Fredagen den 13e

Jag vet att det bara är skrock och en myt men nog är det lite mer spännande att vakna upp till fredagen den 13e kontra fredagen vilket  annat   datum som helst? För tänk om det verkligen är en ”otursdag!

Rent statistiskt har inte mina (hittills) levda fredagen den 13e varit otursföljda. Inte för att jag minns dem alla men om det hade varit så hade jag garanterat kommit ihåg det.

I dag har absolut inte varit någon otursdag. Tvärtom! (Bara jag nu inte är dumdristigt modig som vågar skriva så trots att dagen inte är slut ännu…)

Jag har inte bara varit ledig från sjukan och haft tid för både ett superbra simpass och ett lika superbra gympass. Jag har även Indoor Running-coachat ett härligt gäng på Sportpalatset. (F.ö ett av mina favvo-gym.)

Svettigt såklart och det märks att mörkret, kylan och regnet gör att många vill vara med. Men alla fick inte plats så de hade ju faktiskt lite otur…

 

Bäst av allt är nog ändå att min nya (fram)tand kom redan i dag så jag slapp vänta till måndag. Det är tur! Den provisoriska trillade dessutom ut i går igen. Tack och lov efter jobb-passet men även om jag fått den påsatt igen så hade den nog inte klarat av en hel (jobb)helg och inte ens världens bästa tandis kan ju ha öppet veckans alla dagar och timmar.

Dyrt som attan (som i princip all tandvård är i vårt land) men nu kommer den förhoppningsvis sitta där resten av mitt liv. Fin är den också.

Jag firade allt detta med lite extra gott köpe-kaffe. Bara att det fanns just där är ju tur!

Egentligen är ju alla dagar jag vaknar och kan kliva upp ur sängen för att göra det jag kan och vill ”turdagar” när man tänker efter. Det är ju faktiskt inte någon självklarhet…

Och jodå, jag vet att det är ju Lucia-dagen också men jag har inte sett, eller hört, en enda Lucia, tärna eller stjärngosse på hela dagen. Förutom dessa fina.

Hur har din fredag den 13e varit?

Kram från Ingmarie

 

Vinter-lycka och Reko-ring

I går kväll när jag tog mig hem från jobbet i halkan och en massa snöblandat jox bestämde jag mig för att det skulle bli hamsterbandet i dag.
Men det är tur man är flexibel och kan ändra sig för hur kallt och halt det än må ha varit så kunde jag omöjligtvis motivera mig till att åka tuben för att tillbringa tid med att svettas i en mörk lokal i dag. Jag tog helt enkelt till plan B, backträning, och tur var väl det för jösses så vackert det var! Sån här vinter är helt ok för mig! Precis lagom av allt! (Och minimalt med modd.)

Det gick oväntat bra med de där backarna. Eller alltså det var ju bara en men jag körde den  12 ggr upp och ner à ca 600m/varv.

Jag var dock sugen på mer. Eller snarare annat. Men inget ovanligt. Bara väldigt mycket sugen..

Just den backen ligger mellan Söderbysjön och Hellas. Söderbysjön är numera helt istäckt. Ingen  pinne i världen kan slå hål på den nu och någon yxa äger jag inte.

Men i Hellas-sjön så verkar det vara ”varmare” för där var det i princip helt öppet. Och, tja du vet ju hur det blir…

Sen sprang jag hem igen. Efter att ha ”fuskat” genom att knyta skorna inne på toan. Fingrarna var åtminstone lite mer samarbetsvilliga där inne.

Jag vet inte hur det hos dig men här i 08a land är det mörkt redan runt kl. 15. Då har jag inga som  helst problem med inne.aktiviteter. Det ä’r förresten nästan en förutsättning för att jag inte ska hoppa i pyjamasen och går och lägga mig redan då… Att istället tillbringa en svettig timme på gymet är perfekt! Och galet skoj som alltid.

Jag har även varit på min första Reko-utlämning.. Det finns lite här och var i vårt land och innebär att lokalproducenter ,via sin lokalaFacebook-grupp, lägger ut sina varor de säljer. Sen beställer man, betalar via swish och på en bestämd dag, tid och plats samlas alla producenter och köpare för utlämning. Hur bra och smidigt som helst!

Sen var det bara att cykla hem med grejerna i kylan och månens otroligt vackra sken.

Det här blev det förresten. Fina grejer!

Har du använt Reko-ringen?

