Gym

Vår-måndag

Att vara ledig denna måndag har varit dubbel lycka för det blev vår i dag också!

Kanske var det därför jag hade spring i benen trots gårdagen?

Havet var lika fantastiskt i dag och fikat smakade utan tvekan extra gott under solen och med den vackra vyn som är där vid ”min” badplats. Snart är det ”bara” kallbad för temperaturen börjar närma sig 5 grader nu. Jag vet inte hur det är med dig men jag håller på att längta ihjäl mig tills grönskan verkligen kommer!

 

Måndag betyder ju även de där extra-roliga timmarna på gymet och i dag var inget undantag.

Hoppas din vecka också startat bra!

Kram från Ingmarie

Ner&upp

Denna helgen har verkligen bjudit på ups&downs. Tack och lov landade det på mest ups…

Down har varit jobbet. Igen.. Jag vet att jag borde göra något åt det och tro mig, jag/vi jobbar på det. Jag är ju liksom inte ensam om att vara trött på att behöva stress-äta, alltid bli avbruten, inte hinna gå på toa och dessutom bli utskälld för både det ena och andra som man är helt oskyldig till.

I går var det så illa att jag grät en skvätt innan jag cyklade hem. Undra vilka mer yrkesgrupper som får stå ut med att bli kallad både det ena och andra av de som samtidigt vill ha ens hjälp. (?)
Samtidigt älskar jag jobbet och ffa mina kollegor. De är guld värda!

Innan det där var jag på gymet och det var i alla fall både roligt och energigivande. Lyfte ytterligare något kilo på marklyft. Hurra!

I dag var tanken att åka och kuta någon annanstans men stackars Anders blev dålig på vägen och vi fick vända. Det var dock inte jätte-allvarligt så jag tror på blixt-snabb återhämtning. Nu har vi också det äventyret kvar! I stället blev det 20 km magi med en riktigt bra känsla (nästan) hela vägen. Vilken lycka! Solen och värmen gör verkligen underverk med mig!

Slottet Kulla Gunnarpstorp är förresten till salu. Endast 450 miljoner kronor. Tror de tar kreditupplysning innan man ens får kolla på det för annars hade jag bra gärna velat gå in i den vackra byggnaden!

Du såg ju havet… Fanns nog inget som hade kunnat stoppa mig från detta. Drygt 4 grader i vattnet, helt stilla vatten och en magisk sol.

Avslutade dagen med ett härligt Kundalini-yogapass där jag verkligen blev grundad ner på jorden igen. Tack!

Kram från Ingmarie

Må bra-grejerna

Vila helt från träning är inte min grej som du vet och en anledning är nog bara helt enkelt att jag behöver lite av den där endorfin-kicken varje dag. Det betyder ju dock inte att det behöver vara varken mycket eller hårt. Tvärtom! Jag behöver inte ens bli svettig och jag älskar att såsa omkring i skogen, på gymet och i simbassängen. I alla fall när jag kört hårda pass innan. Bara det ena eller andra hade garanterat blivit både trist och jobbigt.

Gympasset i dag var tänkt att bli kort och lugnt men som så många gånger förr verkar det vara något i väggarna som gör att jag har svårt för det när jag är där.

50 min med en massa skojigheter för hela kroppen så alla måbra-hormonerna vaknade till liv.

 

Kram från Ingmarie

Posted in:

Måndag igen!

Ännu så länge har jag lyckats få måndagarna fria och jag håller tummarna stenhårt för att det blir så även under nästa schema-period. Den är ju min bästa lekdag!

90 min löpning på förmiddagen plus ett stopp på Börjes konditori för att köpa ett av deras makalöst goda surdegsbröd. Det ligger bara några stenkast från vår lya och det tog ett tag innan vi fattade vilken guldklimp det är men bättre sent än aldrig!

Det blåste friskt i dag men jag ville bada så då blev det så. Vågade dock inte släppa stegen för när havet suger så suger det rejält och även om jag kanske verkar galen så är jag inte helt korkad.

