Spär (kanske) på det hela lite

Alltså jag har fortfarande träningsvärk från i måndags! Har jag blivit extra klen? Eller är det bara den berömda 48-timmars ?
Dock gör det inte ont riktigt överallt så resten kunde iallafall användas på gymbesöket.

Jag kanske inte kommer ur sängen i morgon..

Kram från Ingmarie

 

 

Ont men som ny

Vet inte hur många gånger jag fått ( den ibland lite förvånande) frågan om jag kan få träningsvärk.

Såklart jag kan!🤪

Det kan alla om man vill. Gör nya (fysiska) övningar och ta dig an nya utmaningar så får du ganska garanterat belöningen dagen och dagarna efter.
Som jag gjorde i går.
Det resulterade i väldigt ömma muskler i dag så det blev  en väldigt långsam runda utmed havet i morse. Jag gillar det jättemycket! 🤩 Då vet jag att jag både gjort rätt och utmanat min kropp till utveckling. Det tycker jag är en superfin belöning.🤩👌

Liksom den goda lunchen på Brocktorpsgården tillsammans med min vän Karin.😍 Det är förresten min second favvo i stan efter Lugnet.

Innan jag for hem har jag unnat mig lyxen med ett besök hos världens bästa frissa.  Det sker ju inte så ofta, typ två gånger/år, och jag är alltid lika nöjd efteråt och känner mig verkligen som ny. Som du vet varar ju en nyfriserad skalle inte särskilt länge men jag ska minsann njuta så länge det går!😄

Före..

Under tiden…

Och efter!

Kram från Ingmarie

 

Äldre-förmån

Det var inga pigga ben i dag men solen sken och skogen var vacker så jag var glad ändå. Just återhämtningen efter ansträngning märker jag har blivit mycket längre de senaste åren.
Känns minst sagt ofattbart att jag en gång i dåtiden exempelvis kunde köra hårda intervaller ena dagen + något mer och sen beta av 30-35 km dagen efter i en fart som var bra mycket snabbare än mina intervalltider nu för tiden.
Men så där är det för alla som har förmånen att få leva och bli äldre så det är verkligen inget att hänga läpp över!

Om du undrar över såren på benen så är de orsakade av en elak bildörr. (!!!!!!!!)

Efter lunch hos mamma och Ulf drog jag till med dubbelpass på Sats innan min egen yoga-klasss. Roligt, svettigt och mysigt. Det gör så ont i hjärtat att denna tid snart är över. Halmstad utan Sats är som en gräddtårta utan grädde…

Kram från Ingmarie

Åshöjdenloppet och en massa mys

Jag är inte helt säker på varför det heter Åshöjdenloppet för det går i Åsljunga men kanske är det för att det verkligen var en himla massa höjder?

12, 5 km som började och slutade platt men däremellan gick upp och ner på alla möjliga och omöjliga underlag.
Jag var dessutom så korkad att jag drog iväg i alldeles för hög fart de första kilometrarna. Borde jag inte ha lärt mig vid det här laget att det alltid straffar sig…?
Tydligen inte.
Skyller på solen och att det var kallt så jag ville få upp värmen. Haha!

Redan vid 3-4 km började min mage protestera och det i sin tur gjorde att benen förvandlades till två betong-klumpar. Ingen rolig kombo kan jag meddela…
Men jag stretade på och lyckades t o m springa om några på slutet och få en tid som var lite bättre än jag hade trott. Slog säkert även någon slags världsrekord i att komma snabbt till en toa efter målgång.

Banan och loppet var väldigt fint och jag skulle mycket väl kunna tänka mig att göra om det!

Du ser ju att start/mål dessutom är precis vid en sjö så fatta vilken lycka för mig! Jag behövde alltså inte ens leta efter badplats.

Badet var den ena belöningen.
Den andra var gudagod mat på vårt favvoställe i Halmstad tillsammans med mamma, Ulf och Sheila. Alltså jag älskar maten där så missa inte det om du är i krokarna.

Den tredje belöningen var ett härligt Bodybalance pass och ännu härligare snack med instruktören Nina som ju dessutom är en av mina favvo-människor och en av de klokaste jag känner. Det var förresten på just detta gymet jag hängde i början av min s.k gym-karriär för en si så där 35-40 år sedan.
Mamma Mia! Vad hände med tiden?

Kram från Ingmarie

Soldag!

Vilken lördag vi fick! Åtminstone i den delen av landet som jag bor i.

Fick ta lite sovmorgon för en redan sen jobbkväll blev ännu senare i går så var inte hemma förrän nära midnatt. (!)
Det är ju garanterat inte sunt för kroppen att nattsudda så som det blir med sena kvällspass, jag är sällan hemma före kl 23, men jag försöker att inte fundera så mycket på det utan istället se fördelarna. För mig hade det oavsett varit jättemycket värre om jag skulle behöva gå upp kl 5.30.

