Gym

Dax igen

Vare sig jag gillar det eller så är utesim-säsongen mer eller mindre över för i år. Inte för att temperaturen skulle vara för låg utan mer för att höst-vindarna inte direkt är milda och jag och höga vågor är som bekant inte helt synkade.

Därför blev det inne i dag och det kändes jättekonstigt! Inte dåligt konstigt egentligen men konstigt ovant. Försökte mig på lite intervaller och kunde snabbt konstatera att man blir inte snabb av att harva fram i maklig takt i öppet vatten och man tappar snabbt den känslan av att behöva vända mitt i ett simtag hela tiden.
1800 m blev det i alla fall och en sak som är bra med inne-sim är bastun efteråt!

Valde också att vara med på det roliga styrkepasset fastän jag tycker det är lite för sent. Körde även lite själv inan så det blev ett  90 minuters-kalas!

Om du undrar vad ”Copengahen side-plank är så ser du den här och åtminstone jag tycker den är ruskigt jobbig!

Kram från Ingmarie

Lyllos dem

Ofta när jag är på gymet så ser jag någon som får hjälp av en PT på sitt första gym-besök. (Eller kanske tredje/femte men de är hur som helst nya i gym/träningsvärlden.)
Ibland, men bara ibland, tänker jag lyllos de som ännu inte har hittat träningen. Tänk så mycket nya upptäckter och glädje som väntar på dem!
Som en helt ny outforskad värld!

Samtidigt så är jag såklart jättetacksam att jag i princip alltid haft träningen som en del av mitt liv. Tänk så mycket jag hade missat annars! Hu vilken hemsk tanke….
För mig handlar det liksom inte om att ”klämma in” eller prioritera. Jag bara gör det. Ungefär som jag borstar tänderna morgon och kväll utan att behöva tänka på att jag ska göra det. Det är liksom aldrig en fråga ”om” utan bara ”när och vad”. Tid finns alltid om man bara vill.

I dag blev det just gymet igen. Jag gillar förvisso att gå på pass men jag är också ruskigt bra på att göra mig själv trött utan att någon säger vad jag ska göra.

 

Kram från Ingmarie

Posted in:

En annan (var)dag

Inte mycket spännande som har hänt här i dag förutom att himlen har öppnat sig x antal gånger. Märkligt nog har jag klarat mig undan varje gång!
Har också sluppit tråkiga mail som i går, jobbet har varit ”lagom” och gympasset gick riktigt bra.

Dvs det har varit en helt vanlig vardag men ändå har den varit unik och den kommer aldrig mer tillbaka. För mig är det viktigt att påminna sig om det och att vi aldrig kan ta för givet att vi ens får en (var)dag till.

Kram från Ingmarie

Galet

Skogen ger förvisso en del lä när vindarna blåser som tokar men samtidigt var/är det en smula läskigt när man ser och hör grenar som knakar och faller mot marken. Jag är tacksam jag inte fick någon i skallen i dag när jag for fram där. Eller for fram var väl att ta i kanske. Gjorde ett tappert försök att få lite fart i benen men det gick väl si så där. Kan fortfarande inte leva upp till Garmins förväntningar på mig. haha!
Men trött blev jag!

I stället för att vara med på ett av mina favvo-gympass på kvällen så valde jag att träna själv flera timmar tidigare.
Varför?
Svaret är väldigt enkelt. Jag hade helt ärligt ingen ork till att vänta + att jag kände jag ville ha en tidig kväll hemma. Det gick i alla fall riktigt bra och jag tror faktiskt jag kommer känna av denna timmes lyftande lika mycket som det tänkta passet. Jag är ju som sagt var ruskigt bra på att roa mig själv.

Om det var guppigt på havet i går så var det ingenting mot i dag. Tror inte ens en miljard dollar skulle få mig att vilja simma i det.
Eller jo kanske…
Frågan är ju dock om jag hade överlevt och haft någon nytta av de där pengarna…?
Det räckte att stå på stegen för att bli plaskblöt och det var inget väder för den som är rädd om frissan.

Kram från Ingmarie

Maxad fredag

Är man uppvuxen, och bor, vid (bäst)kusten så vet man att det i princip alltid blåser. Det är mest bara en fråga om från vilket håll och hur mycket. Turen vid havet i morse var inget undantag. Motvind ut och medvind hem och får jag välja är det den absolut bästa varianten.

Strax före lunch blev jag hämtad av mina fina kusiner för en heldag tillsammans. Älskar att vi har så bra kontakt och det är alltid lika roligt och mysigt att träffas. De är som mina storasystrar!

Vi var på utflykt till lantmännen och Hafi i Harplinge och det kan kanske låta tråkigt men det är två riktigt skojiga ställen att besöka och jag gjorde en hel del fynd i form av lampor, färg och kryddor.

Några stenkast därifrån vid kusten hittar man Göstas i Steninge. Ett ställe som funnits så länge jag kan minnas och trots att det ligger lite ”off” så blomstrat det mer än någonsin. Sånt gör mig glad! Jättemysigt ställe och maten var makalöst god!

