Höger-vänster strul

Om man vill ha lugn och ro och gott om plats på sitt simpass ska man inte välja att simma på E-badet efter kl 16.30. Men vill man öva på att testa trängsel och samtidigt gå en studie i psykologi så är det absolut perfekt.

Trängsel har jag inga problem med, det är bra träning, men knäppskallarna som inte begriper att man måste samsas kan jag vara utan. Mitt Ulrika-sällskap var dock bästa tänkbara!

Betydligt lugnare och mycket mer plats är det i skogen. Körde fartlek i en timme. Plus upp- och nedjogg förstås.

Men kroppen är inte helt glad. Eller rättare sagt vänster ben och höger axel/arm är en smula sorgsna. Det började i samband med tokjobberiet i påskas och har varit “ok” för det mesta men liksom  inte “bra” och de senaste dagarna tyvärr t o m värre.

Det är då det bara finns en sak att göra. Boka Guru-Danne! 

Tur för mig att han hade tid så snabbt för som alltid hittade han “felen” på min stackars kropp. Och som alltid är det omöjligt att förklara vad och hur han gör men vi kan väl säga som så här. Allting hänger samman.

Tokjobb, miljöomställning, höger axel och vänster ben, stress, korsben, nervbanor och nackspärr. It´s all connected.
Bra blir det ju alltid förr eller senare men jag är hoppfull om att detta ska bli bra fortare än fort.

Kram från Ingmarie

Naturkraft

Flera sena kvällar (pga jobb) efter varandra är väl inte helt sunt för det är svårt att somna i vettig tid när man inte är hemma förrän långt efter läggdax och dessutom är en smula speedad. Men så länge jag slipper jobba kväll-dag är det ändå ok. Det ger mig tid för att sova åtminstone hyfsat många timmar, äta frukost i lugn och ro, träna och liksom “ladda” lite. I alla fall om jag inte glömmer bort tiden. Det är ju ganska lätt hänt du vet när man kutar i den vackra skogen. Det är ju så vackert och fint nu att jag får ögonvärk!

Bara det här att kunna sitta, och ligga, en stund i gräset efter träningen, och särskilt före jobbet, är så himla mycket värt för mig. Jag hade verkligen ruttnat inifrån utan den här närheten till naturen som jag har. Numera finns det ju dessutom massor av forskning och studier som just visar vilken läkande kraft naturen har så helt fel känsla är det ju faktiskt inte.

Kram från Ingmarie

Bra helg

Ibland får man (jag) till det även på en jobbdag minsann. Fördelen med helgjobb är nämligen att vi börjar en timme senare. (I praktiken betyder det förstås då att man får färre arbetade timmar och måste “ta igen” dem på vardagarna…)

Hur som helst så efter att vi städat hela lyan i går, och jag fixat matlådor, så hann jag med att kuta intervaller, åka till badet, simma och vara ombytt och klar i perfekt tid för jobbet. Maten fick jag dock glufsa i mig under rapporten.🤪

I dag har jag varit ledig så jag la helt bort allt vad klocktid heter. (Undantag tvättiden nu i kväll. Den måste ju passas.🤪) Tog sovmorgon och hade slöfrukost. Målade lite och drog sen i väg på en löptur. Den blev 2,5 timme lång inkl 6 x 2.1 kilometer-loopen vid Hammarbybacken. Dvs 12 ggr upp till toppen och lika många gånger ner.

Anders körde sin egen variant gåendes med rygga. Starkt tycker jag! Mun-dregel lyckades vi fixa båda två. Eller mest jag om jag ska vara ärlig. En av mina talanger…

Jag fick dock inte med honom på fler uteäventyr men turligt nog har jag lättövertalade vänner. Ulrika svarade blixtsnabbt ja på att hänga med på lite coldswim i Sicklasjön. Vi hade lite olika klädsel för själva aktiviteten men allt funkar bara man är tillsammans.

Samma temperatur på land som i plurret och jag tror jag kanske hade lite energibrist för efter en kvart kände jag att det fick räcka. Mitt “efterskak” varade i säkert en halvtimme trots fyra lager kläder och en halv balja hett te.

