Author: Ingmarie

Krympt varv

En hel ledig solig (mån)dag och om jag får säga det själv så har jag nyttjat den otroligt väl men jag är osäker på om den gjort mig mer redo för ett nytt jobbpass…

Dels får jag alltid mersmak av ledighet när jag är ledig och dels tror (och hoppas) jag att mina ben kommer vara en smula sega i morgon.

Började med intervaller på vårt lilla elljus spår. Varje varv är 1500m och jag körde 4 varv med 2 minuters vila mellan varje. Två åt varje håll (såklart) och det ”intressanta är att medsols blev det exakt ett varv innan klockan pep och motsols fick jag springa en bra bit extra innan den tyckte jag gjort 1500 m. Tog någon bort en bit på motsolsvarven? Blev i alla fall galet trött trots att de inte gick snabbare än någon gång innan. Men det kändes åtminstone bra. Extra härligt att få svettas så där mycket att det verkligen stänkte om mig!

Det här att sen kunna hoja till playan på mindre än 10 minuter är sån lyx för mig att jag inte kan beskriva den. Kände mig så himla lycklig när jag satte fötterna i sanden och havet! Jag vet att det behövs regn men just nu njuter jag av solen varje sekund. Men jag retar nästan ihjäl mig på puckona som ”måste” vattna sina gräsmattor trots att vi har bevattningsförbud. Hur tänker man då? Eller förresten, man tänker såklart inte alls!

Ledig måndag betyder också att jag kan köra cirkelträningen på gymet på kvällen så nu har jag svettats ännu mer och är ännu tröttare men också ännu mer lycklig!

Kram från Ingmarie

 

Äntligen söndag kväll!

Den enda gången jag längtar efter att helgen ska ta slut är när jag jobbar den. Särskilt när det är snortungt på jobbet och solen skiner där ute.

Men, och det är ett stort men, jag är ändå mest glad över att jag kan gå hem från jobbet och slipper ligga kvar där som patient. Och att jag hinner njuta av det fina vädret innan passet börjar såklart!
Så jag har verkligen inget att gnälla över men jag tror du fattar vad jag menar.

I går fick jag med mig Anders på en del av mitt backpass minsann! Nog för att jag vet att han kan mycket mer än både vad han tror och vill men att han var en sån rackare på att trycka på i backar visste jag inte. Jag hade inte en chans! Kanske bara en tidsfråga innan han slår mig i antal också. Fast det skulle bara vara bra för då har jag ju ännu bättre draghjälp!

I dag sprang jag dock själv. Genom skogen ut till havet, på stranden och via bryggan för en sprada. Outstandning! Kolla in vattnet alltså! Makalöst!

En grej till förresten. Kolla in denna coola månen som gjort mig sällskap hem från bussen!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Traditioner är till för att brytas

I alla år (som jag kan minnas) har jag haft som princip att inte äta jordgubbar och nypotatis förrän till midsommar. Fråga mig inte varför. Det är ju egentligen en skittramsig princip för tänk om jag blir sjuk eller dör dagen innan midsommar! Då missar jag ju allt det goda!

Så från och med nu är den traditionen bruten och det känns väldans bra! Har ätit av båda i dag inköpta i fina Bondens skafferi i byn. Som vanligt blev det en hel påse med godsaker. Dyrt men så värt det!

”Traditionen” med att träna vill jag dock inte bryta så den fortsätter jag med.

Först en härlig springtur.

Och sen sista sim-innepasset för terminen med klubben. Märk att jag skrev ”inne” för såklart vi kommer fortsätta ute!

Har du någon tradition du inte trodde du skulle bryta men som du ändå brutit?

Kram från Ingmarie

Är sömn överskattat?

Kom hem sent i går, var trött men kunde omöjligt somna. På riktigt! Inte så där att jag halvsov. Jag var klarvaken! Var fortfarande vaken när fåglarna började kvittra och kände nästan panik på tanken att de där asfaltsläggarna skulle börja dåna några timmar senare om jag nu skulle somna. Det gjorde jag och fick totalt max 4 timmars sömn vilket är för lite för i princip alla. Kände mig (såklart) helt vimmelkantig, seg, såsig, trött och nästan illamående när jag gick upp för samtidigt vet jag ju att sova hela förmiddagen hade inte hjälpt mer än för stunden. Vända på dygnet mer än nödvändigt är inget jag vill.
Anledningen är högst troligt fullmånen som är på g, den har nästan alltid stark påverkan på mig,  för jag var ju egentligen trött. Dvs jag var inte stressad eller låg och ältade något.

