Det är det lilla som räknas

Det må vara grått, blött och både slirigt och knöligt men det blåser åtminstone inte och det, det gör mig extra glad. Särskilt efter alla dagar med isvindar på upp mot 20 m/s de senaste veckorna.

En timmes myslöp innan naprapatbesök och en extralång jobbkväll men nu är jag hemma utan att ha behövt cykla i motvind och det är jag också extra glad för.
Att bli lycklig av vindfritt är ingen stor grej egentligen men jösses vad det kan göra livet både enklare och roligare!

Kram från Ingmarie

Måndags-skoj och beslutsångest

Ledig måndag betyder slapp och svett.
Just i dag även lite ”ångest” för jag har varit hos en fotspecialist. Egentligen är det andra gången jag träffar honom och jag var väldigt, väldigt nära att vilja operera den ena foten då för några år sedan men magänslan sa av någon anledning nej.
Jag vet liksom vad jag har men inte vad jag får och det finns ingen som helst garanti på att det kan bli bättre.
Just nu är jag extremt motiverad till att försöka för foten, det är mest vänster, gör mer eller mindre ont vid varje löpsteg och jag har en konstant blodblåsa på den värsta knölen under foten.
För dig som inte vet så har jag genetiskt dåliga fötter och fem av mina tår sitter helt ur led så jag mer eller mindre springer på själva ledkapseln.
Det är dock över två månaders väntetid om inte någon lämnar återbud och på så lång tid hinner åtminstone jag ändra mig många gånger.
Om jag gör det väntar fem (5!!!) veckor då foten inte får bli blöt varav tre innebär ingen ansträngning alls av den utan mest högläge.
Bara det ger mig hjärtsnörp. Särskilt när jag inte vet om jag kommer att lida i onödan som jag gjorde när den andra fotens tå blev opererad i Falun för en massa år sedan.

Håhåjaja. Ska till min fantastiska naprapat i morgon igen för att se vad han kan göra. Förra behandlingen hjälpte ju faktiskt lite!

I dag har jag i alla fall simmat och det gick kalasbra!
2000 m fördelat på
Insim 200 m
6 x 200m
2 x 100m
4 x 50 m
Avsim/drills 200m

Måndagar betyder också ännu en av alla roliga timmar på Sats.

Det finns mycket förbättringspotential närt det gäller mina knäböj, armhävningar, pistolsquats och pull-ups men det går framåt!

Kram från Ingmarie

Löpningens dag 2026

Tänk att det redan har gått ett år sedan förra Löpningens dag. Även då firade jag på egen hand men det var åtminstone barmark.
Det är det inte nu och modden ser ibland ut som sand och det är minst lika jobbigt att springa i.

Men det hjälper inte att gnälla över saker vi inte kan påverka och oavsett så blir åtminstone jag alltid glad(are) av att springa!

Dessutom har vinden mojnat rejält, jag hittade hårt packade stigar i skogen och helt is-snö-moddfria cykelbanor på väg till jobbet.
Transportlöpning är ju också ett väldigt bra sätt att fira denna dag på tycker jag!

Har du också firat?

Kram från Ingmarie

Ett av de bästa botemedlen

Jag sov som en kratta i natt. Somnade sent men vaknade efter bara några timmar. Tankar från det som hänt på jobbet på dagen/kvällen i går snurrade runt runt runt.
Någon gång somnade jag dock om för när klockan ringde sov jag väldigt gott.
Tog mig dock upp och så småningom ut för att kuta en omväg till jobbet.
Och vet du? Det var nästan helt isfritt!
Hurra!
Vilken bra medicin det här är mot ledsamheter och frustration. Att kunna och få vara ute, röra på sig och vara i naturen. Utan tvekan en av mina bästa ”botemedel”.

Vad har du för några knep när du behöver muntras upp?

Kram från Ingmarie

När man gör det ändå

Jag vet inte varför men jag var helt osugen på att ens gå upp i dag.
Inte för att jag var trött utan mer för att jag kände mig låg och en smula uttråkad på det mesta.

