Och där kom hösten! Himla tur jag inte är en av de som”måste” ha hatt, paraply, högklackat eller kjol för då hade det varit kämpigt värre i dag när det blåst och regnat från precis alla håll och kanter. Jodå, underifrån också.
Så det var ju även en himla tur att min yoga-klass var inomhus och att jag tog mig upp i ottan, när det fortfarande bara var lite höst, för ett cykelpass. Måste ju behålla min solskenscyklist-image. Och inte bli för blötskrynklig…
Kram från Ingmarie
Det kan säkert låta klyschigt men med åren har jag försökt att mer och mer verkligen följa mitt hjärta, min magkänsla och intuition. Oavsett vad det gäller. Och faktum är att när jag gör det, på riktigt, så blir det aldrig fel. Aldrig!
Därmed inte sagt att det är så himla enkelt. Hur det än är så är vi ju liksom ”styrda” av både tid, pengar, förpliktelser och annat som vi tror vi ”måste”. I alla fall är det så för mig. Så är man inte uppmärksam är det väldigt lätt hänt att man gör något som man tror man vill bara för att omgivningen intalat en, men hade man stannat upp bara en kort stund och lyssnat inåt så hade man insett att man egentligen vill något helt annat. Någon som känner igen sig?
Jag tror mycket handlar om att våga. Malin skrev så fint om det för inte så längesedan. Hur svårt det kan vara att bryta upp från någon/något trots att man innerst inne vill. Trygghetsbehovet är stort och starkt hos de flesta av oss och absolut inget ”fel”. Men ibland måste man hoppa och flyga lite osäkert för att komma vidare tänker jag.
Och det behöver inte vara så vansinnigt stora hopp! Man måste ju liksom inte säga upp sig från jobbet, sälja sitt bohag och flytta utomlands för att det ska räknas!
Det räcker fint med att t.ex köra några fler varv på min ”Galgbergstrappor-runda”. Jag räknade trappstegen och fick dem till 189 men ser att jag skrev 197 förra gången. Men skit detsamma. Många är de! Och efter 15 varv var de ännu fler. Mina ben var som överkokta makaroner på hemvägen och jag var tvungen att pausa i trapporna upp till lyan. ( Jo det finns hiss men den ”får” jag bara använda när jag har packning och nyckel räknas inte dit… Samma regel oavsett var jag är.😜)
Det var svettigare än jag trodde det skulle bli, höstvindarna är ju ändå här till fullo, så den där smarriga återhämtningsdrycken jag kör med var ovanligt god!
Sen var planen så sent som i går kväll att jag skulle ta tåget tillbaka till 08a land men jag hade fått syn på detta.
Tankarna surrade runt som i värsta retade getingboet och jag vände och vred på hur jag skulle göra. Visst ville jag men det kostar ju och skulle kräva omplanering. Men mitt hjärta fullkomlig skrek ”stanna och gå” så det var faktiskt bara att lyda. Pengar är bara pengar och kalendern går att ändra på.
Och vilken tur att jag lyssnade på hjärtat! Och min magkänsla och intuition. För vilken eftermiddag det blev! Makalös!
Todd Grube är en av få som lärt sig den ”riktiga” Yin-yogan som den är från början. Som så mycket annat har den ”moderniserats” och det är väl i och för sig inget fel i det men mycket går då också förlorat.
Jag lärde mig massor som jag kommer ha nytta av både privat och när jag lär ut. Och gissa om jag är sugen på mer…?
Todd, jag, Pernilla och Mikael.
Pernilla är just den yogalärar-Pernilla jag skriver om här i tid och otid och Mikael är både en fantastisk yogalärare och ägaren till hela härligheten.
En bättre avslutning på september 2017 än så här kan det inte bli om du frågar mig! Inte heller en mer Yin- och Yangbalanserad. ❤️
Kram från Ingmarie
En annan grej jag funderar på förutom den där boken, och en miljard andra saker, är om jag är alldeles ovanligt lättroad.
