Stark dag

Vi hade distans-simning på TS-programmetdenna morgon vilket betydde ett varv runt Källstorpssjön. Dvs den i Hellas. Om man “slickar” kanterna får man ihop ca 3.8-4  km och jag hade som mål att simma minst det. Behöver ju som sagt var öva inför LED……

Vädret var mulet och regnet kom i små skurar. Inte utan att jag var lite orolig för att börja tokfrysa men vattnet var betydligt varmare än luften (21,5 grader) och det var  i princip helt vindstilla. Vi bytte om under ett träd för att inte bli blöta innan vi skulle bli blöta. Haha. Jag vet! Verkar väl helknasigt men det är ju trots allt inte jätteskönt att behöva ta på sig blöta kläder när man vill bli torr.

Som alltid var det ett härligt gäng och tillsammans är vi starka och alla peppar alla.

Foto: Ulf H

Det kändes skitsegt i början och vänster axel var dessutom konstigt stel. Genast började fundera på om jag kanske skulle nöja mig med ett varv. Kanske t.o.m gena! Jodå, jag tänker så ibland jag också…

När man simmar är det väldigt mycket svårare att distrahera tankarna än mot när man springer tycker jag. Det finns ju liksom inte så mycket att titta på och “prata sig igenom” en svacka är ju av förklarliga skäl lite knepigt. Men jag gnetade på. Känslorna varierade mellan trötthet, eufori, flyt, uttråkning och en känsla av att vara både odödlig och outtröttlig. När jag simmat ett varv fortsatte jag direkt och fick ihop 5 km.  Före frukost! Känns bra att ha innanför våtdräkten och ännu en gång har jag lärt mig att man klarar mer än man tror och att känslor kommer och går.

Min team-mate Josefin simmade i princip lika långt men lite snabbare. Hon är grym och det är en ära att hon vill köra med mig som är nästan 20 år äldre och betydligt långsammare. Å andra sidan är LED allt utom ett sprintlopp så kanske det liksom jämnar ut sig lite ändå.

Foto: Ulf H.

Jag frös inte en enda sekund under simningen, tvärtom var jag perfekt lagom, men väl på land var Dryroben guld att ha. Och mössan.

Efter (en sen) frukost städade och fixade vi här hemma. Jag unnade mig en powernap också. Älskar när jag får den lilla stunden! Gör susen för återhämtningen! Gick hur bra som helst på gymet lite senare.

Hoppas jag har lite träningsvärk i morgon. Men inte värre än att jag pallar med nästa äventyr!

Kram från Ingmarie

Blött

Jag hoppas verkligen att sommaren inte är slut redan. Det är ju oroväckande mycket regn och mörka moln både nu och många dagar framöver menar jag. (Jodå, jag vet att det behövs men inte hur länge som helst.😄)Men så länge det är åtminstone 18 plusgrader får jag väl vara nöjd. I dag har det dessutom varit hyfsat vindstilla. Fast på gymet märks å andra sidan varken vind eller regn. Däremot svett. Det är ju också blött. Jag är ganska bra på att fixa fram det om jag får säga det själv. Svett alltså. Liksom jag är väldigt bra på att göra mig själv trött.

Faktum är att det började inte regna förrän vi hade käkat upp den goda Cortado-maten. (Jo jag vet. Jag hänger där ofta och det är inte för att jag är sponsrad eller något utan helt enkelt för att jag tycker det är ruskigt bra och mysigt  där!)

Ulf, Daniel, Markus, jag, mamma och Noel. En liten del av min älskade familj.

Lagom till jag skulle i plurret var det uppehåll igen! Fast i ärlighetens namn var det väl kanske mest för att jag hållit mig inne de timmar det hade ösregnat innan. Man får ju liksom välja sina strider. Bra blev det i alla fall! 20 x 100 m i tröskelfart + in-sim, drills och avbad = 3100m.

Oavsett hur det vräker ner har jag fortsatt sol i sinnet och det är ju trots allt det allra viktigaste, eller hur?

Kram från Ingmarie

Ingen vanlig fredag

När det är Ingmarie-väder, jag har en ledig förmiddag innan sista passet före två veckors semester, energin är extra bra och jag får tartan-feeling då blir det så här! 🥳

Inget märkvärdigt pass men 20 x 150 m (gåvila 50 m) kan vara nog så svettigt och mjölksyre-rikt om bara tar i tillräckligt mycket.🤪

Eftersom utegymet ligger bara några 100 m bort var det ju lika bra att svettas där också. 💪🏻

Nu har jag stämplat ut och jädrans vad jag ska njuta!