Det planerade intervallpasset kändes därför osannolikt att kunna genomföra men jag tog ändå på mig ”snabbskorna” och stack ut. Vara inne när solen skiner hade inte varit ett alternativ oavsett.
Helt obegripligt så kändes det jättelätt och det blev det där intervallpasset ändå. Härligt svettigt med bra känsla!

Efteråt cyklade jag till stranden, badade och fikade och tänkte att nu somnar jag nog. (Är ju specialist på att ta eftermiddags-siesta.) Men icke. Lika vaken och lika trött. Skum känsla det där! Men på något vis så brydde jag mig inte. Har ”kommit på” att ju mer man tänker på det, oroar sig och dras med i ”sömnbristkatastrof-tänket” ju värre blir det. I stället försöker jag bara konstatera och sen släpper jag det. Stranden och havet var hur som helst väldigt härligt!

Mina förväntningar på gymträningen var inte direkt skyhöga och det började i ärlighetens namn en smula trögt men sen tog det sig. Med råge! En timme senare var jag tvungen sluta för jag skulle hämta en gräsklippare. Haha!

Som svar på rubriken så är svaret nej. Anledningen till att man kan bli så här pigg och stark trots sömnbrist heter stresshormoner. Ffa cortisol.. De är väldans bra att ha när man behöver dem (ex när man behöver skärpa sig fysiskt/psykiskt av någon anledning) men blir det för mycket av dem under för lång tid så bryter de ner kroppen. Dvs en tillfällig topp är ingen fara men sen måste kroppen få en chans till återhämtning. Sömn är helt klart den bästa dopingen alla kategorier och utan den blir vi både knäppa i skallen, fysiskt nedbrutna och till slut döda. Så i natt hoppas jag sova gott!

Kram från Ingmarie

Bussliv

Även om jag tokälskar att det är sol och varmt så är naturen verkligen i behov av regnvatten nu. Det är dammigt och torrt och tillsammans med vinden är brandrisken extremt hög! Jag hoppas folk har vett att inte elda men inget förvånar mig längre. En del tänker tyvärr bara på sig själva och sitt. Kanske det alltid varit så?

På bussen till jobbet de senaste dagarna har t ex 10-15 ungdomar förstört för oss andra genom megafonskrik, visselpipor, skrik, spritdrickande och hotfullhet. De har (såklart) inte lyssnat när folk bett dem vara tysta och varken chauffören eller Skånetrafiken bryr sig. (Jag har kontaktat dem.) En buss räknas som ”allmän plats” och då kan man inte avvisa dem enl. Skånetrafiken. (!!!) Om jag betett mig så hade jag åkt av innan jag ens hade börjat och hade jag gjort så på torget hade det blivit blåljus till finkan.
Visst, jag har också varit ung och tagit studenten men jag betedde mig inte så där.

Nåja. De lär må ganska skit i morgon men jag kommer må bra trots (kvälls-sudds)jobb för jag har detta!

Kram från Ingmarie

Stötiga trådar

Jag gillar verkligen att springa på skjutfältet så det gäller att passa på när där är ”ledigt” från pangpang. Det är det i ärlighetens namn mestadels och under sommaren är det i princip aldrig några militärövningar där.

Under sommaren är det dock tydligen kornas plats för de dyker upp både här och där. Personligen tycker jag de skulle få vara där året runt. Glada kor i stället för krigsövningar borde vara en självklarhet! Men så bra är det tyvärr inte.

Kalvarna är lite busiga och springer under staketet och förra gången jag kutade där höll jag på att krocka med en hel bunt. Vet inte vem som lev räddast men jag tror faktiskt det var de fyrbenta små sötnosarna för de sprang snabbt in i hagen igen till sina mammor. ”Problemet” med hagarna är att de där staketen är snudd på osynliga. Det var tur jag inte sprang ”fort” fi dag ör då hade jag säkerligen inte hunnit bromsa i tid. Å andra sidan kanske en elstöt hade fått extra fart på benen!