Hur som helst. Efter att lyan blivit städad drog jag ut på en skön löptur i skogen. Körde lite ostrukturerade stegringslopp för att få liv i benen. Tror faktiskt att det hjälpte!

Fortsatte en stund på gymet. Benen fick vila för planen är att de ska få jobba lite extra i morgon…

Avslutade hela festen vid havet. Himmelskt! Är så himla tacksam att jag har detta så nära.

Har du också haft en (ledig) soldag?

Kram från Ingmarie

Helg!

Phju!
Två kvällar på jobbet med extra allt så jag säger det igen.
Tack och lov att jag har träningen och naturen att boosta mig med!

Skogen i går. Sega och träningsvärksömma ben men vad gör väl det när man vet varför? Onsdagen gjorde sig helt enkelt påmind.

Simhallen i dag. Inklusive bastu. Verkligen underbart härligt! 1800 m blev det i egen bana. Ännu mer underbart!

Nu tar jag helg på riktigt!

Kram från Ingmarie

Full rulle-dag

Det här blev min belöning efter en fullspäckad dag. Magiskt fint!
Nu sitter jag i fåtöljen hemma och är redo för sängen fastän klockan inte ens är 20.

Eftersom jag jobbade sent i går så somnade jag sent (hemma vid 23 och det är lönlöst att försöka sova direkt) men kroppen är i en annan tidszon så jag vaknade redan kl 06. Trodde jag var jättepigg men somnade tydligen om för plötsligt var uret över 8.

Då var jag i alla fall pigg på riktigt!

Körde intervaller och det kändes bra som attan!
15 x 2 minuter med 1 minuts gå-joggvila.
Blev dock ruskigt trött på de tre sista och hemjoggen var knappt i styrfart.

Var bara hemma för att byta tröja och sen direkt till gymet för att helt döda benen. Om det var så smart vet jag inte men det var väldigt skoj!

 

Halvdog en stund efter att jag ätit men fick på något vis ny energi och slängde alla stackars döda växter och städade balkongen innan jag drog till blombutiken.
Det är tur vi inte har större bil för då vet i sjuttsingen hur det hade gått. Risken är ruskigt stor att jag hade köpt ännu mer då…

Bilen var nämligen så proppfull att jag nästan inte fick plats. Men fint blev det när de väl kom på plats här hemma!

Kram från Ingmarie

Tillbaka i hjulspåren

Jag var nog banne mig mer medvetslös än sovandes i natt. Nästan 10 timmar efter jag la mig vaknade jag i alla fall. Jetlag är som sagt var inte att leka med. Åtminstone inte för mig och det blir banne mig inte lättare med åren.

Oftast är det just å här. Jag sover som en stock första natten men sen blir det knas några dagar. Turligt nog är jag ledig i morgon. Har redan jobbat första passet och det är ett mindre underverk att jag fortfarande är vaken antar jag….

Hur såsig jag än känner mig så gäller det att snabbt komma in i rutinerna så den stackars kroppen kan komma i balans igen. Sprang en runda i skogen och det var riktigt härligt!

Kände mig så pigg att jag drog en sväng till gymet också!

När jag sprang såg jag glimtar av havet. Det låg där alldeles stilla och bara ropade på mig. Egentligen hade jag inte alls tänk ta mig dit men du vet ju hur det är. Har badviruset planterat sig i skallen så har det och jag ångrar inte att jag löd det!

Kram från Ingmarie

 

Hemma igen

Resa är en väldigt märkvärdig sak när man tänker efter.

Vi far numera hit och dit mellan olika tidszoner, kulturer, miljöer och atmosfärer utan att nästan ens vara förundrade!
För 100 år sedan fanns det ju nästan inte ens i fantasin.
I morse, som egentligen var mitt i natten svensk tid, var jag ute och sprang nästan längst upp på USA:s västkust.

I flera dagar hade vi bott i finhuset inne i skogen och känt oss helt som hemma.

På några timmar, eller ganska många om jag ska vara ärlig, tagit oss till flyget i Seattle, chillat i loungen, flugit över hela USA och Atlanten, ätit massor av mat, druckit champagne, kollat film, försökt sova (inte min starkaste gren ens i Business-klass), åkt tåg och buss från Köpenhamn till vår lya, packt upp, tagit en megakort tupplur, handlat, lagat mat och såklart cyklat till havet och badat.
Jag alltså.
Anders har ju fortfarande inte riktigt fattat grejen med det där…

Nu gäller det bara att hålla sig vaken några timmar till. Fasar lite för hur det ska gå med att kvällsjobba i morgon. Tänk om jag somnar!
Jetlag är banne mig inte att leka med. Den slår nämligen till stenhårt utan förvarning. I alla fall på mig.

Kram från Ingmarie