Happy life

Höstljus

I går hann jag ”bara” med ett vattenlöpningspass och jobb. Det ena gjorde mig snorkall, det andra genomsvettig. Jag tror du kan gissa vilket som gjorde vad…

I dag har jag hunnit, och fått,  göra desto mer och vilken måndag det blev!

Fin tur i skogen innan gymet. Vi, jag och Anders alltså, var där samtidigt men vi tränar faktiskt väldigt sällan ihop. Kanske helt enkelt för att vi har olika fokus och vill olika grejer… Men det är ändå härligt att vara där tillsammans tycker jag!

På eftermiddagen kom ungefär 1/4, eller kanske t o m bara 1/5 av min familj hem till oss för att fika. Om alla ska få plats måste vi flytta till en bra mycket större lya och då ska man veta att vi har ingen liten nu.. Så himla mysigt att ha dem här och jag är så obeskrivbart tacksam över att ha dem i mitt liv.

Vi fick i alla fall lätt plats på Sofiero Slotts ”Höstljus”.

”När mörkret sänker sig tänds Sofiero upp och hälsar dig välkommen till två magiska veckor i parken. Ljusinstallationerna är inspirerade av fantasins och sagoäventyrens värld – både svenska och utländska, klassiska och moderna. Specialkomponerad musik och spännande ljudinstallationer förhöjer upplevelsen.”

Det var verkligen makalöst både magiskt och vackert! Vi gick runt i flera timmar och upplevde allt det fina, förundrades, förtrollades, drack chai te och varm choklad, åt brända mandlar, värmde oss vid brasorna och lyssnade på musik.
Om du inte gillar bilder så kan du skrolla till slutet för nu blir det bildkavalkad!

Dimman och mörkret gjorde att allt förstärktes och fastän det var mycket folk kändes det aldrig trångt. Har du möjlighet så åk dit!

Kram från Ingmarie

Skog, slott, resa och annat

Pålsjöskogen är både stor och makalöst vacker och det går att ”bygga på den” i (nästan) det oändliga. Det finns också ett väldigt fint slott med en liten park man kan vara i hur mycket man vill.

Namnet Pålsjö förekommer för första gången i en handling från 1491, då under benämningen Pawelskiøb. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1676-1679, men har anor från medeltiden.

Den förste kände ägaren var Sten Torbensen Bille, som dog 1520. Gården var under 1600-talet ett frälsehemman till Vegeholms slott. Under den danska tiden gick godset under namnet Paafuels Kiöf, men på 1660-talet försvenskades detta till Påvelsköp. Senare benämns godset Pålsjö gård alternativt Stora Pålsjö. Gården förstördes under det skånska kriget 1676–1679, men återuppfördes kort därefter av Helsingborgs borgmästare, Magnus Paulin, vilket utgör stommen till det nuvarande slottet.

Under slaget vid Helsingborg hade Magnus Stenbock sitt högkvarter i slottet. Kommunen sålde 2006 slottet till en konstellation av företag som sedan tidigare hyrde lokaler i slottet.

På vägen dit, eller därifrån, får man dessutom storslagen utsikt över havet. Jag tror faktiskt aldrig jag kommer att kunna titta mig mätt på den.

För att hinna med resten av dagens punkter drog jag direkt till gymet både för att träna och förbereda inför måndagens morgon-pass och Öppet hus-pass. Ska bli jätteskoj!

Nu är jag dock i Halmstad igen och har hunnit att både vara på en tjejträff tillsammans med mamma och käkat jättegod indisk (vego) mat med dessa två pinglor. Nu är jag så mätt att jag aldrig tror jag blir hungrig igen.

Kram från Ingmarie

Freetime!

Ledig på en måndag måste vara bland de bästa ledighetsdagarna som finns. Gott om plats överallt, ingen måndags-ångest och en perfekt start på veckan. Är den dessutom full av sol och värme så blir det ju bara ännu bättre.

Jag har som bekant aldrig någon strukturerad träningsplan utan det blir lite som jag känner för och beroende på hur jag jobbar såklart. Just i dag var jag sugen på intervaller redan när jag vaknade! Det händer inte jätteofta, jag är segstartad på morgonen, så det fanns liksom inte mycket att fundera på.

4 x 5-3-1 minut blev det. Första setet undrade jag hu jag skulle orka tre till. Andra samma tjatter i skallen men samtidigt visste jag att det var just bara tjatter i skallen. Väldigt intressant det där för på set tre och fyra var jag egentligen fysiskt tröttare men då var skallen plötsligt på hugget igen.