Fokus på Prf Strength just nu är bänkpress men det är även Rumanian deadlift och (nästan) miljarder armhävningar och chins. Riktigt skoj och kanske jag någon gång kommer klara EN chins utan gummiband.

Armarna var som spagetti efteråt och de blev verkligen inte piggare av HIIT-passet. Här snackar vi rejäla puls-toppar! Sjukt svettigt och skoj som alltid!

Gillar du också måndagar?

Kram från Ingmarie

Fristad

Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har hört en patient fråga ”hur orkar ni jobba här? Jag hade inte stått ut en dag med detta oljud och kaos!”

Tro mig, vi frågar oss ofta det och i ärlighetens namn är det nog egentligen ingen som orkar. Personalomsättningen är enorm vilket såklart gör allt en smula värre. Ännu så länge pallar jag men jag vet inte hur länge och verkligen inte om jag gör det tills jag går i pension.

Det som gör att jag orkar är utan tvekan bl a träningen. Den gör inte bara att jag blir starkare och uthålligare utan den är även en fristad för skallen. Antingen får tankarna sväva fritt och förhoppningsvis sorteras lite mer rätt eller så är den enda tanken att andas och ha full koncentration på nuet.

Lyfta tungt är perfekt för det går verkligen inte att tänka på något annat än att just lyfta. På något märkligt vis lyckades jag lägga på ytterligare några kilo på marklyftet så det blev 7 kilo över min vikt. Småpotatis för vissa men stort för mig! Nästa mål blir + 10 kilo!

Springa är alltid bra för skallen oavsett vad man väljer att göra. I dag blev det korta intervaller. Närmare bestämt 30 x 30-30 sek. Hårt och kort. Helt ok de första 20 men sen stumnade benen rejält. Men det var helt ok och jag orkade i alla fall inte tänka på jobbkaoset.

Kram från Ingmarie

De där trapporna…

Det känns som det var längesedan jag sist kutade upp för de där Galgbergs-trapporna och det var det.  Typ nästan tre månader sedan!
Jag måste erkänna att jag hade lite fjärilar i magen inför i dag för det är liksom aldrig en fråga om om det ska bli jobbigt utan om hur jobbigt. Ganska fjantigt, jag vet, för vad spelar det för roll egentligen? Men så var det och jag tror det kan vara bra för åtminstone jag liksom skärper till mig då och tar inget för givet.

Åtta varv blev det. Varje är ca 700 m och varje gång jag tagit sista trappsteget av de där 184 där är så tror jag att hjärtat ska hoppa ut men då har jag (!!!) bestämt att då ska jag trycka på nästan ända till startpunkten igen. Det går förvisso mestadels nedför men jag lovar att det svider i benen oavsett!

Hur som helst var det skoj och solen alltså! Snacka om att jag fick vårkänslor!

Lunchen njöt jag på Söderfamiljent tillsammans med min fina vän som är en av mina bästa bollplank och som jag verkligen kan säga allt till. Så viktigt och värdefullt! Solen hade dock gömt sig i dimman så vi fick sitta inne.

Innan min yoga-klass röjde jag runt en stund på gymet och sög ur det sista av benen denna dag. Varför inte liksom? Leva i nuet är min grej!

Kram från Ingmarie

Blött

Det känns som jag varit blöt mer eller mindre hela dagen.

Cykla och gå i regn är blött och det har varit mycket sånt i dag. Både hemma och här i Halmstad.
Simma är såklart jätteblött men också jättehärligt!
1800 m som kändes plättlätt och jag hade egen bana 95% av tiden trots att alla kidsen är tillbaka i skolan/simundervisningen. Underbart!


Dubbelpassen var förvisso inomhus men det var så svettigt att t o m håret blev blött så fatta hur skoj det var!

Avslutade kvällen hos mamma, Ulf och Sheila så nu är jag både mätt, torr och lycklig.