Kram från Ingmarie 

 

Festmagi mitt i veckan

Ingmarie-väder är bra! Det betyder mycket svett och noll frys! Sprang till gymet i förmiddags och var helt plaskblöt av svett redan innan PT-Rafael började drilla mig. Efteråt var jag ännu mer plaskblöt och skittrött.

Men mest var jag  jätteglad och full av energi! Precis som det brukar bli alltså!

Ingmarie-väder betyder också att det är perfekt för swimrun! I dag var det dax för årets första Simsafari med Team Snabbare. I praktiken är det som swimrun men det är mer fokus på simning. Jag tror vi var 25 stycken som samlades denna ljuva sommarkväll.

Foto: Rebecca C

Och vilken kväll vi fick! Magiskt är bara förnamnet. Det var obeskrivbart! Vattnet, solen, sällskapet, naturen. Ren lycka från början till slut!

Foto: Rebecca C

Coach Ulf Foto: Rebecca C

 

Foto: Rebecca C

Foto: Rebecca C

Foto: Rebecca C

Lilla jag. 🙂 Foto: Rebecca C

Foto: Rebecca C

Vi höll på i lite över två timmar och avslutade som alltid med fika!

Snäckan Veronica simmade som alltid ifrån mig men snacka hann vi ändå såklart!

Kram från Ingmarie

 

Spontan-laddning

De flesta som håller på med löpning vet vad Backyard ultra är. Man springer en bana som är 6706 meter och där starten för varje varv sker varje hel timme. Klarar man inte varvet på en timme eller inte står på startlinjen i tid är man ute. Segraren är helt enkelt den som håller på längst.

Nu finns det även några swimrun-backyard och en ”råkade” jag anmäla mig till för bara några dagar sedan.😱

Last one standing (”LOS”)” går på Långholmen i morgon lördag där också  sprintloppet (ett varv) kommer gå av stapeln.Ett varv är 5 km fördelat på 4,5 km löpning och 500 m sim vilket kan verka som en baggis men dels ska man i och ur vattnet 5 ggr och dels är det en rejält kuperad bana om jag förstått det hela rätt.

Jag har absolut inga planer på att bli den som håller på längst. Tvärtom. För mig är detta ett ”enkelt” sätt att få till ett bra långpass med service och sällskap . 🥳 Jag kommer inte ens behöva ha vatten med mig. Allt finns! Hur bra och lyxigt är inte det? 😀🙏🏻

Min laddning inför detta är väl allt utom just en laddning. Bra träning hela veckan och PT-passet i går gav mig träningsvärk t o m i armvecken! Och kul var det som alltid!

Hur många timmar jag stått och gått på jobbet vågar jag inte ens fundera på. Jag vet bara att benen blir väldigt trötta av det. Så trötta att jag inte ens orkar stå sista biten på tuben.🤪

Utesimmet i dag var dock både kort och lugnt. Fick finsällskap av Per som provade sjösim för första, men inte sista, gången. Jättekul!

Nog räcker det för att vara pigg igen i morgon?😄

Halvvägs!

Kommer du ihåg att jag skrev om att jag skulle simma över engelska kanalen? Well nu är jag halvvägs! I den här takten kommer jag hinna fram i god tid!

 

Jag har också börjat kuta The Grand Canyon challenge. 280 miles (ca 450 km) där man färdas utmed Colorado River till GC. Ja virtuellt alltså.
Man kan som sagt välja hur man vill ta sig fram och vad man liksom räknar in, men jag har valt att enbart simma engelska kanalen och enbart kuta GC. Så nu gäller det att inte skada varken armar eller ben….

Gymträning räknas inte in någonstans men eftersom jag är tvärsäker på att det gör att jag klarar av och orkar mer så hjälper det mig garanterat ändå framåt indirekt.

Kram från Ingmarie

Nationaldagen 2020

Jag tycker verkligen att det är värt att fira vår Nationaldag men det behöver inte nödvändigtvis betyda att man går omkring med en flagga, sjunger vår nationalsång och äter jordgubbstårta.
Eller ens klär sig extra fint i folkdräkt.

Man kan även fira så här:

  • 4 kilometer simning. På en 25-metersbana blir det en hiskelig massa vändningar. (Stora bassängen var nämligen stängd pga polo-träning. Liksom utebassänge pga av “smittorisken”. Jo men tjena. Jättesmart då att begränsa alla simmare till några ynka banor… Själv tror jag anledningen stavas lättja.)

  • 1 timme poolrun med bästa Lisa. Våra pass tillsammans är inte varken regelbundna eller särskilt ofta men jösses vad mycket guld de är värda!