Inte så där så att jag nödvändigtvis skrattar men så där så jag blir pirrigt glad i magen.
Umgås med vänner är ju ganska ”normalt” att bli glad av. Liksom att se roliga filmer, uppleva en vacker plats eller få ett fint litet meddelande av något slag.
Men hur är normalt är det att bli lyckorusig av att få träna på ett gym?
Eller köra vattenlöpning runt, runt, runt i en bassäng.
I bästa fall kan man få byta varv emellanåt om man är solo i plurret. Eller lyssna på när andra babblar om precis allting. (Skulle kunna bli en bok av det också…) Annars händer det inte så mycket. Man bara rantar på.
För att inte tala om att simma fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och… ja du fattar. När man vattenlöper så ser man åtminstone omgivningen. När man simmar ser man… kakel! Och en svart fet rand med lite streck tvärs över emellanåt. Och kanske något litet plåster, en hårsnodd, ett mynt eller något annat spännande.
Men det är kul! På riktigt! Och supersocialt! Extra skoj blir det när jag som i dag hade sällskap av bästa Micke. Tiden bara flög i väg!
Och kanske det är minst lika oförklarligt att man kan tycka 90 min toksvettig yoga i en verkligen hot sal är bland det roligaste man kan göra en fredagskväll. Men den som upplevt Pernillas klasser på Yogainstitutet vet precis vad jag menar.
Bästa Maria vet! Hon är nämligen minst lika lättroad som jag.
Fyra pass på en dag. Jag kanske inte bara är ovanligt lättroad. Jag kanske även är ovanligt lättövertalad. Särskilt av mig själv. 😳
Kram från Ingmarie
Börjar på allvar fundera på om jag inte borde skriva en bok om allt som finns för kropp & själ, och det där emellan, i Halmstad.
Staden med tre ❤️❤️❤️.
Att det är en galet bra stad om man vill träna har väl varenda kotte som läser här förstått för längesedan. Och sånt är viktigt!
Dagens löprunda kändes tung och seg men själva turen var fantastisk! Jag kan nog komponera ihop vilken typ av runda som helst här.
Hos Sven-Bertil på 4welness får man helservice av absolut hela kroppen. Lite svårförklarligt hur (läs gärna på länken) men han och guru-Danne jobbar typ lika. Fast ändå inte… Äsch, prova vet jag!😄
Sen är det ju Yogainstitutet.The most sweet and sweaty place i detta land. Lika fantastiskt varje gång jag är där. Både för in och utsidan.
Detta är ju bara en promille av allt så nog är min idé ganska bra? 😄 Ska ”bara” hitta ett förlag som tycker samma först.
Kram från Ingmarie
Just i detta nu är jag fast i Skövde. Något jox på tågspåret framför oss. Tröttsamt… Särskilt när jag längtar hem så mycket att det gör ont magen och det finns risk att jag missar familjesammankomsten. Och jag som tyckte det rullade på så fint…
Håhåjaja. Bara jag kommer fram till Halmstad i dag så är jag ändå nöjd. Turligt nog var morgonen riktigt härlig med jogg och rörlighetsträning i bästa skogen. Så länge kroppen är glad är jag också glad.😍 Hellre oont och fast på tåg än tvärtom om jag måste välja.😜
Har jag tur blir nästa inlägg från ”hemma”.
Kram från Ingmarie
Rent logiskt borde jag väl känna mig lite trött efter lördagen men jag känner mig tvärtom skitstark och superpigg. Löppasset i går var inte mer än drygt en timme men jag flög fram. Helt oförklarligt! Eller kanske inte.
Jag har ju faktiskt med en dåres envishet byggt upp ett ”team” så jag har väldigt bra hjälp utifrån både för insidan och utsidan. Förutom det vanliga med mat, sömn, yoga, meditation och ”rätt” träning förstås.
Insidan stöttas extra av Mighty sport, Alpha-plus, Sven-Bertil och Guru-Danne.