Kram från Ingmarie

Blöt dag

Jag tror minsann det regnat mer eller mindre precis hela dagen. Och blåst. Det tog inte många minuter på löpturen innan jag var totalt genomblöt.

Regn är kallt. Särskilt när det bara är någon plusgrad och blåser på tvären. Tro det eller ej men det varmaste på hela passet var i plurret.

Jag var så blöt innan jag hoppade i att jag inte ens brydde mig om att ta av mig sockarna.

Det enda ”problemet”, förutom att hela kroppen var skrynklig av all väta, var att mina fingrar blev mer och mer obrukbara. Jag frös egentligen inte om dem. De gick bara inte att styra. Att det blev några foton över huvudtaget beror enbart på envishet och uppfinningsrikedom.  (Man kan ju t.ex trycka med knogarna.) Däremot klarade jag inte av att knyta skosnörena ordentligt så det blev en lite annorlunda löptur hem.

Bra uppfinningsrikedom innebär också att jag har bra sätt att tina upp på. Detta är ett.

Har du också kutat i blötan i dag?

Kram från Ingmarie

Underdelen är i alla fall bra

För bara några dagar sen var det ju den där kryobehandlingen x 2 i ansiktet. Jag märker egentligen inte direkt av det förutom när jag kollar mig i spegeln, påminns om att jag inte får simma och när det kliar… I dag spenderade jag även över en timme hos min tandis för att fixa den spruckna framtanden. (Och det var bara första besöket…. ) Men det är tur han finns och är så himla bra.

Så det ovan halsen känns kite skruttigt just nu men underdelen funkar tack och lov finfint!

En timme på gymet med lite ny-gamla övningar. Har som mål att kunna göra det där ”vägg-springet” riktigt snabbt innan nyår.

Och även om jag inte får simma så kan jag ju nyttja bassängen. I vattenlöpning är det ju just överdelen som inte är under vatten och blir blöt. Lite stänk gör inget men jag bör liksom inte ligga med nunan i klorvatten i onödan…

Det här är såklart inga ”verkliga bekymmer” utan rejäla lyxproblem. Om man nu ens kan kalla det problem? Jag är inte allvarligt sjuk, jag mår bra, jag har det bra och jag fick uppleva ännu en magisk hemmels-vy.

Kram från Ingmarie

Olika (roliga) jobb

Mina första ord när klockan ringde  i morse och det fortfarande var svart ute var: ”jag tror jag skolkar i dag.”
Det gjorde jag såklart inte. Min tränings- och arbetsdisciplin är tack och lov starkare än så. Men visst kan den där latmasken gapa väldigt högt och envist emellanåt. I alla fall min…🙄

Väl på gymet hade jag förstås redan glömt de där orden. Faktum är att princip ingenting hade kunnat få mig att skolka från detta ”jobbet”.

S-å-h-i-m-l-a-s-k-o-j! 

 

Jobbet, dvs det som ger mig lön, hade jag väl i ärlighetens namn kunnat skolka från men det har i alla fall varit en helt ok dag med ”lagom” att göra. Sen är det ju också trots allt lönen som gör att jag kan roa mig som jag gör på fritiden.

Kram från Ingmarie

Hjärnvila. Men inte kroppsvila

Min lilla skalle går ofta på högvarv och jag har som bekant inga som helst problem med varken att hitta på saker eller att roa mig själv. Men det betyder inte att jag inte gillar att låta den vila. Tvärtom! Meditera är ett väldigt bra sätt.  Ha en PT som säger vad jag ska göra ett annat. Mediterar gör jag ju varje dag men i dag har jag även lyxat med inte mindre än två PT-pass.

Det första med Ulf och Team Snabbare. Vi var förvisso några fler än bara jag men dessa pass är alltid i liten grupp vilket innebär massor av feedback och både ”allmänna” såväl som personliga övningar.  Lika bra i dag som alla andra gånger. Och kul såklart!

Andra passet var med PT-Rafael.. Det var ju ett tag sen sist och milde himmel vad jag saknat det! Jag säger det igen. Alla borde köra med PT då och då. Inte bara för att bli lite extra pushad och för att bli kollad så man gör rätt, utan även för att  få nya idéer och för att få ny inspiration. Vem vill och behöver liksom inte det mellan varven?

Den här hade jag t.ex aldrig kommit på själv. Och den är betydligt svårare än vad den ser ut att vara.

Nu återstår att se hur jag blir påmind om denna dag i morgon.

Kram från Ingmarie

Soldag med extra allt

Ibland har jag minsann dubbeltur! På samma dag dessutom.

