60!

Jag vet inte hur det hände men jag blev 60 år i dag!

Och jag har firat precis så som jag velat trots några (läs många) temperaturgrader för kallt.

Å andra sidan hade jag missat alla de fantastiska kontrasterna om det varit så där lagom varmt.
Som iskylan i skogen, rumpvärmen i bilen, isbadet i Roskilde hamn, det varma caféet,  hjärtgungan i de snorkalla vindarna, svettfesten på gymet, den varma duschen och hemmamyset i stugvärmen. Dagen till ära hade jag också nya fina skor.

 

 

Jag har blivit så ofattbart mycket firad och det har runnit en hel del lyckotårar denna dag.
TACK!

Nu ska jag fortsätta fira detta första år på mitt nya decennium (minst) ett år framåt!

Kram från Ingmarie

När jobbet är som bäst

Himmel och pannkaka vad det blåste isvindar i dag! Inte ens jag ville bada! Då är det illa. Riktigt illa t o m!
Ansiktet var så stelfruset att jag nästan inte kunde le.

Det var desto varmare på det här passet men trots att det var jättejobbigt så tog det slut på tok för snabbt. Jag hade velat köra dubbel tid! Nästan så jag tror jag maskade…

Det är så himla skoj att det finns mer och mer att välja på. Enda jobbiga är att välja och att jag måste vara på jobbet emellanåt.

Men jag älskar verkligen mitt jobb när jag är ledig. haha!

Kram från Ingmarie

En (till) favorit

Det där ”Load & HIIT-passet” är förvisso bara 45 minuter men jag lovar att man kan bli heeeelt slut på den tiden.

Det här är vad vi gjorde och jag hade inte orkat många minuter till! Så sjukt bra och effektivt!

Har du också något sånt här pass som liksom suger musten ur varenda cell??

Kram från Ingmarie

Äntligen måndag!

Känns som en evighet sen det var helt barmark och ännu längre sedan jag gjorde fartleksintervaller på barmark men i går hände det!

Det var inte lätt någonstans men jag var i alla fall både tacksam och glad över att jag gjorde det! Man ångrar ju som sagt var ett träningspass lika lite som ett bad.
Nu längtar jag extra mycket efter det sistnämnda och hoppas och tror att det blir nu när helgjobbet äntligen är över!

 

Dock inte i dag även om man väl kanske kan kalla simma är lite av ett bad men att jämföra det med kall/isbad är som att jämföra en Ferrari med en legobil. Egen bana nästan hela passet blev det i alla fall!

Simning kan man absolut bli trött av och få träningsvärk av men jag tror aldrig det kommer att komma i närheten av vissa gympass.
Särskilt inte när man kombinerar dessa två.

Det var sjukt jobbigt och sjukt skoj.
Det kommer bli mycket intressant att uppleva hur kroppen blir i morgon och kanske ffa på onsdag…

Lediga måndagar alltså. Vilken bra grej det är!

Kram från Ingmarie

Mycket bättre!

Underlaget var nästan lika illa i dag som i går med undantag av några små stråk på cykelbanorna och trottoarerna.
Men mest var det så här.

T o m hela stranden var en skridskobana.

Jag tog mig ynka 6 km sen gav jag upp och det tog över 50 minuter! Alltså sorry alla vinterälskare men jag avskyr verkligen detta för det är ju så här det alltid blir.

Men resten av dagen har varit desto bättre och nu regnar det så jag hoppas och tror att allt snart är borta!
Sen blir precis allt bättre av att gå till bästa Friss-Anne och bli fixad. Så himla nöjd! Igen!

Tågresan hem gick också hur bra som helst och jag hann i god tid till Perfomance-passet. Jag är ingen bänkpress-fan men just i dag tyckte jag det var perfekt för träningsvärken från i går var inte nådig i mina stackars ben. Dessutom var vänstra skinkan mör efter fallen i går. Landade visst bara på den sidan…
Hur som helst så var det snorkul så i morgon kommer jag garanterat ha en mer jämn träningsvärk. Haha!

 

När jag kom herm väntade detta så nu är jag äntligen helt studie-skuldfri! Hurra!

Kram från Ingmarie

 

Roligt & livsfarligt

Jag blev verkligen lycklig ända in i själen när jag såg hur mycket av snöeländet som regnat bort i natt. Dessutom har solen skinit så starkt att jag blev helt bländad!
Kanske det ändå var just den kombon som gjorde att världen förvandlades till en livsfarlig skridskobana vid 16.30. I alla fall i Halmstad dit jag tagit mig.
Från tågstationen till lyan trillade jag tre gånger! Då gick jag ändå snigel-långsamt, superförsiktigt och hade ett extra stöd av en sån där Dramaten-väska men det hjälpte inte ett smack. Det var som om någon drog undan mattan för mig. Sjukt läskigt! Några gånger stod jag helt still och bara kanade.
Ja du fattar… Helt livsfarligt!

Sista gången slog jag i ena armbågen, höften plus bakhuvudet och då blev jag verkligen rädd! Hela scenariot av spräckt skalle, tut-tut bil, IVA, respirator och träkista for som en snabbspolad film genom sinnet.
Som du förstår blev det tack och lov inte riktigt så illa och jag fick hjälp av en snäll man som också slirade runt.
Hade tänkt cykla och bada men inte ens det kan få mig att gå ut igen.
Helt galet att man inte saltat och förberett bättre kan jag tycka för jag antar de som sköter detta har koll på väderprognosen?

Hur som helst var det en fin dag och en fin tågtur hit.

