Två triss på två dagar

Tre pass i går och lika många i dag. Är man ledig så är man och kan man så gör man. Dessutom är det i princip sista veckan jag kan köra på om jag nu ska försöka mig på det där tokloppet. 😱

Tanken är att jag med vilje ska tvinga kroppen och knoppen att jobba fastän de är trötta. Inte jättetrött så det är risk för skada eller sjukdom, men inte heller så pigg så det liksom spritter i kroppen. Gränsen är förstås hårfin och om det är rätt vet jag inte men jag tror på filosofin.

I går sprang jag en halvlång runda, körde styrka på utegymet och satte nytt distansrekord i en av “mina” sjöar.

Det där att simma med trötta armar är speciellt! Men å andra sidan inte värre än att springa med trötta ben. 🤪 Intervallerna i förmiddags (14 x 2 min) går inte till historien som varken pigga eller raska men det kändes ok och var helt klart godkända! Gympasset också!

Och simpasset!

Det var ju ett tag sedan jag dels körde i bassäng och dels körde ett mer eller mindre rent teknikpass och det var riktigt skoj! Och ffa både nyttigt och nödvändigt.

I morgon ska jag göra något (för mig) halvläskigt men extremt nödvändigt! Och jag ska även berätta om Bellman!

Kram från Ingmarie

En sån där (för mig) unik dag

Ett par gånger varje år beter jag mig som lite mer “vanligt” folk. (Hur nu en sån beter sig…?) Men det är i alla fall då jag både kammar jag mig, tar på mig klänning, åker in till stan, äter ute och är kulturell. I dag var en sån dag.

Maten avnjöts på veganhaket The plant som är ett av mina favvoställen. Jag gillar konceptet och det faktum att grundaren och världskocken Maximillian Lundin en gång var stor köttälskare men som ändrade sig och blev vegan när han insåg vad det gjorde med hans välbefinnande. Vill man så kan man! Åtminstone när det gäller en så pass enkel grej.

Det kulturella blev på Hallwylska museet. Jag har varit där massor av gånger förr men nu är det längesedan. Man kan gå in och kolla runt på egen hand men allra bäst är att gå en guidad tur. För ynka 70 spänn får du en “resa” genom både familjen Hallwyls och vår historia. Stället är en smula svårt att förklara, det är ett undangömt palats vid Norrmalmstorg som fru Hallwyl lät byggas för alla sina samlingar, men det låter så himla trist vilket det inte är. Varje gång jag varit där har jag lärt mig nya saker och jag lovar att du inte ångrar dig om du gör ett besök. Det är inte bara intressant och lärorikt utan även obeskrivbart vackert och rogivande.

Palatset var klart i slutet av 1800-talet och modernt redan från början. Bl.a fanns det flera telefoner för olika bruk. Både för internt inom palatset (där är 40 rum!) samt för Sverige-samtal och Stockholms-samtal. Jo det var olika “linjer”.

Fru Hallwyl var spänstig som attan och vägrade t.ex använda personhissen. Hon sprang/gick i alla trappor (5 våningar) hela sitt liv och hade dessutom ett eget gym och en personlig sjukgymnast!

Rinnande kallt och varmt vatten var en självklarhet. Fanns en kran för regnvatten också! Även badrum med både dusch och badkar samt toa såklart.

Vår fenomenale guide förklarar mat-och personhissen

Men helt utan träningskläder och okammat hår har jag inte varit. Vattenlöpning är en perfekt aktivitet dagen efter race men för att kunna köra lite längre utan att frysa ihjäl så blev det i Eriksdalsbadets utebassäng. Halvkasst väder betyder färre människor där så det blev hur bra som helst!

Kram från Ingmarie

Stora Stöten Swimrun 2018

Man kan nog tycka och tänka mycket om mig men en sak är säker. Jag en rackare på att hitta bra Swimrun-partners! 😄

Kenneth är en Falu-kompis som jag lärt känna via diverse olika kanaler (long story) och som inte tvekade ens en halv sekund när jag frågade om han ville köra Stora Stöten Swimrun med mig. Trots att jag varnat honom för att han troligtvis skulle kunna springa baklänges och ändå hålla min fart och dra i simningen. Men det blir som bekant inte alltid så illa som man tänkt sig.🤪

Starten var inte förrän kl 13 så det var massor av tid att slöa och bli nervös på om jag hade varit lagd åt det hållet. Hade sovit ok men inte jättebra för tydligen var parkeringen vid hotellet en väldigt bra plats att festa på efter midnatt. Jag hade tydligen missat något där…🙄

Kroppen kändes ok men inte topp och jag valde att tänka att det kanske skulle ändra sig. Ibland är den ju väldigt lurig du vet. Kroppen. Det skumma är att jag känner mig mer trygg och säker i simningen när det gäller just den biten, där matar jag ju liksom bara på i typ samma fart oavsett, men i löpningen kan det verkligen, verkligen skifta från allt till blyben och stövlarna på till gasellsnabba lättviktsstudsiga ben. Man kan liksom aldrig riktigt veta!