1. Jobba skift och därmed kunna ha ledig dag mitt i veckan vilket betyder mycket plats ute.

2. Lyckas pricka den där lediga dagen precis samtidigt som den sällsynta solen visar sig! Och det är vindstilla!!

Jomensåattvetdu!

Det blev lite samma som förra onsdagen. Varför liksom ändra när man inte behöver? En liten skillnad var dock intervall-varianten. 4 x (5+3+1) min. Vila 1 min. Kul, jobbigt, svettigt och så vackert överallt!

Plus de där utfallsstegen i backe, burpees, spänst(nåja)hopp och utegym. Kände mig faktiskt riktigt nöjd efter det där!

Men nu är jag ju som jag är och eftersom tiden fanns före mitt yin yoga-pass i stan så behövde jag varken fundera eller möblera om i dagsprogrammet utan bara packa kassen, cykla ner till sjön och starta en av mina absoluta favorit-procedurer.

För det är en liten procedur. Men först njuter jag av att bara vara där, över det jag har framför mig och över utsikten. Särskilt i dag när det är så här ofattbart vackert! Som att befinna sig mitt i en sagobok.

Först dricker jag några klunkar te. Sen tar jag av mig kläderna och hänger dem i en exakt ordning så jag enkelt och snabbt kan få på dem. Eller förresten, enkelt och snabbt är det aldrig,  men du fattar nog vad jag menar. Faktum är att just påklädandet är det tuffaste och svåraste av allt! På tät andra plats kommer cykelturen hem.

Nästa grej är att jag går ut i vattnet upp till knähöjd och står där tills termometern mätt färdigt. Det var ju nästan ”varmt” i jämförelse mot för några dagar sedan men det är fortfarande Ice swim.

När det är gjort går jag tillbaka till land och lägger termometrarna där för jag tycker det är kul att jämföra med luften. Och du ser, det är minsann varmare i vattnet!


Varmt är väl kanske att ta i, det är som sagt var kallt, men faktum är att man vänjer sig. Och blir beroende. Jag ”fuskade” dessutom med handskar i dag (”sockar” har jag haft i några veckor redan) och jösses vilken skillnad. Det är ju just händer och fötter som drabbas först och det som gör att jag tvingar mig upp innan jag egentligen vill. Särskilt när jag är ensam för funkar inte händerna så blir det liksom svårt både att torka sig och få på kläderna hur bra jag än planerat. Oftast är det förvisso någon mer människa där men jag är tveksam till om någon vill agera påkläderska…

Hur som helst så är det sen bara att gå i igen och börja simma. Efter några minuter kom tre av ”mina” änder och höll mig sällskap. Jag tror på riktigt att de gillar att simma tillsammans med mig. (Film finns förresten på Insta om du vill se. Ingmarie_yoging )

När jag väl går upp igen är det raka spåret till handduken, av med halva baddräkten och sen på med tröja, tröja, dryrobe, av med hela baddräkten, på med brallor, strumpor, skor, vantar. Mössan rör jag inte. Tröjorna är ”framknäppta” för att jag ska slippa trä något över huvudet.

Till sist avslutar jag ungefär som jag började. Dricker te och njuter av utsikten, bedriften, endorfin-kicken, lugnet och den unika känslan av total frihet. . Och jo, jag fryser. Så jag skakar. Men det går över. Känslan däremot, den sitter i länge, länge.

Kram från Ingmarie

 

 

 

Coach eller inte (?)

Min plan, och önskan, var att köra med TS-gänget i morse men jag insåg redan i går kväll att det skulle vara väldigt osmart. Efter jobb-kvällen skulle det helt enkelt bli alldeles för få sovtimmar för att det skulle vara sunt för mig. Så här i efterhand känner jag mig väldigt klok och förnuftig men i morse när jag mötte de lyckliga som kört och var på väg därifrån kändes det si så där.
Vem gillar liksom att komma när kalaset är slut? Men själva kakan var ju faktiskt kvar! Bassängen är det ingen som (hittills) tagit med sig hem och jag hade egen bana nästan hela tiden. Bara att bre ut sig och leka precis hur mycket jag ville utan att varken vara i vägen eller ha någon i vägen. Det blev faktiskt ett skitbra pass! Kryddade allt med lite extra vattenlöpning.

Sen var planen att jag skulle köra ett PT-pass med Rafael  igen men han behövde boka om så än en gång fick jag roa mig själv. Och än en gång gjorde jag det ruskigt bra! Så bra att jag började fundera på om det här med coach och PT kanske bara är överdrivet?