Inte ens cykelturen hem och en varm dusch gjorde att cirkulationen kom igång. Det var inte förrän många timmar senare, efter kryddig mat och insvept i filtar, som jag på riktigt tinat. Men det var det värt för har man drabbats av “the bug” så har man.🤩

 

Kram från Ingmarie

Gråzonen

Om någon frågar mig om jag alltid tycker det är kul att träna svarar jag utan tvekan nej. Få, om ens några, saker är väl alltid roliga? Inte ens livet är väl lattjo 24-7?

För det mesta tycker jag förstås det är kul. Både livet och träningen. Men även jag kämpar emellanåt med motivationsbrist, tristess, energilöshet, noll kämparglöd och taskigt självförtroende. Du som följt mig vet ju även att jag mer än en gång hamnat i “det svarta hålet” då det verkligen är en kamp bara att orka och vilja andas.

Tiden har tack och lov lärt mig att inget varar för evigt och jag försöker verkligen påminna mig om det när det är trögt på olika vis. Att inte “vara glad och lycklig” är dessutom skämmigt för jag har ju verkligen ingen anledning i världen till att inte vara det. Tvärtom! Men att sparka på mig själv hjälper typ ingenting så jag har slutat med det. Jag stretar inte ens emot längre utan tänker mer att “jaha, då var jag här igen.”I gråzonen.” Det jag märkt med den “strategin” är att det faktiskt inte blir lika mörkt då. Ungefär som när jag kör intervaller och tröttheten kommer. I stället för att försöka fly den tänker jag att ” jaha, där är du igen. Let’s do this!”

Dagens intervaller var mest tråkiga fastän det gick ganska bra. Samma med simpasset. Men jag är tacksam att det åtminstone var på det viset för om det är trögt både i kroppen och i knoppen så är det verkligen väldigt oskoj.

En helt annan grå-grej är vädret. Nog för att jag tyckte det var härligt med regn så sent som i går men kyla och snö!? Det är inget jag önskat.😱

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat tredje dagen

Tredje dagen är också sista dagen men eftersom jag började tidigt har jag ändå hunnit med mycket! Vår gemensamma start (för den som vill-allt är ju som sagt var frivilligt) var kl 9 med en kort och enkel men väldigt skön mindfullness-yoga. Man behöver verkligen inte krångla till det. Även det lilla kan göra stora saker.

Jag har haft ett fantastiskt målarflow hela helgen. Det är superhärligt att få gå så där all in helt utan (prestations)krav på att göra något specifikt. Men något blir det ju alltid. En lite längre paus blev det såklart för en löptur. Hittade några nya fina stigar och himmel vilka mysiga ställen det finns i Rådmansö-skogen!

Och ännu en sprada. Det blåste friskt i dag. Sju grader jämt fördelat både på land och vattnet.🤪

Minns du förresten stormen Alfrida som drog in i januari? Den kom, tur i oturen, nästan precis efter min förra kurs här. Rådmansö var ett av de ställe som drabbades värst och de var utan el och vatten väldigt länge. Spåren syns fortfarande tydligt. Stora skogsarealer är förstörda och behöver röjas upp för att inte bli skadat för evigt men det finns tydligen varken folk, maskiner eller pengar till det. Torkan förra året har också slagit hårt här, liksom i hela vårt land, så blir det inget regn snart kommer varenda brunn att sina. Miljö- och klimatförändringen är ett faktum och det skrämmer mig förskräckligt mycket!

Det är alltid vemodigt att bryta upp, säga hej då och lämna Skaparladan. Hemfärden är dessutom krångligare än ditfärden för då ska ju alla nya dukar med.🤪 Men jag börjar få rutin och det får ju liksom ta den tid det tar med SL.

Och det hjälper helt klart att jag vet att jag snart ska hit igen och att jag kan fortsätta måla (nästan) precis när och hur mycket jag vill hemma!

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat andra dagen

Andra dagen är alltid en tyst dag. Dvs vi pratar inte utan är helt tysta från morgon till kväll. Dagen börjar med att vi går en väldigt långsam vandringsmeditation i skogen och den avslutas med en gemensam stund för reflektion.