I lagom tid blev jag upplockad av Kenneth och vi åkte till starten vid Falu gruva. I år var det inte bara två swimrunsträckor (ca 11,7 och 23,4 km) utan även två “vanliga” traillöp som följde våra banor men skippade simmen. Precis som alla andra race jag kört i år så var vädret perfekt! Bara hoppas det håller i sig så resten av säsongen!🙏🏻 Vi hann precis lagom kitta upp oss, testa lina och värma upp innan den gemensamma samlingen och promenaden ner till starten i gruvan.

Hela detta område, inkl mestadels där vi sprang, är ett av Sveriges Världsarv så restriktionerna och reglerna var och är stenhårda! Att få gå/springa där nerifrån är förvisso tufft, 100 höjdmeter de första 750 meterna, men också bara ytterst få förunnat. Som vi swimrunners t.ex.😍 Löparna fick nämligen nöja sig med att starta från toppen.

Foto: Stora Stöten Swimrun
Foto: Stora Stöten Swimrun

Efter den där starten så är backarna dock inte slut. Faktum är att det är i princip uppför hela vägen de där första ca 3 km till första simmet i Vällan. Har man tryckt på för mycket och är slut redan där kan resten bli väldigt jobbigt! Vi körde lugnt och jämnt  Kenneth låg lite före och höll farten och jag bara hängde på vilket var perfekt för mig! Men helt klart var han piggast för han babblade t.o.m mer än jag!🤪 Jag hade å andra sidan öronpropparna i mest hela tiden och var därmed rejält lomhörd och ingen vidare bra snackekompis.😱

Första simmet gick lätt. Snabbt i och snabbt upp. Andra löpet var det längsta, drygt 6 km, och vi travade på. Det är gudomligt vackert! Faluröda dalahus blandat med ängar, skog, kopparröd slaggsten, stigar och publik både i buskarna och med häst och vagn! Andra simmet drog Kenneth också på men jag kände att jag fick vila lite för mycket så vi provade simma jämte varandra på resten vilket var perfekt! Sjukt coolt att samtidigt hämta andan och få ögonkontakt när man simmar jämte varandra! Banan följer vattnets väg och den är bitvis ganska tekniskt tuff och kuperad men mest är den bara vansinnigt vacker! Två av simningarna är lite väl fyllda av växtlighet men alla de andra är superfina! (Tack för dessa bilder Maria!)

Det var också kul att emellanåt stöta på traillöparna. De i täten fullkomligt flög förbi oss! Jösses alltså! Jag kan ju låtsas att de löpare vi sprang om tänkte samma om oss. 🤪 Sista simningen går i Faluån och den var riktigt skoj! Hade inte alls samma “växtlighetsdekoration” med mig som förra gången. Lyckades dessutom simma om några! 💪🏻

Foto: Stora Stöten Swimrun

Totalt är det 9 löp och 8 sim och det blev ca 23,8 km enl. våra klockor. Längsta simmet är 670 m och längsta löpet 6,2 km.

Foto: Stora Stöten Swimrun

Allt är enormt välorganiserat och fint arrangerat. Så himla glad jag ännu en gång fick vara med (tack Erik och Hoka!) och att just Kenneth ville köra med mig!

Resultatlistan var inte helt uppdaterad men tror vi kom 6a. PB med drygt 10 min mot 2016 blev det i alla fall och ett grymt både roligt och bra träningspass!

Kenneth var tvungen hasta hem och missade den goda maten vi fick på Kopparhatten. Men jag lassade in för åtminstone 1,5 person för näst efter att hitta bra Swimrun-partners så är jag en jäkel på att äta!

Hann t.o.m fixa en koffeinfri (klockan var ju långt efter 15) kaffe med skummig havremjölk innan tågfärden hem. Hur smarrigt som helst!

Kram från Ingmarie

Vindar, födelsedag, mat och resa

Man skulle kunna tro att vi bor på bästkusten nu för jösses vad det blåser. T.o.m lilla Söderbysjön hade vågor som emellanåt stänkte långt över näsan när jag körde min vattenlöpning i förmiddags. Och det märks att vattnet (redan!) är svalare. Kallt vatten är jättehärligt när man Spradar men inte för sim och vattenlöpning. Men ännu viker jag mig inte!

Anders fyller år i dag och jag har firat honom så gott jag kunnat innan den där resan norrut. Han säger att han inte är så mycket för att fira men jag undrar jag. Tror inte han velat vara utan varken presenterna eller maten på Lilla Utban Deli. Food to (nästan) die for! 😍

Men sen hann vi inte mycket mer för jag skulle med tåget till fina Falun! Älskar åka tåg och jag älskar Falun!

Allt är nästan sig likt sen vi bodde här. Ibland kan jag sakna Falu-livet fruktansvärt mycket. Så där så hjärtat gör ont. Därför känns det extra fint att vara här! Hotellet jag bor på har jag bott på jag vet inte hur många gånger och det är också sig likt.

Och Faluån ligger där och väntar på oss swimrunners. När vi väl tagit oss hit i morgon är vi i princip i mål.

