Solhög

Det bra med att jobba helgkväll är att vi inte börjar förrän kl 14. För även om det bara är en timme senare mot en vanlig jobbkväll så känns det superlyxigt! Lite (med viss betoning på lite) som att man är ledig halva dagen.

Nu kom jag i och för sig upp ganska sent i morse (blir det när man slutar jobba sent och därmed somnar sent) men tycker ändå jag hann med massor utan stress.

Vanliga härliga morgonyogan och meditationen. Långfrukost med SvD och matlådefix. Sen begav jag mig ut. Sprang bort till Hammarbybacken och kutade upp och ner tre varv vilket i praktiken är sex gånger upp och ner vilket i sin tur blir totalt ca 3 km upp och 3 km ner. Kom på både hur kul och jobbig den där kullen är!

Den här tidiga sommarvärmen gör underverk med hela mig. Som om jag är odödlig mest varje dag. Eller dopad. Men jag är helt enkelt bara hög på, och av, solen! Eller kanske det är en slags doping det med…? Jag bara matade på och hade det inte varit för den där tiden jag hade att passa så hade jag lätt (nåja) kunnat köra dubbla antalet.

Sen ville jag ju hinna Sprada också. Och njuta av att äta lunchen ute. Hann båda utan problem!😍

Och det är faktiskt helt ok att sluta sent när det fortfarande är så här ljust och fint fastän kl är 22 och man är ledig igen.😀🙏🏻

Kram från Ingmarie

Flyt!

Det går bra nu! Löpningen känns ruskigt bra. Så där så jag nästan inte vågar tro att det är sant. Visst är det bra märkvärdigt, och tramsigt, att man när det känns så där bra så blir man nästan rädd. 😳 Eller är jag ensam om att tänka så knasigt?

Båda axlarna är glada och i dag kändes det i alla fall som om jag simmade igen och inte harvade på som en gammal skördetröska. Du vet. Flyt!

Dessutom fick jag en hel timmes (social) vattenlöpnings-bonustid med Lisa! Det var alldeles för längesedan sist men att synka två liv med landstingsschema är nämligen en ganska svårslagen utmaning… Men du vet, plötsligt händer det!

Hann också med ett hyfsat styrkepass innan min yin yoga-klass. Jodå, Sats kör på (nästan) som vanligt. Valborg eller ej. Och jag med tydligen.🤪 Och som vanligt har jag missat besöka någon brasa. Mest för att jag helt enkelt inte ville komma hem ännu en sen kväll. Och för att jag tänker på alla de små djur som (antagligen) hunnit bygga bo bland pinnarna och som därför (antagligen) bränns ihjäl… Ja sån är jag. Ömhjärtad till förbannelse. Särskilt när det gäller djur.

Men jag har njutit av de vackra körsbärsträden i Kärrtorp! Vem behöver, och vill, liksom åka hela vägen till trängseln i Kungsan när man har egna fina alldeles nära?

Kram från Ingmarie

Goe-fredag

Efter en (för mig) tuff dag som i går behöver jag ta det easy i 2 dagar. Minst. Sen är ju såklart allt relativt men man ska bara jämföra med sig själv. Alltid! Och man ska vara självsnäll. Inte självtaskig. Ja så tänker i alla fall jag…

Simbassängen har dragit hela veckan men jag har verkligen velat få “halk-axeln” så glad som möjligt och därför tvingat mig själv att avstå. Och jag tror jag lyckats få den go och glad igen! Ett helt pass utan känning i någon av axlarna! Att det var snorjobbigt, långsamt, kändes osynkat och allmänt hemskt struntar jag i. Har ju lärt mig att den rätta känslan kommer tillbaka bara jag håller i. Och håller mig på benen…🙄

Swimrun-säsongen är ju här så nu är det extra viktigt med hela axlar. Och ben. Och rygg. Och händer. Och fötter. Och att ha bra utrustning såklart. Det går att skaffa nästan hur mycket prylar som helst om man vill, har råd och har plats. Efter att ha testat x antal våtdräkter hos Peter på Trispot blev varken jag, Inger eller Richard direkt mindre sugna på Arks nya swimrundräkt. Är den lika skön som snygg blir vi absolut livsfarliga i vattnet!🤪