Sats-onsdagspasset var en höjdare utan dess like i dag också! Jag hade max-puls och max-mjölksyra så taket nära på lyfte sig! Här snackar vi en annan slags mycket trevligare näradöden-upplevelse.
Sjukt skoj och bra så nu har jag redan bokat för nästa vecka.

Kram från Ingmarie

När man gör det ändå

Jag vet inte varför men jag var helt osugen på att ens gå upp i dag.
Inte för att jag var trött utan mer för att jag kände mig låg och en smula uttråkad på det mesta.

Nu vet jag dock att det kan bli så här emellanåt, särskilt på vintern och särskilt när det är blajväder och allmänt skitväder, så jag har mina olika ”verktyg” för att inte fastna under det grå molnet eller trilla ner i det svarta hålet.

Att bara sätta sig ner och glo hjälper inte och dessutom skulle jag iväg och jobba lite senare. Sjukskriven pga att man är uttråkad tror jag inte är helt giltigt…

Så hur som helst så tog jag mig ut, gick en omväg till gymet och började träna. Inte ens det var särskilt skoj. Då är det illa! Men jag gjorde det jag tänkt och mådde åtminstone inte sämre.

Sen vet jag inte vad som hände men jag fick plötsligt för mig att jag skulle jogga lite på bandet. Ute var det moddslafs och det lockade inte alls. Satte på musik och började springa och hipp happ drog jag till med 10 x 2 minuters-intervaller.

Det gick egentligen inte superbra, min vänsterfot är så där lite ledsen igen, men jag mådde betydligt bättre och var hundra gånger piggare efter det där. Ibland får man liksom bara göra och inte känna efter så himla mycket. Allt är ju liksom inte lätt alltid.

Jobbet var mest rörigt men som alltid så tänker jag att det blir kväll oavsett och jag får hojja hem. Det fick jag i dag också och nu väntar två hela lediga dagar innan helgkneget. Underbart!

Kram från Ingmarie

 

Är det någon slags bokstavskombo?

Dagen började i snigelfart med sovmorgon och långfrukost. Himla härligt tycker jag.

Men sen tog vi fart. Både på olika och lika vis.

För att spara tid så sprang jag till Väla. Förvisso en omväg via Fredriksdal, Filborna och Bruces skog så kanske det var max lika lång tid det tar för mig att duscha som vi sparade och då ska man veta att jag duschar snabbare än Gunde…

Första delen var jättefin och solen sken men för att komma ända fram måste man springa på en cykelbana utmed en stor väg och där dog jag nästan tråkdöden. Just i dag var det dock tack och lov åtminstone ingen ”jobbtrafik”.

Vi hann med både Väla och Ikea inklusive äta en Ikealunch. Det är garanterat inte jordens bästa mat men helt galet var det inte för jag hade en jämrans energi på HIIT-passet. För övrigt ett vansinnigt skoj pass!

Sen var det i princip bara en grej till jag ville denna dag.
Ja du vet ju…

Åkte till mitt vanliga ställe men även där var det is på stegen och jag vågade helt enkelt inte gå i. ”I might be crazy but I´m not stupid” som sagt var.
Vid Fria bad är det kolsvart när solen försvinner och enda stället som var kvar var där jag var i går men t o m på stranden var det is.
Men det blev ett dopp och jag blev så där löjligt lycklig igen. Det finns säkert någon slags bokstavskombination för mitt badbegär, kanske det är hela alfabetet, men så länge jag mår bra av det så kvittar det vad för slags diagnos jag har.

Kram från Ingmarie

Fredagstriss

Om inget oförutsett händer är jag ledig ända till måndag!
Hurra!
Så just nu älskar jag mitt jobb. Haha!

Mitt kort på Aktiverum går ut nästa vecka så jag passade på att vara med på ett av mina favvopass där. Warm Yindaliniyoga är magiskt och just den och de andra passen i värmesalen kommer jag att sakna. Kanske köper jag ett ”riktigt” kort någon gång men helt ärligt gillar jag Sats för mycket för att byta.

Det jag dock köpt är ett nytt 10-klipp på simhallen. Första klippet gick i dag. Med tanke på hur vädret är så känns det som jag kommer behöva ett till när detta är slut.  Jag tror banne mig hela Sverige är täckt av snö  och har minusgrader nu och i övriga Europa är det också snorkallt.
Hallå klimatkrisen! Var är den där värmen ni tjatar om?

2000 m blev det och trots att det ”bara” är 2 veckor sen sist så kändes det allt lite extra i musklerna. ”Use it or lose it” som sagt var.

Hade inte tänkt göra mycket mer träningsmässigt men efter lite mat och en megakort tupplur blev jag hastigt och lustigt gym-sugen!
Är det fredag och ledig dag så är det och vill man så vill man.

Inga pass har varit direkt hårda men alla har varit roliga och känts bra och det är väl det viktigaste?

Kram från Ingmarie

En urk & en rolig & en mittemellan

Det är just pga detta jag inte gillar vintern..

För det är ju så det blir. Alltid!
Grått, skitigt, slafsigt och ffa slirigt. I skogen är det dessutom en tunn ishinna som man inte ser på eländet så minsta lilla backe, upp såväl som ner, är förenat med extra livsfara.
Det var det som var ”urk”.

Jag höll mig i alla fall på något mirakulöst vis på benen tack vare diverse grenar och träd jag kunde hålla mig i.
Den planerade rundan tog minst 10 minuter längre än vad den brukar och det var nära på jag missade premiären av Load & HIIT. DET var roligt!

Så sjukt skoj att jag redan har bokat in nästa vecka!

”Mittemellan” var helt enkelt jobbet för det var varken urk eller roligt.

Kram från Ingmarie