  • 1 tuff timme på gymet. Det gäller att ligga i med läxorna från PT:n. Mest för att jag vill utvecklas såklart men också för att jag ju inte vill skämmas nästa gång vi ses…

  • Hemlagad (vego)mat och ett glas vin hemma vid vårt köksbord. Enkelt och billigt men egentligen en väldigt underskattad lyx!

För tänk att ha ett eget hem, kunna laga och äta precis den mat man vill ha, ha sällskap av någon man älskar och vara skönt trött i kroppen för att man använt den. Det är banne mig ingen självklarhet. Eller ens en rättighet.

Därför är jag är obeskrivbart tacksam över att ha det så här och för att jag lever i ett av jordens bästa och vackraste länder.
Så grattis till mig, dig och Sverige!

Hur har du firat?

Kram från Ingmarie

Utmaning ger utveckling

Två till tre gånger/vecka gymar jag. Nu på sommaren blir ett av passen ute om det är fint väder. Som i måndags.En av dessa gånger kör jag med PT-Rafael. Det är inte billigt med PT men det är värt det! (Sen tycket jag såklart det är självklart att man ska betala ordentligt för att få hjälp oavsett om det handlar om PT, hårklippning eller kiropraktor. Det är väl typ bara inom sjukvård/omsorg som man inte begripit att utbildning, erfarenhet och kunskap kostar pengar. Men det är ett helt annat inlägg)

Varje gång får jag nya utmaningar. Den ena roligare än den andra. Och svårare. Det är väl förresten det som kallas utveckling. Att hela tiden gå lite mer utanför sin comfort-zone, hela tiden “öka på” lite och hela tiden våga prova sånt kman inte klarat innan en gång till.

För plötsligt går det! Ibland klarar man t o m sånt man inte ens vågat testa över huvudtaget på första försöket! Som det här.

Jag minns fortfarande när jag simmade ensam i Källtorpssjön för första gången. (Vilket också var det första sjö-solosimmet ever .) Den känslan alltså! Nästan så jag trodde att jag var både odödlig och kunde göra vad som helst. men bara nästan. jag har stor respekt för vatten men jag är inte rädd. Särskilt inte i en sjö. Att simma så här, själv, är en frihetskänsla utan liknelse för mig. Det enda som får mig att gå upp till slut är att det blir en smula kallt. Tror jag huttrade i över 2 timmar efteråt men vad gör väl det? Jag hade ju torra, varma kläder att ta på mig och en sol ovanför huvudet!

Kram från Ingmarie

 

Fördelen

Jobba skift har åtminstone en fördel. Den att man har förmiddagen ledig och kan njuta av lugnet i naturen och att det är gott om plats på utegymet.

Det är väl å andra sidan den enda fördelen… Komma hem, och somna, sent är Inte lattjolajbans-skoj och ganska säkert inte heller särskilt hälsosamt. Men så länge jag får mina sovtimmar och återhämtnings-dagar så tror jag det ändå är ok. Eller så här; jag tänker att det är ok. Att oroa sig gör absolut inget bättre.

Och jodå. Jag vet att jag missar de fina sommarkvällarna men inte helt för nu är det ljust även när jag slutar!

Kram från Ingmarie

Sommarkänsla

Dofterna nu alltså! De är bedövande! Från blommorna, gräset, jorden, solen och vattnet. Så underbara att jag liksom nästan andas ihjäl mig. Tänk om man kunde spara det på burk. Hur härligt hade inte det varit att ha i gråaste november? Samma med ljuset. Men nu funkar det ju inte så därför är det extra viktigt att njuta så mycket som möjligt nu när chansen ges. Har man tur kommer många fler men det är ju ingen garanti oavsett ålder.

En halvmara med sprada är i och för sig alltid fint men just nu njuter jag ännu mer. Både för att jag kan och för allt det vackra. Jag har rest mycket i världen men det finns ingen plats jag hellre vill vara på än Sverige under sommaren.

Det är minst 18 grader i Söderbysjön nu.

Gymet har väl i och för sig aldrig någon sommarkänsla, eller någon väderlekskänsla ö h t faktiskt, men jag gillar att vara där oavsett. På riktigt tycker jag det är skitskoj och jag älskar känslan av att känna mig stark!

Kanske var det just sommargrönskan som gjorde att just denna tavlans färger blev som de blev. Dock vet jag inte om jag är klar med den ännu. Eller den med mig. Så är det ibland. Då får man ta en paus och låta oss vila från varandra. Sen vet jag förhoppningsvis.

Kram från Ingmarie