Utsidan av Micke, Camilla och Guru-Danne igen. Han är ju liksom allt i ett. 😍
Det här är ingen som helst garanti för någonting att ha dessa stöttepelare men helt klart hjälper kombinationen mig plus att jag inte är den typ av människa som sitter och väntar på bättre tider. Då kan man få vänta länge och vänta är trist. Bättre försöka göra något åt det som inte funkar är min filosofi. (Och nej, jag är inte sponsrad men får ibland en del rabatt om nu någon undrar.)
Men det var ju inte det jag skulle skriva om! Inte alltid så lätt att ha en fladdrig hjärna minsann. Jag bara kom att tänka på detta att väldigt få saker som inte är bra, t.ex en smärtande rygg eller ledset sinne, blir ”bra” helt av sig själv. Ensam är inte stark. Att ta hjälp på olika vis är dessutom både lärorikt och livsberikande! Har ju även lyckats slippa förkylningar på jag vet inte hur många år och det är mest bara väldans skönt.😜 Så mitt tips är att ha ett bra rescue-team! Och välj det med stor omsorg.
Hur som helst så hade jag velat fortsätta flyga fram i löparskorna dag men ibland är jag smart som attan om jag får säga det själv. Så för att inte riskera något bakslag valde jag Hot mojo och styrka i stället.
Hot mojon innehåller förvisso en del styrka, och en vansinnig massa svett, men gymet är ändå min favvo när det gäller denna sortens muskeljobb. Tycker det är skitskoj! Särskilt när man känner sig stark som jag gör nu.
Förhoppningsvis är jag lika pigg och stark i morgon när det är (nästan)ledig onsdag.
Kram från Ingmarie
Det här att vara (nästan)ledig på de flesta onsdagar är verkligen fett najs som kidsen säger. Och eftersom jag nu måste hålla mig lugn i hela två (!) dagar innan den där lördagsaktiviteten så tänkte jag att det var lika bra att jag rastade av mig ordentligt i dag. Är man endorfinknarkare så är man och ”måste” liksom bunkra lite. Om det nu ens går. Men hellre det än annat knarkande tänker jag. Endorfin- begär och abstinens är trots allt mer eller mindre helt ofarligt.
Hur som helst är jag grymt nöjd med denna träningsdag och ännu nöjdare med att hela kroppen ville vara med. För att inte tala om tacksam!
Att kunna bli trött av att kuta hårt är nämligen ingen självklarhet även om man kan springa. Du vet så där så man liksom är slut i kroppen för att den jobbat och inte för att den är seg. Det är milsvidd skillnad kan jag berätta.
Har absolut ingen aning om varken fart eller distans på den där bunten av 2- minutersintervaller jag gjorde men jag vet med bestämdhet att jag blev trött på ”rätt” sätt. Och att känslan var bra. Det är viktigast för mig.
Som jag skrivit typ 2317 gånger innan så prioriterar jag en kort powernap så ofta jag bara kan. Inte alltid det funkar förstås men en sån här hemmadag är det perfekt! Sen var jag redo för bassängen och eftersom jag var i intervallmode så blev det lite sånt även där. Fördelen med simintervaller är att jag är så kass på att simma ”fort” att när jag väl försöker blir jag snortrött på nolltid. Syrebrist är inte att leka med! Eller jo förresten. Det är ruskigt ”skoj” faktiskt. I alla fall när man får vila…
Som avslutning på denna dag hade jag egentligen tänkt att ”bara” köra ett Hot vinyasa-pass men så ”råkade” jag se att i princip direkt efter var där även ett Heat-pass. Hur skulle jag kunna motstå en sån kombo? Nästan två timmar i hot-salen är ju mjumma om du frågar mig. Jag svettades utan tvekan mest av alla ( bildbevis saknas men vittne finns!) och efteråt ser man ut typ så här.
Och vill helst bara göra det här:
Någon vidare träningsvärk från i går har jag alltså inte. Men den kanske ligger på lur och tänker addera sig med dagens begivenheter. Undra om man kan akutbeställa färdtjänst…😜
Kram från Ingmarie
Det kan hända mycket en helt vanlig (jobb)tisdag minsann.