Jag nöjde mig med en ny lina. Helt enkelt för att det bara fanns provex inne just i dag. Men jag vet minsann när säljleveransen kommer… Liksom jag vet att svett är halt. Men med stor handduk håller även jag mig på benen. Trots svettsjön runt mig. Nu är även Richard och Inger invigda i hot salens magiska värld. Eller nåt. De ser i alla fall glada ut! Och svettiga.😅

Kram från Ingmarie

Ny utmaning

Jag tror på utmaningar och att ta sig utanför bekvämlighetszonen. I alla fall om man vill utvecklas och lära sig nytt. Och det vill jag! Kommer fortsätta utsätta mig för både det ena och andra så jag förhoppningsvis inte får en alltför inskränkt och intorkad hjärna och kropp.

Därför har jag börjat en ny kurs. I målning och teckning. Under sex eftermiddagar kommer Steven hjälpa mig och mina kurskamrater till att lära oss nytt och mer om denna spännande värld.

I dag var första träffen och det är rejält annorlunda mot mina kurser i Skaparladan men jag tänker att det är nog bara bra. 😄 Det är svårt och frustrerande och jag har redan gjort fascinerande fula grejer. Men vad är väl en utmaning om den inte är utmanande? 🤪

Resten av dagen har varit sånt jag gjort triljoner gånger innan men löpintervaller och svettig hot mojo är ändå alltid utmanande på sitt lilla vis.

Så berätta! Utmanar du dig på något vis?

Kram från Ingmarie

Superladdat alla batterierna

Att ha lyckats pricka in en ledig (var)dag när det är 24-25 grader och strålande sol är nästan lika osannolikt som att vinna på Triss! Kanske skulle köpt en i dag just därför…🙄

Jag sov (för) länge mest pga att jag somnade (för) sent i natt. Allt som kan kallas normal dygnsrytm blir liksom knas av sent kvällsarbete. Hur som helst fick jag bråttom att avklara morgonbestyren för jag ville ju ut! Och ute har jag verkligen varit.

Fick en fantastiskt fin och ganska lång löptur då jag fick se både fjärilar, myror, blommande och knoppande blommor, en orm och ett bäverparty-ställe!

Och nu är äntligen alla sjöar isfria! Jag fick beslutsångest över vilken jag skulle välja men det blev till slut Flaten. Som jag längtat! Och hur skulle jag kunna låta bli?

Det var så härligt att jag cyklade dit efter kutandet och badade en gång till.

Och sen en gång till när Inger och Richard kom och Inger ville testa sin våtdräkt.

Så himla härligt att kunna torka i solen och bara vara med de där två mysmänniskorna hela eftermiddagen!

Avslutade dagen långt senare här.

Nu tror jag varenda litet batteri i mig är så välfyllt det någonsin kan bli! Och det är väldans bra för jag vet till 100% att det kommer behövas i morgon.

Kram från Ingmarie

Evighetsdag

Antagligen är denna dagen exakt lika lång som alla andra dagar men det känns som den varit extra lång. Jobbade ju sent i går men behövde gå upp tidigt för att hinna göra det jag ville innan kiropraktorbesök och jobb. Blev förresten så här tjusigt tejpad på armen av Micke pga den där svettvurpan.

Troligtvis biceps-senan som fått sig en rejäl smäll så det får bli lite lugnt för den stackars armen… För mig som aldrig haft ont i axlarna förut är detta snudd på ofattbart. Först höger och nu vänster. På mindre än 3 månader! Och allt pga klantighet! Och till mitt försvar får jag väl även tillägga lite otur… Så hoppas axelskade-dosen är uppnådd nu.😳

För att återgå till det jag ville hinna med förutom det vanliga med yoga, meditation, frukost och göra matlådor var ett intervallpass. Barbent! Hur härligt var inte det?

Nu är jag äntligen hemma igen och ska ladda om mig så jag är redo för en ny dag!