Kram från Ingmarie

En superduper-måndag

3, 5 timmes träning en måndag tycker jag är en ruskigt bra start på veckan!
Jag slök middagen (och efterrätten) på rekordtid trots att armarna nästan inte löd mig.

Fokus på Prformance strength-klassen nu är nämligen bänkpress och chins. Mina typ sämsta grenar men å andra sidan finns det en grym utvecklings-potential! HIIT-klassen var en klassisk EMOM och det var nog ingen som hade pallat ett varv till. Sjukt skoj som alltid!

Det var 90 minuter och de andra 120 gjorde jag springandes. Vet inte vad som hände men jag fick feeling och liksom bara fortsatte. På köpet hittade jag nya fina stigar, njöt av medvind, kämpade i motvind och tänkte åter igen på hur tacksam jag är över att vi bor just här. Ingen snö eller is och verkligen bedövande vackert!

 

Kram från Ingmarie

Vårligt

Gråväder gör mig egentligen ingenting, tvärtom kan jag tycka det är otroligt vackert, men isig mark är ingen favorit. Vem uppfasnn något så förrädiskt som svart-isen? Totalt livsfarligt ju!
I går fick jag vända flera gånger och tänka ut nya vägar på min löprunda för att inte riskera brutna armar och ben. Det är liksom tillräckligt att göra på (ortoped-)akuten ändå.

Det bra är att på denna breddgraden är både snö- och is-eländet korta historier så nu är det mesta redan borta. Jag tycker det känns som våren är på väg på riktigt här och jag kan knappt uthärda väntan och längtan. Vet inte hur du upplevt det men på något vis verkar vintern ha varit fasligt lång.

Vår eller inte så blev det ändå gymet i dag. Lite seg innan men det blev som det brukar. Kroppen och knoppen vaknade till liv så mycket att jag nästan höll på att komma för sent till jobbet.

Kram från Ingmarie

(Den viktiga) variationen

Visst kan man ibland önska att dagar var antingen lugnare eller eller mer aktiva men på något vis så tror jag att det är just variationen i livet som gör att det skapas balans. För mycket eller för lite av något är ju liksom sällan bra. Kanske inte ens om det alltid är ”lagom” ? Då utmanas man ju i princip aldrig och har därmed mindre chans till utveckling.
Sen behöver och ska det såklart inte vara som en berg-och dalbana hela tiden men om varje dag är samma, samma så hade åtminstone jag dött tråkdöden till slut. Hur tänker du?

Jobbet är minst sagt varierande och man vet aldrig hur ett arbetspass kommer bli. Jag gillar det till 90%, hade ruttnat om jag tvingats sitta still på en stol eller veta exakt vad jag skulle göra,  men ibland blir det i ärlighetens namn lite för mycket av röran.

Fastän jag älskar att träna och springa så hade jag inte pallat att bara springa eller inte ha lugna dagar. Man kan ju träna varje dag utan att maxa men ju mer man tränar ju högre blir ens lägsta-nivå. Dvs ett pass som är skit-jobbigt för någon kanske är jättelätt för mig och ett pass som är lätt för någon skulle vara ett mördar-pass för mig. Tänker ex på hockey-spelarna som klarar av att ha extremt hög mjölksyra.

I går sprang jag ett lugnt pass i skogen och inbillade mig att våren redan är här. Wow alltså!

I dag blev det först ett riktigt mellan-mjölkspass i bassängen. Jodå, jag vet att man inte ”ska” det men eftersom jag inte har någon som helst plan på att tävlings-simma så kvittar det tänker jag. Fortfarande nästan folktomt trots det där sportlovet. Ofattbart!

Sen var egentligen planen ett yoga-pass men på något underligt vis (läs lättlurad/lättövertalad) så slutade det med ett crosstraing + core-pass. Sinnessjukt svettigt och skoj!

Att vädret varierar vet vi och i dag var den lite extra spektakulär från vår balkong Samma vy, morgon och eftermiddag, men ändå helt olika. Visst är det fascinerande?

Kram från Ingmarie