T.ex det här:
• Hitta denna superpingla ute i skogen och dessutom få hennes härliga sällskap en bit på turen. Det bästa är att det blir repris i morgon. Men då är det planerat. Och helt annorlunda.
• Skatteåterbäring! Tjohooo! Hade helt glömt bort det! Och det var så pass mycket att det är värt att tjoa för!
• Inse att den där nya Hot mojo releasen inte var så dum ändå. Det är som med det mesta. Ibland blir man kär direkt. Ibland inte alls. Och ibland efter en stund.
• Gå in i, och sen ut från, landets bästa shop utan en enda pryl! Trodde inte det var möjligt! Och det är det inte heller. Påsen ligger nämligen kvar där inne för senare avhämtning…
• Spontananmälan till ännu ett Swimrun-race. Tur jag inte är ensam utan har världens bästa Peter med mig ännu en gång. Jihaaaa!
Kram från Ingmarie
Det var inte helt enkelt att somna i går kväll. Eller rättare sagt i dag för klockan blev över midnatt innan jag ens började fundera på att lägga mig. 😳 Men med tanke på all koffein jag fick i mig i går är jag inte ett dugg förvånad. Min kropp blir överspeedad direkt och beter sig som en sådan också. Länge! Typ till kl 17 i dag. Då slog stora gummiklubban till men jag kämpar tappert med att hålla mig vaken. Tror ändå ingen uppskattar om jag är på jobbet kl 04 i morgon…
Hur som helst så var jag därför även ”pigg” när jag gick upp i morse men någonstans har jag nog ändå kloknat. Har därför inte kutat fastän jag både ville och kände för det. Det hade garanterat funkat också men priset hade kunnat bli sjukt högt i dubbel bemärkelse. Kroppen är känsligare för både skador och bacilluskinkräktning när den är slutkörd av en eller flera anledningar. I alla fall min.
Träna kan man absolut göra men det gäller att välja så smart som möjligt tänker jag. Och efter sin (fysiska) känslighet.
Jag har egentligen inget ont-ont men känner mig ganska mör. Den där vurpan i går märks i form av ömhet där jag slog i och en slags stelhet i nacken. Antar det blev eftersom jag ju spände mig som attan vid fallet och omedvetet säkerligen gjorde allt för att skydda skallen. Men annars inget. Inte ens ryggen gnäller något nämnvärt!
Funkade superbra med vattenlöpning och ffa var det gudaskönt!
Lika lugnt som det var i bassängen lika livat var det på gymet. Lättroad som jag är så dras jag direkt med i träningsglöden där alltid är, så det blev ett oväntat bra pass. Inkl lite sköna uppmjukande yogamoves.
Kram från Ingmarie
I morgon är det race igen och jag är jättepirrig! På ett bra vis. Du vet så där som man blir när man ser fram mot något och liksom nästan dör längtandöden. Jag kommer nog behöva påminna mig själv om detta både före och under tiden i morgon men nu är nu och sen vet vi inget om. Det kommer säkert bli livat i havet men jag känner mig trygg med att veta att jag har Peter med mig hela vägen. (Fördel Swimrun!)
Min s.k form är ju som den är och vi har inga mål mer än att ha kul och köra på så mycket min kropp pallar. (Peter är ju en Ironman-say no more…)
Laddat med (tror jag) lagom mycket mat, yoga och bassängövningar.
Men vem vet vad som är lagom egentligen? Bara hålla tummarna att kroppen är åtminstone hyfsat pigg i morgon så Peter slipper släpa mig och att ryggen är glad. Och att alla prylar är med! Jag är garderad för allt. Tror jag…
Fick i alla fall inte plats med mer i packningen så nu får det bli som det blir.
SL är nämligen segare än mig en (lördags)morgon så jag bor på hotell i natt. Känns helt ok..😄
Kram från Ingmarie