Kram från Ingmarie

“Återhämtningsdag”

Det där att vara på retreat, läger, resa, kurs eller annat utöver vardagen är (för det mesta) verkligen galet skoj! För att inte tala om utvecklande, berikande, inspirerande o.s.v, o.s.v. Men det kan även vara väldigt omvälvande så jag får nog lov att erkänna att det var enormt skönt att vara ledig från jobbet även i dag. Kanske skulle jag chillat och liksom smält allt från helgen lite mer, men det har helt enkelt varit svårt! Energin pyser över för mycket. Då gäller det att åka med den vågen tänker jag för vem vet hur länge den varar?😳

Har hemmayogat, mediterat, handlat, fixat matlådor och varit hos tandis. Kutat halvlångt på mina favvostigar runt bl.a Flaten. Så himla härligt att det äntligen är isfritt överallt! Det gör att jag känner mig fri!

Riktigt sant är det förresten inte för iseländet har fortfarande makten över sjöarna. Men snart, snart, snart är även vattnet fritt!

Jag har även varit på skön yin yoga. Och simmat i en nästan egen 50-metersbana.

Enda orosmomentet där är min vänstra axel. Alltså inte den som som kom ur led i vågen.. Den vänstra har jag istället lyckats skada när jag halkade i min egen svett på Hot mojo-pass förra veckan. Jodå, jag vet att det var klantigt som fanken och jag borde vetat bättre, men om du någonsin sett min svettsjö så förstår du att det är extremt lätt hänt….😱 Trodde det skulle gå över men faktum är att det gör mer och mer ont… Vänder det inte får jag väl starta på den tröga och evighetslånga vårdcentrals-valsen… Håhåjaja.. Får kanske ha en stege på jobbet så jag kan hänga upp droppen på stängerna utan behöva sträcka på armen. Eller nåt.

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 3

Dag 3 betyder också sista dagen och precis som alla de andra gångerna jag varit här så vill jag inte att det ska ta slut. Det här livet skulle jag plättlätt kunna vänja mig vid. Att få bara vara jag, skapa, uppleva verklig tystnad, träna, sprada, äta, sova och såklart gosa med fåren och lammen. Här lever de precis som de ska långt från djurfabriker, trängsel och skräck.

De ord jag märkt att jag mest använt mig av från de sju grunder Mindfulness vilar på har varit tillit och icke strävan.

Och jag tror minsann det funkat jättebra för jag upplever verkligen det som att jag hunnit göra en massa olika grejer trots att jag tagit det skitlugnt. Och även om det emellanåt har blivit allt utom så som jag tänkt mig så har jag känt att det kommer att lösa sig så småningom. Vilket det har gjort. För det mesta i alla fall. Det andra kommer lösa sig sen. Eller inte. Vilket som blir bra tänker jag!

Jag började denna dag med en väldigt lugn och fin löptur. Hittade några nya härliga stigar och passade på att springa förbi “min stuga” och viken jag simmade i förra sommaren. Ännu kan man dock inte ens doppa en tå där pga av isen…

Vi började sen vår gemensamma dag med ett slags mjukt och meditativt yogapass.

Sen var jag gräsligt badsugen! Klart mycket härligare än att duscha! (Men jag har lovat göra det innan jag lägger mig i sängen i kväll…😄)

Är så himla glad och tacksam att jag vågade följa mitt hjärtas röst då förra sensommaren när jag hittade Skaparladan och vågade anmäla mig till första kursen. Denna gången är det Peppe som varit ensam ledare och gjort denna helgen så magiskt härlig! Tack!

Han är även en fantastisk konstnär förstås precis som Jonna och Weronica. Ett hett tips är att besöka dem på årets Konstrunda i Roslagen om du är nyfiken på allt de gör. Det kanske slutar som för mig. Har numera blivit med både staffli och en vansinnig massa målarprylar.🤪 För att inte tala om målade dukar. Kanske läge börja spänna upp några snart.😍 Men först ska jag möblera om så jag får plats med allt. Och klura ut hur i all sin dar jag ska få hem det där staffliet…

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 2

En dag här känns som en flera veckor lång resa till ett annat land. Det blir liksom omöjligt att förklara och beskriva hur gärna jag än vill. Och kanske det är så det ska vara…? Upplevelsen är unik och det här gör jag enbart för min egen skull. För att få inspiration, finna lugn, skapa, uppleva kravlöshet och bara vara jag.