Oftast springer jag intervallerna i Olympia-parken och för att inte bli uttråkad så har jag som ett mål att variera alla varv så mycket som möjligt varje gång. Det är ingen stor park så det är en smula utmanande men i dag blev det minsann en stövel!

Måndagar innebär också att det numera finns chans att vara med på det super-roliga Prf HIIT-klassen på SATS här i Helsingborg med grymma Stephanie. Det ville jag såklart inte missa!  Jag tror jag var så nära maxpuls det var möjligt utan att ha sprintat i en backe.

Och jodå, jag har varit vid havet och badat också. Inte bara en gång utan två för två tuffa träningspass kräver två belöningar, eller hur?

Efter denna måndag är jag full-booztad igen och redo för resten av veckan som innehåller både mer jobb, resa, event, kroppsfix, mys och såklart (mer) träning.

Kram från Ingmarie

 

 

Upp&ner

I dag blev det invigning av det första riktiga backpasset här och vilken backe jag valde! Varje gång jag sprang ner hade jag denna utsikten!

Från botten upp till toppen och ner igen är det knappt 600 m. Jag hade värmt upp med 35 min löpning och tänkte att 10 varv nog skulle räcka men mitt minne är oerhört kort för varje gång jag kom ner till vändplatsen så hade jag glömt hur trött jag var när jag var vid toppen.

Så 10 blev till 12 blev till 15 varv men sen insåg jag att benen var mer än nöjda. Skulle ju hem också…

Efter ytterligare 30 min löpning hade jag gnetat på i 2 timmar och de där trapporna upp till lyan på våning 13 kändes en smula tuffare än vanligt. (Jodå, vi har hiss men den har jag bestämt är snudd på förbjuden efter ett löppass.)

Det var verkligen en extra belöning att få simma en stund i spegelblankt hav. Har jag sagt att jag älskar denna staden?

Kram från Ingmarie

När det är bra att ha fel

Minns du att jag skrev att jag trodde jag njutit av årets sista sommardag? Det var den åttonde september.

Med facit i hand hade jag helt fel för även denna veckan är det ju mer sommar än det var i juli! Nästa år ska jag ha ännu senare semester för det verkar vara grejen om man vill ha sol och dessutom ha en massa plats överallt.
Det enda som är synd är att denna veckan sammanfaller med en mastodont jobb-vecka men jag är typ proffs på att utnyttja den tiden jag har. Oavsett så är det en miljard gånger bättre att ha det så här den tiden man är arbetsfri!

Först lugnt och fint i skogen efter i går.

Ljuvligt bad i kristallklart vatten. Mamma Mia så underbart!

Gymet är dock inomhus men det är så skoj att det ändå är värt det.

Kram från Ingmarie

 

Den sista (?) dagen

En sak jag haft en väldans tur med är mitt jobbschema för precis denna vecka när det varit mer högsommar än under högsommaren la jag en massa vetodagar och har därmed jobbat minimalt. (Anledningen från början var förstås loppet.)

I dag var dock troligtvis den allra sista dagen och jag har maxat den så mycket jag kunnat.

Först yoga på terassen och 15 km lugn löpning i skogen. Har fortfarande lite svårt att fatta att jag har denna sago-värld runt husknuten.

 

Gjorde sen snabbt en matlåda och hojjade ner för backen till havet. Jag var inte ensam där om jag säger så… Varken i eller ovan vattnet. Men det finns gott om plats så alla fick plats!

Mitt sim-sug har hunnit bli gigantiskt och jag tänkte att havet brukar vara ok att simma i även om man har några sår. Särskilt om såren läker fint och varken blöder eller såsar. Dessutom finns en dusch man kan gå till direkt efter.
Så jag provade en liten tur och det var obeskrivbart härligt!

Kram från Ingmarie

 

Väder-appar och annat

När det vankas lopp blir vädret extra intressant att kolla. Särskilt när man samtidigt ska upp och ner i vattnet en massa gånger. regn spelar ingen större roll när det gäller swimrun men temperaturen gör det verkligen! Sen är det både enklare och roligare om solen skiner förstås.

Men trots att det tydligen tar fem år att bli meterolog så verkar de inte kunna spå vädret ens några dagar framåt för det ändras precis hela tiden. Det verkar dessutom finnas en massa olika väder för så här säger fyra olika väder-appar om lördagsvädret i Halmstad.

Hur är det möjligt? Hur de kan veta hur vårt klimat kommer vara om 40-50 år är för mig en gåta med tanke på hur dåligt de har koll på nutiden…

Men men, det blir som det blir. Redan nu har det ändrats igen så egentligen är det meningslöst att ens titta.