Men nej, det vet jag ju att det inte är. Utan alla de som hjälpt mig genom åren med löpning, styrka, yoga, simning, hjärnspöke, kropps-skavanker, näringslära och jag vet inte allt så hade jag ju aldrig klarat av en dag som denna. Då hade jag kanske suttit kvar i soffan hemma, ätit kakor och känt mig ledsen. Eller gått på något pass som säkert varit bra men som kanske inte varit så utvecklande för mig rent personligen. Jag kanske rent av hade levt på en söderhavsö, legat i en hängmatta under en palm och läst dikter.. Vem vet, vem vet.

Har du någon coach och/eller PT?

Kram från Ingmarie

Party hela dagen!

Ledig lördag och precis som jag brukar har jag maxat den med 95% roliga grejer! (5% var städning. Not so much party.🤪)

Började med ett riktigt bra intervallpass (30 x 60-30) i favoritspåren. Såklart jag blev trött men viktigast är känslan! Och den var topp!

Det blev även spänstövningar och lite annat på utegymet. Inga såna där coola och avancerade grejer som Anna gjorde häromdagen men det blev bra ändå! (Jag vågade faktiskt inte ens testa hennes övningar men försöker trösta mig med att det kanske inte hon heller hade om hon uppnått en mer mogen ålder…🥳)

En gofika senare var jag nere vid sjön. Bara jag och en (förvirrad) and i vattnet. (Om du har Insta så kolla filmen! Hen är så söt!🦆)

 

I dag var det i alla fall varmare i luften än i vattnet och jag kan berätta att det faktiskt gör en viss skillnad när kläderna ska på igen.

Men visst är det kallt. Precis som det ska vara! Jag älskar det här!

Nu är jag väl medveten om att det nog är en del som inte tycker det här var så party-aktiva saker att göra en ledig dag men jag har även varit på en ”riktig” fest hemma hos Sofia och Viktor.

En sån med massor av härliga människor, bubbel och vansinnigt smarrig mat. Bland annat en veganpizza! Nej förresten, det var (minst) två. Och de försvann rasande fort.

Hoppas du haft en m inst lika bra lördag!

Kram från Ingmarie

 

Anti mörkerdepp

En del vanor varken vill eller ska man bryta. Du vet de där som man inte gör varje dag men längtar till och som man verkligen både njuter av och uppskattar när man väl får göra det. Jag tror det är extra viktigt att göra många sådana saker ni när mörkret omsluter oss. Förutom att äta t.ex. extra d-vitamin vill säga.

Intervaller må ge lite små-ångest före, det är ju trots allt jobbigt, men när man väl börjat dem så glömmer åtminstone jag vad den delen av skallen där latmasken bor försökte övertyga mig om innan. Jag gillar det! Jättemycket!

Det är förstås inte lika kul när det är trögt och man ska försöka ösa på lite men även de passen ger en slags lycka tycker jag. I dag var det inte så. Kändes bra hela tiden men visst var de två sista 5- minutrarna en utmaning! (Planen var 6 men det blev 7 st med 1 minuts vila.)

Det var grått och så hög luftighet att det nästan blev regn men helt vindstilla och perfekt temperatur.

Jag sprang på ett av spåren vid Hellas så direkt efter kunde jag köra lite på utegymet där. Hur bra som helst!

Där finns ju också en av finsjöarna. Och kolla nu har det lagt ut den nya bryggan som ska vara starten på Stockholm Open Water swim. Jag vet att det kan verka både konstigt och obegripligt men jag längtar!

Men det var inte där jag hoppade i. Utan i min andra finsjö. Så vacker att det nästan gjorde ont!

Intervaller vill, och kan, jag inte göra mer än max två gånger/vecka men sprada och/eller cold/ice-simma kan jag lätt göra varje dag! Särskilt nu när jag vet att jag behöver massor av fler må-brahormoner än under den ljusa våren och sommaren. Kruxet är att det ju tar lite extra tid, särskilt nu med alla extra kläder, och ibland finns inte den. Men varje gång är precis lika härlig hur kort eller lång stunden än är  Och varje gång fylls jag av en omätbar lycka! Det här måste utan tvekan vara en av de bästa ”medicinerna” ever mot  mörker-depp.

Och mysigaste ”medicinen” är nog ändå Yin yogan.

Vad tycker du om mörkret?

Kram från Ingmarie