Ingen gång är den andra lik men det händer garanterat alltid något nytt på insidan. Själv upplevde jag det som alltid otroligt skönt att slippa prata men jag kom också ännu en gång på hur otroligt stressande klockan är för mig och hur bra jag mår av att slippa den och att släppa kontrollen. Min hjärna är nämligen specialist på att minut-planera men istället för att tycka det är bra kan jag bli extremt stressad av det. Antagligen för att jag då lever för mycket i framtiden i stället för i nuet. Så det där är något jag jämt jobbar med. När jag väl släpper den där kontrollen är det en sån enorm befrielse! Samtidigt är det ju också en smula läskigt. Att inte ha koll menar jag. Meditation har hjälpt mig jättemycket med detta, och på flera andra vis, och att kunna göra det flera gånger om dagen, även ute, är verkligen hur härligt som helst!

Det intressanta är att när jag målar har jag ingen koll alls. Jag bara kör på och ser vad som händer. Oftast börjar det med att jag väljer två färger, klickar ut dem på duken och sen bara börjar jag.

Sen kan det sluta med precis vad som helst!

och lika intressant är det hur mycket som man hinner med utan (klock)koll! Mellan allt målande blev det ett bra intervall-pass inkl sprada i en Östersjövik. Uppfriskande!

Det var extra gott och skönt att få bli serverad vego-lunch efteråt och äta den ute i solen. Så lyxigt och gott!

Men det var svårt att inte prata med denna lilla sötnos. Är det tyst dag så är det ju. Men jag är säker på att hem fattade. De är så kloka de små liven.❤️

Innan jag gick loss på dagens sista målning blev det även ett kvälls-coldswim. Svårt att låta bli när det är så vackert och så nära.

Tippar på att det var 6-8 grader i vattnet (hade glömt temp-mätaren hemma men litar på lokalbornas mätningar) så efter 16 minuters sim blev det som det brukar. Inte lätt varken att ta på sig kläder eller dricka te när hela kroppen skakar och tänderna skallrar.🤪 Ändå vet jag att jag kommer göra om det. Många gånger!

Och jag har även varit på Weronicas mysiga gård och galleri. Vilken oas! Och så inspirerande! Hundbus ingick också.😍

Ännu en dag att minnas och lägga i tacksamhets-banken.❤️🙏🏻

Kram från Ingmarie

Skaparladans målningsretreat dag 1

På ett vis vill jag inte berätta om Skaparladan för om fler kommer på hur fantastiskt det är här kanske varenda kurs blir fullbokad innan jag ens hunnit reagera. Dvs det blir ingen plats över till mig.😱

Men jag berättar ändå. Såklart. Både för att jag vill fler ska få chansen att uppleva magin här och för att utan deltagare blir det ju inga fler kurser. Det är ju så det mesta funkar i vår värld. Jag kommer därför skriva lite varje dag om hur det är och fungerar här. Alla kan nämligen vara med på dessa kurser oavsett bakgrund och erfarenhet. Alla! I alla fall om man har minsta lilla nyfikenhet och upptäckarlust i sig. Själv skulle jag bara “testa en gång” när jag var här första gången för ett och ett halvt år sedan. Tror detta är min sjätte kurs. Och fler är redan bokade. Så kan det nämligen bli när man släpper prestationskraven och istället låter hjärta och magkänsla styra. 😍

Lärarna Peppe, Jonna och Weronica är de bästa lärarna och de finaste människorna man kan tänka sig. ❤️

Rådmansö ligger bara några mil från Norrtälje och Knösgården där Skaparladan finns är gjort för skaparglädje och inspiration.

Och frukosten som serveras i det lilla fina köket första dagen med bröd från det berömda bageriet är precis lika god som alltid. Och mysig!

Jag väljer medvetet en ny ateljé-plats varje gång jag är här (man har alltid sin egen plats som ingen har tillträde till om man inte bjuder in till besök) och det är alltid lika härligt att ställa upp alla prylar och få tejpa upp den första duken.

Att ha tre dagar framför sig för att bara måla, träna, meditera, yoga, äta och sova är ruskigt lyxigt!

Förra gången jag var här var det snorkallt. Denna gången är det ljummet! Började dagen med en slöjogg i finskogen inkl sprada. Alltså jag dog nästan lycklighetsdöden!!

Och jag avslutade dagen i simhallen med en av vårt lands absolut finaste utsikt.