Jag är säker på att allt det där gjorde att jag hade extra mycket energi på Marinas fredags-(crosstraing)fest. Det enda man vet innan är att det kommer blir snor-jobbigt. And it was!

Turligt nog behövde jag inte göra mat efteråt för den fick jag hos mamma, Ulf och Sheila.

Hur har din lördag varit?

Kram från Ingmarie

September-sommar

Det blev gymet i går trots sommarvärmen ute. Ärligt talat så har jag inga som helst problem med det för jag tycker ju det är himla skoj plus att jag gillar känslan av att känna mig stark. Dessutom är det livsnödvändigt för mig liksom för i princip alla andra också.

 

Men som jag sagt innan, det har sina fördelar med att börja sent för det var ändå gott om tid för en promenad till havet.

Nu hade ju SMHI tack och lov fel så istället för regn och rusk i dag blev det en underbar soldag till. Underbart ju! Jag passade på att köra intervaller. 14 x 2 minuter och sen dog mina ben en smula.

Blev minsann så trött så det krävdes en tupplur när jag kom till Halmstad för annars hade jag kanske somnat på mitt yin-yogapass.

Efteråt cyklade jag till Östra stranden för det där badviruset hade slagit rot i skallen. Var nära att strunta i det för det kom en rejäl regnskur och vinden blåste från precis alla håll och kanter.
Men som alltid.
Man ångrar aldrig ett bad!

Kram från Ingmarie

 

Någon slags fördel

Hela Insta är fullproppat med inlägg från loppet i går plus en massa andra lopp.

Det är åtminstone så det känns…

Nere vid havet finns fortfarande spår från festen i går och jag känner mig helt ärligt utanför gemenskapen. 😫 Jo jag vet, det är skittramsigt, men nästa år ska jag banne mig vara med på partyt och jag har en plan som jag hoppas håller.🙏🏻

För att inte deppa ihop har jag kollat in några roliga race nu i höst och tänker att en fördel med att inte vara slutkörd i dag är att jag kan träna som vanligt. ”Obotlig optimist ” borde kanske vara mitt mellannamn.🤪

Började med gymmet och hade då roligt att jag helt glömde bort tiden.🥳💪🏻

Fortsatte sen med havssim och jösses alltså! Det var inte ens kallt!

Kram från Ingmarie

Inte borta

Hej hej!
Jag har inte slutat blogga eller försvunnit. Det har bara varit lite mycket (jobb) och på tok för lite sömn och jag har emellanåt kramper i ryggen som gör sjukt ont.  Det är värst nattetid så inte konstigt att jag sover som en kratta…
Fråga mig inte varför. Fullmånen som är på g eller bara det faktum att det som sagt var varit mycket stress på jobbet. Har ju haft liknande ryggkramper innan som varit stressrelaterat…. Ruskigt jobbigt hur som helst.
I dag har jag dessutom jobbat extra pga personalbrist men jag fick åtminstone rast. Alltid något…
Undrar åter igen om det finns något sjuksköterskejobb med ”normal” belastning och tillräckligt mycket med personal?

Men hur det än är runt omkring så vill och behöver jag träna. Kanske t o m lite extra mycket.

I onsdags blev det faktiskt intervaller. 6 x 5 min med hyfsad känsla. Plus sprada för det var ju helt omöjligt att låta bli.

I går bara lite ”vanlig” löpning i skogen och sprada igen. Fördel med att börja sent. Då hinner jag sånt! Nackdelen är att dygnsrytmen blir helt kokolocko….

I dag blev det en sväng på gymet. Absolut inget märkvärdigt men skönt för kroppen.

Det är med viss sorg i hjärtat som jag bestämt mig för att helt ställa in Helsingborg i morgon. Det känns liksom inte schysst mot mig själv och min kropp. Jag hoppas denna ”klokhet” ger mig fler chanser.

Kram från Ingmarie

Måndags-glädje

Ledig måndag och pigga ben. Du vet så där så det känns som man kan springa forever. Hur mycket bättre kan det bli?

Bad och lunch vid havet gjorde allt ännu lite bättre.

Vid ”min” brygga är ju också målet för Helsingborg hel- och halvmarathon som går på lördag och det börjar synas nu. Nymålade blå och vita pilar överallt och den fina loggan är uppe.

Som en perfekt avrundning och avslut på denna dag blev det favvo-passet på Sats så nu har jag fixat lite ny träningsvärk..

Hur har din måndag varit?

Kram från Ingmarie

Hemma bäst

När jag är i ex USA, Australien eller Spanien längtar jag i princip aldrig hem men när jag är iväg i Sverige så gör jag det ofta. Även om jag bara är borta en eller några dagar.  Visst är det märkligt?

Det har varit en fantastiskt härlig dag i Halmstad med 14 km löpning, lunch med mamma, Ulf och Sheila, gymträning och min fantastiska yin yoga grupp.

Vår lilla lya i Halmstad må vara minimal men den är jättemysig och jag älskar att vara där men ändå längtar jag hem en smula och hjärtat slår dubbelslag när jag passerar stadsgränsen till Helsingborg.

Det är en ynnest att få känna så tänker jag för att inte trivas i sitt hem är riktigt oskoj.

Kram från Ingmarie