Rundan var lika strålande som solen och blev längre än jag tänkt men hur skulle jag ha kunnat låta bli?  Dessutom hann jag till jobbet i tid.

Kram från Ingmarie

En trolig världspremiär!

Jag kan i alla fall inte minnas att jag och Anders gått på ett gemensamt ”Crosscage-pass” (dvs crosstraining) någonsin innan. Faktum är att jag är tveksam till om han gått på något sånt här pass innan ö h t. Hur det kom sig att han plötsligt hängde på när jag frågade vet i sjuttsingen för jag mutade inte ens honom!

45 minuter svettfest och han gillade det så mycket att han t o m kan tänka sig att göra det igen! Efter alla års ”tjatande” kanske han fattar att det är både bra träning och skoj att träna denna typ av pass. Borde jag köpa en lott för detta är verkligen en extraordinär händelse!

Det var andra gången jag var på gymet i dag och första gången hade jag också sällskap. Av den där super-Glenn och hans kompisar. Det blev också en svettfest!

Dessemellan har jag dock inte gjort många knop. Cyklat runt lite, vattnat i trädgården, gjort matlådor och tvättat. I morgon är det dax att ta bussen till sjukan igen. Hoppas det är lugnt…

Kram från Ingmarie

Älskade familj

Att ha en familj är verkligen en ynnest och jag är så himla tacksam över att ha en. Vi ses ibland alldeles för sällan men vi har alltid kontakt och vi ställer alltid upp för varandra. Ett undantag är min äldsta lillebror som av någon anledning brutit med de flesta av oss, ffa mig, och det är en stor sorg. Men jag tänker att det är hans val och jag har ju alla mina andra hel-halv- och extrasyskon!

En av dem, Daniel, är minst lika träningstokig som mig och vi har kört oräkneliga gympass ihop. Löppassen är dock lätträkneliga men i dag hände det igen och vilken runda vi fick! Galgberget och Furuskogen är verkligen som allra finast just nu.

Båda hade sjuk träningsvärk i benen sen gårdagens träningspass, vi hade dock inte kört samma, så 90 minuter senare var vi nöjda. Och hungriga! Nu var det ju så himla bra att vi även hade Mors Dag att ”skylla på” när vi lite senare krängde i oss de goda mackorna fortare än fort. Jag skäms nästan för hur glupsk jag var och kan vara. men bara nästan för samtidigt är jag tacksam över att ha aptit för det är ingen självklarhet. Tänk att aldrig känna sån där riktig hunger eller längta efter något särskilt men vara ”tvungen” att äta. Vilken mardröm!

Nu är jag simsalabim hemma i Åhus igen. Det är verkligen perfekt att bara ha några timmar mellan dessa två underbara ställen!

Kram från Ingmarie

Lördags-lyx

Av någon anledning sov jag kasst i natt och kände mig väl egentligen inte alls särskilt pigg men så träffar jag mina goa vänner Eeva och Maria och vips så blev jag det!

Intervallerna var jobbiga, som de ju ska vara, men benen var pigga och skallen fokuserad. För att helt döda benen körde vi en massa hopp&skutt-övningar efteråt. Du vet så där mycket så benen blir alldeles lustiga och stilpoängen på hemjoggen typ minus tre. Haha! Vi var såklart grymt nöjda men det där med att synka ett hopp behöver vi visst öva på…

Trots att solen sken ute så begav jag mig till gymet. Annars hade det kanske inte hunnits med nämligen och så roligt och viktigt tycker jag faktiskt att det är att jag ”offrade” den soltiden.

Mellan pappa-besök, syskon- och syskonbarns-häng, cykel-letande (ska alltså köpa en) och annat pyssel för att få ordning här så tog jag en paus för ett bad. Vore omöjligt att inte göra det faktiskt och nu är jag långt ifrån ensam om att ha samma längtan. Har du inte badat ännu i år är det hög tid!

Det finns tydligen de som tycker träning (och bad) är ett straff men för mig har detta varit en riktig lyxdag!

Kram från Ingmarie