Jag valde gymet i går för jag trodde benen skulle vara snortrötta efter lördagens sega historia.. Vi kan väl säga som så att jag hade väldigt fel. Det blev både ben, rygg, mage och axlar innan jobbet. Att få ihop de dagliga minimala 12 000 stegen är förresten en baggis på mitt jobb. Man skulle faktiskt kunna säga att jag får betalt för att skrapa ihop dem!

I dag längtade jag ut och skogen gav mig ännu en magisk tur. Himlen må ha varit grå men det var varmare än jag trodde när jag valde tröja.

Nu när jag lärt mig när rusningen till Filborna arena är så är jag ännu mer tacksam över skiftarbete så jag kan vara där när det är lugnt. Fatta mig rätt, jag har inga problem med att dela bana och simma med andra, tvärtom är det stimulerande och roligt, men just i dag ville jag vara i min egna lilla bubbla och slippa anpassa mig.

Men trots att jag varit i vattnet så drog havet och vilken tur att jag lyssnade på den längtan för jösses alltså. Obeskrivbart vackert och vattnet var så klart att jag såg varenda sandkorn.
Har jag sagt att jag är otroligt tacksam och glad över att vi har flyttat hit? Med detta nästan inpå knuten tror jag t o m att jag överlever vintern.

Kram från Ingmarie

Sista semesterdagen

13 semesterdagar går rasande fort och i morgon är de slut.
Jag hade gärna velat ha en vecka till men nu är det som det är och jag är jättenöjd med det jag fått uppleva och göra dessa dagar och jag avslutade verkligen allt på bästa sätt.

Den började med en tågförsening (suprise!) men när det väl rullade gick resan till Förslöv på ett tjillenix. Jag roade mig med att kolla två tjejer förvandla sina ansikten med 3867 lager smink men samtidigt så syntes det knappt att de gjort det. Ibland önskar jag att jag var lika proffsig på att fixa mig men sen kommer jag fram till att jag varken har tid, lust eller ens intresse av att försöka. Jag är mest glad om jag kommer ihåg att kamma mig!

Snälla Catrine kom och hämtade mig och tog mig till starten av vårt äventyr. (Dvs deras fina hem.)

Vi följde Skåneleden även denna gången men i dag hade vi tvärtemot mot förra lördagen medvind nästan hela tiden.
Första delen till Torekov är i princip helt platt med allt från mjuka stigar och fina grusvägar till steniga och knöliga stigar. Man tar sig förbi gulliga hus, miljoner (nåja) kossor), oräkneliga spång, grindar och stegar. Havet var så bedövande vackert att jag redan där började se fram emot dagens dopp.

Utmed leden finns flera ställen man kan fylla på vatten vilket jag tycker är toppenbra! Vårt andra var i Torekov och det var också då vi kom på att det var Torekov swimrun i dag. Några kilometer senare kom första (herr)laget och med facit i hand så var de överlägsna alla andra för vilken fart och vilken lucka de hade skapat sig!

Havet må ha varit hyfsat stilla men att simma nästan 5 km totalt hade jag tyckt det varit för svalt för mig.

Vi tuffade på och mötte både andra löpare och en massa vandrare. Det gör mig glad att så många är ute och rör på sig och upplever det vackra naturen ger! Innan Hovs Hallar börjar Backarna med stort B. Catrine som ju ska springa 100 miles (dvs 16 mil) på Kullamannen övade på att använda stavarna som kommer behövas. Hon kommer rocka för dels har hon redan gjort över 100 km på ett tufft lopp och dels har hon kutat bl.a denna delen massor av gånger och kan varenda krök.

Dagens mål var badstegen i Kattviks hamn. Eller egentligen var det ju själva badet. Efter 30 superfina km var det minst sagt ljuvligt!

 

Anders och Johan mötte upp även denna gång och vi satt kvar en bra stund och pratade vidare om allt och inget och bara njöt av allt.

Även om jag helst vill vara ledig så känner jag mig ändå hyfsat laddad för att börja jobba i morgon. Mest är jag ändå väldigt glad, nöjd och tacksam. Vore ju konstigt annars efter denna toppendag!

Kram från Ingmarie

Dagsutflykt

Man behöver inte åka långt för att uppleva det som att man är på en resa någon helt annanstans. Närutflykter är många gånger verkligen underskattat!

Vi for till Gantofta som ligger knappt 15 km söder om Helsingborg och Rååns dalgång. Det är en del av ett större område och man kan bygga ihop lite olika löp/vandrings-sträckor och även fortsätta på Skåneleden.

