Har du någonsin varit med om en upplevelse som är så stor att du känner att det nästan inte kan bli mer vackert eller hisnande?
Jag har fått göra det magiska flera gånger och fastän jag varje gång verkligen trott att just “det här” måste vara det häftigaste ever så har det hänt om och om igen.
Senast i dag.
Livet alltså. Så himla häftigt det är!
Vi kom iväg i hyfsad tid från Albuquerque efter att jag hade kört ett yoga- och vattenlöpningspass.
De första ca 20 milen till Gallup har vi kört innan men det var tydligen så längesedan att vi glömt hur cool vägen trots allt är. Den kan tyckas platt och kal men de röda bergen, de oändligt långa tågen, de enorma lastbilarna och husbilarna, husen ute i ingenstans och skolbussarna som släpper av ungarna på en väg där man får köra i hundra knyck (!) gör att det aldrig blir tråkigt.
Vi åt medhavd mat från Wholefoods på ett av alla roadstops. Det finns mat att köpa där men om jag är snäll så kan jag väl säga att det inte riktigt är vad jag vill stoppa i munnen… Inte Anders heller.
Däremot köpte jag kaffe och som allt i detta landet är det stort även när det är small.
När man nästan precis passerat gränsen till Arizona så kommer man till Windowrock där det välkända monumentet Tribal Park & Veterans Memorial finns.
This small park established sometime around 1936, features the graceful red sandstone arch for which the capital is named Tségháhoodzání (Window Rock).
In 1936, the Navajo Nation headquarters and other government offices were built in close proximity to this arch, due to its history and cultural significance, paricularly with the Waterway Ceremony. In Navajo culture and history, there was once a water pond right below the arch opening on the ground, a Navajo medicine man would collect this water to use in the Waterway Ceremony. This location was one of four sacred water ponds. Although today, you likely won’t witness a ceremonial water collection while visiting. But nonetheless, the area should be respected and there is no climbing allowed onto the Window Rock arch or its surrounding sandstone formations.
A Veteran’s Memorial was established in 1995, this is also at the base of Window Rock to honor the many Navajos who served in the U.S. military. Many Navajo soldiers are recognized in the annals of history for their role as Code Talkers, whereby they used the native Diné language to create a code that was never broken by the enemy. Historians credit the Navajo Code Talkers for helping to win World War II.
Är du i närheten så åk dit!
90 minuter senare var vi vid dagens slutstation Chinle.. Trodde och tänkte vi i alla fall. Vi skulle åka in en liten bit i Canyon de Chelly eftersom vi fått det rekommenderat. Inte hade vi fattat att detta var bland det mäktigaste, coolaste och vackraste vi någonsin sett. Inga bilder i världen kan beskriva dessa hisnande vyer, färger och utsikter! Som Grand Canyon och Körsbärsdalen i en unik kombination men också ändå helt olika. Långt ner i dalarna rann floden kantat av träden, hästar och kor betade och det var så stilla att jag ibland trodde allt bara var ett foto och en illusion. Jag fick en så stor lyckokänsla att tårarna rann.
Jösses alltså.
Vi avslutade denna magiska 3-timmars tur med att äta vår kvällsmat med denna vyn.
Min hjärna och mitt hjärta är överfulla av lycka och tacksamhet. I natt sover vi i Arizona. I morgon blir det en annan stat och en plats jag velat till i minst 10 år.
Kram från Ingmarie
"Herr" Johansson
“Stunder av lycka”
Lika häftigt varje gång det sker. Utlöses av vackra syn- hörsel- doft- och känsel-intryck, Gärna i någon form av kombination. Har dock aldrig fått något lyckorus från mat och dryck. Ännu så länge iallafall 😉
Varför ta till kemiska substanser när livet i sig självt är så vackert och häftigt?
Ser ut som mangold-blad där i era matlådor? Gav mig en ide. Var ju ett tag sedan jag åt mangold, så tror faktiskt jag går ner på marknaden och köper ett knippe.
Fast då steker jag upp bladen (utan stjälkar) i en kastrull på hög värme tillsammans med en stor klick smör, skivad vitlök plus lite salt och peppar.
Yummy 😎
Ingmarie
Så är det! Jag har faktiskt haft lyckorus av galet god mat!
Sandra
Vilken vacker beskrivning.
Ingmarie
Tack!