Det är bl.a därför du inte kommer se mina tavlor. De är mina. Så fort man visar det man skapat eller gjort för någon annan, oavsett vad det är, så blir man bedömd. Och det är precis det jag inte vill. I alla fall inte just nu. Jag har liksom fullt upp med att begripa mig på mig själv och vad det är som visar sig i mina tavlor. För så tror jag att det är. Att själen speglar sig där på duken. Det är galet spännande men lika galet jobbigt på något vis. En sak jag kan “avslöja” är att det är många sådana här figurer som dyker upp från precis vilken målarkladd som helst. Vore intressant att få en tolkning av någon som kan det där med bildterapi.😄

Denna dagen har vi varit tysta. Inte ett pip har kommit från mig. Inte ens när jag var som tröttast på intervallerna eller när jag spradade trots att det var lika friskt i plurret i dag som i går. Ändå sprang jag i tre gånger! Bara för att jag ville!😄

Vi började vår tysta dag med en meditationspromenad i skogen och på ängarna här runt omkring.. Har du aldrig testat så gör det! Du går helt enkelt väldigt långsamt, känner dina fotsteg, lyssnar på alla ljuden, känner dofterna och verkligen tittar på det du ser. Är man ovan kan det kännas konstigt men jag lovar att det gör både kroppen och själen gott!

Kanske därför jag fick intervall-feeling förresten. Plötsligt blev liksom t.o.m lerpölarna vackra! Men helt ärligt är det inte ett skvatt svårt att få feeling för i princip vad som helst här.

Dessutom har jag avverkat årets första utelunch i denna del av världen! Hemlagad av Skaparladans underbara ägare och sååååååå god! 💕🙏🏻

Och jag har fått se en räv!

Antagligen sitter du nu och undrar hur det varit att vara tyst en hel dag och kanske även hur jag, som är en rackare på att babbla, fixat det? Den som känner mig på riktigt vet dock att jag är minst lika bra på att vara tyst. Och att jag både gillar och uppskattar det. Har du inte provat så rekommenderar jag dig att testa även det. Med eller utan folk runt omkring dig.💕

Kram från Ingmarie

Målningsretreat i Skaparladan dag 1

Ända sedan jag satte min fot på Skaparladans gårdsplan den där lördagen förra sommaren har jag vetat att jag ville vara där så mycket som möjligt. Och jag tror på något vis det var ödet som tog mig dit för hur förklarar man annars att jag fick för mig att vi skulle åka på konstrunda just där och då? Det har ju aldrig hänt varken före eller efter…

Men nu är jag på kurs här igen! För tredje gången. Och jag har riggat upp mina prylar vid ett av de vackra fönstren.

Kursen heter som rubriken: Målningsretreat i Skaparladan. I praktiken innebär det att vi målar, yogar, chillar, mediterar och övar mindfullness. Om vi vill. Inget är nämligen egentligen obligatoriskt.

Mina tre mindfullness-ord för dagen.

Man får spilla precis hur mycket man vill på golvet!

För mig är detta himmelriket! Det lugnet som jag känner varje gång jag här är oslagbart! Faktum är att just nu känns det så där som när jag var i Australien. Jag vill helst inte sova bara för att allt är så vansinnigt härligt och skoj! Det enda jag egentligen behöver tänka på är att vara i nuet.

Det enda som är lite trist eller vad man ska säga är att jag inte kan bo i “min” stuga. Vattnet har frusit i ledningarna.😳 Så det är därför jag bor på hotell och löpturen i morse blev därför i en annan skog.

Fördel med hotellet, förutom att jag slipper diska och bädda, är att här finns även ett riktigt bra gym så det nyttjade jag i kväll.

Någon Sprada blev det dock inte i morse som jag hade tänkt (stavas i-s) men det går ju faktiskt att göra del två (dvs bada) lite senare när man hittar en (nästan) isfri liten vik!

Jag hade tagit på mig baddräkten innan för jag tänkte det kanske var fler där och nakenbad är ju inte alltid så uppskattat. Men jag var helt ensam. Märkligt…🙄

Och jo, det var svalt.🤪

Kram från Ingmarie