det blivit jättebra! Stort, ljust, bra grejer, inspirerande, fräscht och trevligt.Så där så man blir både glad och pepp så fort man kommer dit!
  • Cortado Cooffeshop. Inget besök i stan utan (minst) ett besök där! Och låt dig inte luras av namnet. De har makalöst gott kaffe men också minst lika makalöst god mat. När man dessutom har finsällskap av Karin så blir det ännu bättre!
  • Yogainstitutet. Utan tvekan stans bästa yogaställe. Faktiskt ett av Sveriges bästa när jag tänker efter. Alltid bra instruktörer och bra klasser. Rent, mysigt och shyssta priser!
  • Stan. Tyvärr har fler och fler butiker tvingats stänga inne i själva city p.g.a de stora köpcentren utanför stadskärnan, och det är nästan lite kusligt tyst och tomt där. Jag hoppas verkligen det blir ändring på det. För själva centrum är fin och jag älskar att kommunen verkligen ligger i för att lysa upp det mörka. Biblioteket utmed Nissan är nog banne mig Sveriges vackraste.

    Sen finns ju havet, Prins Bertil stigen, Galgberget där jag var i går, alla kompisar, min familj, Kaneberget med sina trails och sjöar, andra caféer, Östras bageri, Söderpiren, Tylösand, klippor, milslånga stränder, min klubb, vattenfall, Riccardos glassbar och jag vet inte allt. Jag kommer återkomma till en del av det där men resten får nog bli i den där boken…

Kram från Ingmarie

En härlig måndag

Tro det eller ej men jag är inte alltid sugen på att träna. Ibland inte ens att gå ut. 😳 I morse gjorde regnandet att det var ännu svårare att se ut genom våra fönster (de behöver verkligen putsas) pga regnandet och jag var minst sagt osugen på att ta mig ut. Men såklart jag gjorde det. Och såklart det inte var i närheten av så “hemskt” som jag trodde det skulle vara. Eller rättare sagt inbillade mig att det skulle vara. Efter alla dessa år borde jag ju ha lärt mig att det alltid är värst att stå inne och titta ut. Men tydligen inte. Tur att jag i alla fall lärt mig att inget blir bättre av att sitta inne och häcka.

Det blev en riktigt härlig löptur!

Bra att jag inte är rädd för att bli blöt. Eller skitig. För då hade det blivit lite krångligt.🤪

De där nästan två timmarna i skogen gjorde mig inte bara blöt, glad och varm. Ute-simsuget blev jättestarkt! Egentligen hade jag bestämt redan innan att det var i dag det skulle börja så det fanns där någonstans  i bakhuvudet. Så här är det nämligen. Om man inte börjar med kallsim/sprada nu så blir det bara svårare och svårare ju kallare det blir. Sprada/bada/simma några meter är inga problem men jag vill klara mer än “bara” det. Och då behöver jag börja vänja kroppen. Nu. Så jag bytte bara om till torra kläder och tog hojjen ner till Söderbyskjön. Det är ingen trängsel där nu om jag säger så.🤩

Och ja, det är svalt och ja det går att lära sig möta kylan. Det viktigaste “knepet” är att andas lugnt. Och att öva! Precis som med allt man vill lära sig.

Jag gjorde även en liten film på det hela. Kanske kan den inspirera? Eller avskräcka.🤪

Drygt 7 minuter simning blev det så inget märkvärdigt alls. Men en början. Jag ville se hur jag reagerade plus att jag ju skulle cykla hem också och då är det inte så bra att tokskaka. Men nu är den igång! The coldswim som så småningom, när det är sub 5 grader i plurret, kommer bli iceswim.😄🙏🏻❤️

Har du provat? Vill du prova?

Kram från Ingmarie

I mål!

Nog för att jag gillar mitt jobb (för det mesta) och mina fantastiska och fina kollegor men det känns onekligen väldigt skönt att denna sju-dagars jobbvecka är över nu. Och att jag klarat det!

I morgon är jag ledig och ska fira stort! Faktum är att jag redan ”förfirat” lite ni dag. Det är ju ganska enkelt nu. Kuta i solen med höstens alla vackra färger så långt ögat kan nå är ju liksom verkligen som att vara på ett stort kalas! 😍

Men först ska jag sova! Länge.

Kram från Ingmarie