Ska bli jättekul att köra med min kompis Kennet. Han är en grym både löpare och simmare så jag känner mig trygg där. Bara hoppas han inte har för bråttom till målet. Men vi är ju som sagt var ett team så utan mig blir det ingen målgång hur bråttom han än har.🤪

Kram från Ingmarie

Och okallt

Det här att ha flera olika “bassänger” i sin närhet är vansinnigt lyxigt! Alltid öppet och noll i inträdesavgift. Stora är de också. Och absolut trängselfria! Mina närmaste är Söderbysjön, Flaten och Hellas/Källtorpssjön. Jag gillar dem lika mycket för de har alla sin egen lilla charm. Hellas är dock den som de flesta simmar i. Det är i princip alltid någon mer som simmar så även om man kör solo är man inte själv. I går körde jag ju med klubben, då var vi många, i dag körde jag solo. Om man inte räknar saferswimmern vill säga. Den är ju alltid med. 😄

Ljuvligt och absolut frysfritt!

Simmade bara någon kilometer. Behöver nämligen spara armarna till lördag. Liksom benen. Körde en enkel serie med korta intervaller för att väcka lite liv i skånkarna. Om det hjälpte vet jag inte men jag svettades åtminstone väldigt duktigt!

Kram från Ingmarie

Äntligen min tur!

Jag gillar mitt jobb men det kan inte hjälpas för det ska bli jätteskönt med semester i hela tre veckor nu! Särskilt efter denna helgalna kväll.🤪

Så nu har jag slängt kläder i tvättkorgen, passerat den stora entrédörren och cyklat hem i mörkret efter sent pass en sista gång på ett tag. 🙏🏻

Precis som Anna kommer jag slå på stort redan på semesterdag 1. Dvs i morgon. Och dvs stort på mitt lilla vis.😍 Det finns massor av luft i resten av fridagarna men också vissa förplanerade grejer som jag verkligen längtar efter!

Kram från Ingmarie

Olika vyer

Det här med träning har så otroligt mycket fördelar. Förutom det rent fysiska och psykiska välbefinnandet alltså. Tänk bara alla människor man lär känna och miljöer man får uppleva!

Som i går. Vattenlöpning med mitt eget sällskap i denna “pool”.

Och lite senare samma pool tillsammans med gänget.

Simningen gick skitdåligt men det gjorde inte så mycket för sällskapet var det bästa och jag fick uppleva detta!

I morse sprang jag till jobbet och hur segt det än var så blev det i alla fall inte segare av denna miljö!

Vilka fördelar tycker du träning ger?

Kram från Ingmarie

Laddar

Jag har börjat räkna ner både till semester och race. Kl 22 på söndag sker det första och kl 08 på lördag det andra. Lördagen kommer bli skittuff med minst 9-10 timmars jobb men jag måste testa för att veta om jag ens kan fundera på ÖtillÖ. ( Jo jag tvivlar och velar fortfarande och kommer troligtvis fortsätta tills det är dax.🤪😱)

Det blev korta relativt hårda intervaller plus styrka innan jobbet i ett försök att hålla nervsystem och muskler alerta. Nu blir det bara lätta korta pass resten av dagarna innan lördag. Hur det än går så vet jag att jag inte hade kunnat göra varken mer eller annorlunda och det är bra nog tänker jag. Mer kan man ju liksom inte göra.😀

En cool bild har jag i alla fall! Made by Anders. Me, my shadow and I.😄

SL-utflykt

Jag, och många till, må gnälla mycket på SL men till deras försvar så får man verkligen mycket för pengarna när det väl funkar. I dag åkte jag t.ex “gratis” hela vägen ut till Didriksdal på Värmdö. Fredda och Carola hade bjudit dit mig till deras fina, fina lilla gulliga stuga. (Anders är på vift annars hade han såklart också varit bjuden.)

Men inte bara det! Jag fick först ett jättehärligt 2,5 timmes swimrunpass på nya fina vägar och i fina vatten. Benen var bly men simningen kändes helt ok! Man får vara glad när åtminstone 1 av 2 funkar.🤪

Sen blev jag även bjuden på lunch och skönt slöande ute på altanen.

Alltså vilket paradis! Den här dagen kommer jag bevara i minnet tills jag lämnar detta jordelivet. Kanske sen också förresten för vem vet liksom hur det blir efter detta?

SL passerar också en väldans massa Sats och jag var så inspirerad och energifylld av de där två pärlorna jag besökt att jag inte kunde låta bli att svettas och matta ut mig lite till.

Vilken lyxdag alltså! Nästan som semester fastän det är en hel vecka kvar tills den börjar på riktigt.😍🙏🏻

Kram från Ingmarie

Morgonstund

De här lördagsmorgnarna när jag har möjlighet att vara med Team snabbare och Coach Ulf är magiska och guld värda för mig. Och kul såklart! Alltid lär jag mig något nytt och alltid blir det mycket skratt! Fikabåten är förstås som alltid med.😄

Innan jag hojar hem igen för den efterlängtade (och välförtjänta) frukosten pausar jag för en stunds meditation. Det blir liksom dubbelt så bra när man har det så här tycker jag. 😍🙏🏻 Och såklart extra perfekt innan en jobbkväll!

Kram från Ingmarie