Allt är superfräscht och det finns även bl a en riktigt fin Relax-avdelning. Men smakar det så kostar det. 100 riksdaler för att vara exakt. Då gäller det att utnyttja varenda minut till max. Oavsett så är det helt klart värt pengarna.

Hoppas jag sover snabbt för jag längtar redan till i morgon! Å andra sidan är det synd att jag behöver sova för ateljén är öppen dygnet runt när det är kurs och jag kan alltså måla precis när jag vill. 🙏🏻

Kram från Ingmarie

Rast(ad)

När jag vet att jag kommer behöva sitta still i flera timmar pga resa så gäller det att planera in en ordentlig rastning före.

Morgonyogade, kutade 80 minuter, cyklade till Eriksdalsbadet , simmade en timme, cyklade hem och traskade sen till tuben tillsammans med all packning. Och ja, allt behövs.🤪

Jag har nämligen långrast från jobbet och ska vara med på ännu ett målningsretreat i Skaparladan. Att åka kommunalt dit tar sin lilla tid men det är värt vartenda rumpskav och väsksläpande! Billigt, (hyfsat) enkelt och miljövänligt. Sitter man på övre plan i bussen får man dessutom fin utsikt.

Och såklart är själva målet värt allt! Så fort jag passerat bageriet och öppnat dörren till “min” lilla stuga så är varenda litet bekymmer och varenda stress-cell helt borta. Som om det liksom rinner av någonstans på vägen. Magiskt på något vis.

Som alltid här har jag inga krav, inga förväntningar, inga måsten och inga ska. Jag bara är och flyter med i det som händer och som livet bjuder på.❤️

Kram från Ingmarie

Osynkad

Jag verkar ha lyckats med att precis pricka in att jobba när de där soliga 17-20 graders-dagarna är och vara ledig när det är moln och snålblåst. Ingen vidare bra talang.. Inte blev det bättre av att jag före och efter dagens jobbpass helt har kört inne-aktiviteter.

Gymet på morgonen före jobbet.

Och poolrun (inne) på kvällen efter jobbet.

Det värsta är att jag inte kan skylla på någon annan än mig själv för en så genomusel planering. 🙄 Nog borde det väl gå att fixa någon slags väder-app som synkar med mitt jobbschema? Hur svårt kan det vara när vi kan åka ut i rymden, skicka osynliga pengar genom sfären och kolla innehållet i kylen fastän man är miltals från den?

Kram från Ingmarie

Påskdag

Hade planerat somna blixtsnabbt i går kväll/natt och riktigt sova ut efter tokjobberiet men det blev (såklart) precis tvärtom. Somnade sent och vaknade tidigt efter alldeles för få sovtimmar. Men hur trött jag än var ville kroppen inte sova. Konstigt det där, eller hur? När jag skulle ut och springa kändes det som om jag var i någon slags koma-bubbla och fötterna var som fastgjutna i marken. Faktum är att redan efter 10 meter tänkte jag lägga ner hela springprojektet. Men vis av erfarenhet att det kan vända så bestämde jag mig för att åtminstone prova de där 20 minuterna jag har som “test-tid” innan jag ev lägger ner. (Har hänt max 3 ggr under 30 år.)

Det är bra att vara tjurskallig för såklart det vände. Och jösses vad det är vackert nu! Jag älskar denna tiden när naturen börjar leva ut igen! Min favvorunda runt Flaten är som bäst från nu.😍🙏🏻

Jag var fortfarande sovtrött efteråt men så fort jag var hemma igen cyklade jag och Anders direkt till Hellasgården för min längtan behövde stillas. Och som sig bör, eftersom jag började med ice/cold swim i New Mexico, så fick förstås finmössan vara med.

Så härligt! Och garanterat uppiggande!!!

10 minuter simmade jag runt. Hade kunnat längre, har ju klarat 20 i några grader varmare, men jag ville inte pressa mig själv just i dag. Det kommer snart en ny chans för en längre tid.

Jag blev aldrig så där fryshuttrig-frossig som efter Cochiti lake-simmen men jag behövde många lager kläder, mycket varmt te och god (vego)mat från Storstugan.

Eriksdals-bassängen var väldigt mycket varmare. Men jag hade med mig en del av New Mexico även där.

Hoppas du också haft en fin påskdag!

Kram från Ingmarie