Där finns en runda som tar en förbi bl.a Raus kyrka ,  Görarps mölla, ängar, hagar, dalar, berg, spång, små vattenfall och naturligtvis Råån som finns vid ens sida hela tiden. Det är helt galet vackert och omöjligt att helt beskriva med ord och bilder.

Den ”längsta” rundan är ca 7 km men jag förlängde en bit på Skåneleden innan jag sprang tillbaka till Anders som hade traskat istället.

Så om du är i närheten missa inte att ta dig dit och upplev detta vackra!

Några stenkast bort ligger Rydebäcks brygga som på många sätt påminner om Åhus brygga. Vattnet var härligt men vågorna sög rejält så jag höll fast mig vid stegen för var inte alls sugen på att fara iväg.

Sen var vi tokhungriga och jag hoppades verkligen att Miss Sally skulle vara värt omvägen så jag inte skulle svälta ihjäl. Eller i alla fall bli ännu mer desperat.  Nu vet jag att det var det! Vilket jättemysigt och trevligt ställe!

Både Tomatsoppan och Tomatpajen was to die for! Vi brukar ofta välja olika rätter och dela på dem för att på så vis få extra mycket av allt! Smart va?

Precis jämte ligger Tomatens hus med butik & bageri. Ja de säljer mycket tomater men även andra grönsaker, blommor, kryddor, olika slags mattillbehör och massor av varianter på bullar och bröd. Vi köpte bl.a deras bovetebröd och mamma mia så gott! Vi har redan ätit upp halva limpan…

Vi köpte också en massa olika växter så nu har vår fina balkong som vi älskar att hänga på, särskilt jag, fått ännu ett lyft.

Faktum ärt att vi redan gjort om jättemycket sen vi flyttade in i maj. Bl.a har Anders helt nytt skrivbord och stol till sitt arbetsrum och jag har fått en arbetsbänk (läs hans begagnade skrivbord) till min ”ateljé”. Skoj!

För att riktigt suga musten ur benen så drog jag även iväg till onsdagens crosstraining-pass. Det var j-ä-t-t-e-j-o-b-b-i-g-t och j-ä-t-t-e-r-o-l-i-g-t!

Kram från Ingmarie

 

 

Över (och i) sundet

Lousiana.
Det är ännu ett ställe jag aldrig varit på trots att jag velat dit i flera evigheter. Fråga mig inte varför det tagit så lång tid för jag har inget vettigt svar men jag tänker att bättre sent än aldrig.

Jag hade verkligen bästa sällskapet för jag hade Ulrika med mig. På så vis fick jag inte bara se på rolig, vacker, konstig och spännande konst utan även hänga med henne en hel eftermiddag. Hur bra som helst! Som alltid har vi outsinligt många samtalsämnen och jag blir alltid både inspirerad och glad av hennes sällskap.

Åka till utlandet, ja Danmark är ju faktiskt det, är plättlätt nu för tiden när man bor i Helsinborg. Båten över tar 20 minuter så det är knappt lönt att ens ta en kaffe.

Tåget till Humlebaeck finns precis utanför färjeterminalentog 11 minuter, och promenaden till muséet typ 10 minuter, så det är med andra ord en busenkel och smidig resa!

”Louisiana is often hailed as one of the most beautiful museums in the world due to the harmonious architecture and scenic location. Since its opening in 1958, the museum has conveyed international art and culture of high quality to its guests in Humlebæk. The aim has been – and is – to reach a large and diverse audience with an equally broad and varied selection of art and culture from the 20th and 21st centuries.”

Jag gillade absolut inte allt men jag förstår nu hur det kan vara så populärt att åka dit, det är tydligen det mest besökta Modern Art-muséet i hela Skandinavien, för det är verkligen ett häftigt ställe. Jag fick massor av inspiration och idéer som jag ska testa att göra i min lilla ateljé. Inte för att jag har som ambition att få bli världsberömd utan för att jag tycker det är roligt och utvecklande att skapa och prova nya saker, metoder och material.

Det enda som var synd var att man inte kunde bada i havet pga stängsel mot icke-betalande. Men det var nog en mening med det för hade jag badat där så hade jag missat denna minst sagt magiska kväll här hemma. Milde himmel alltså!

Benen känns oförskämt pigga sen i går i fall du undrar men jag var förnuftig nog att låta dem löpvila i dag och valde att simma och vattenlöpa i stället. Jag har aldrig varit med om så mycket folk på Filborna som i dag. Det var t o m kö till duschen!
Men det gick bra ändå för det var tack och lov inte lika trångt i bassängerna.

Semester alltså. Vilken grej!

Kram från Ingmarie