Nu vet jag dock att det kan bli så här emellanåt, särskilt på vintern och särskilt när det är blajväder och allmänt skitväder, så jag har mina olika ”verktyg” för att inte fastna under det grå molnet eller trilla ner i det svarta hålet.

Att bara sätta sig ner och glo hjälper inte och dessutom skulle jag iväg och jobba lite senare. Sjukskriven pga att man är uttråkad tror jag inte är helt giltigt…

Så hur som helst så tog jag mig ut, gick en omväg till gymet och började träna. Inte ens det var särskilt skoj. Då är det illa! Men jag gjorde det jag tänkt och mådde åtminstone inte sämre.

Sen vet jag inte vad som hände men jag fick plötsligt för mig att jag skulle jogga lite på bandet. Ute var det moddslafs och det lockade inte alls. Satte på musik och började springa och hipp happ drog jag till med 10 x 2 minuters-intervaller.

Det gick egentligen inte superbra, min vänsterfot är så där lite ledsen igen, men jag mådde betydligt bättre och var hundra gånger piggare efter det där. Ibland får man liksom bara göra och inte känna efter så himla mycket. Allt är ju liksom inte lätt alltid.

Jobbet var mest rörigt men som alltid så tänker jag att det blir kväll oavsett och jag får hojja hem. Det fick jag i dag också och nu väntar två hela lediga dagar innan helgkneget. Underbart!

Kram från Ingmarie

 

Är det någon slags bokstavskombo?

Dagen började i snigelfart med sovmorgon och långfrukost. Himla härligt tycker jag.

Men sen tog vi fart. Både på olika och lika vis.

För att spara tid så sprang jag till Väla. Förvisso en omväg via Fredriksdal, Filborna och Bruces skog så kanske det var max lika lång tid det tar för mig att duscha som vi sparade och då ska man veta att jag duschar snabbare än Gunde…

Första delen var jättefin och solen sken men för att komma ända fram måste man springa på en cykelbana utmed en stor väg och där dog jag nästan tråkdöden. Just i dag var det dock tack och lov åtminstone ingen ”jobbtrafik”.

Vi hann med både Väla och Ikea inklusive äta en Ikealunch. Det är garanterat inte jordens bästa mat men helt galet var det inte för jag hade en jämrans energi på HIIT-passet. För övrigt ett vansinnigt skoj pass!

Sen var det i princip bara en grej till jag ville denna dag.
Ja du vet ju…

Åkte till mitt vanliga ställe men även där var det is på stegen och jag vågade helt enkelt inte gå i. ”I might be crazy but I´m not stupid” som sagt var.
Vid Fria bad är det kolsvart när solen försvinner och enda stället som var kvar var där jag var i går men t o m på stranden var det is.
Men det blev ett dopp och jag blev så där löjligt lycklig igen. Det finns säkert någon slags bokstavskombination för mitt badbegär, kanske det är hela alfabetet, men så länge jag mår bra av det så kvittar det vad för slags diagnos jag har.

Kram från Ingmarie

Vinter (igen)

Lagom tills jag skulle ut till första patienten kom också första snön för i år. Väldigt onödigt om du frågar mig. Tack och lov har vi ju bil i tjänsten, hade blivit lite ohållbart annars med tanke på hur stort vårt område är, men det var en pulshöjande hemfärd på två-hjulingen om jag säger så…

Stormen Anna verkar ha ställt till det rejält på sina håll men jag lever på hoppet och hoppas vindarna far åt ett annat håll än hit. det var dock vassa vindar när jag var ute i förmiddags så jag är tacksam jag har en skog att springa i.

Inte ens jag ville bada i dag och då är det verkligen illa!

Kram från Ingmarie

Bästa starten

2026 kan nog inte ha börjat bättre än så här trots att det emellanåt regnade och blåste isvindar från alla håll och kanter.
Särskilt i  jämförelse med förra året då jag låg fortsatt däckad i hög feber och inte ens orkade gå runt parkeringen så är denna starten som att vinna alla miljoner som finns på Triss. Och Lotto!
Som en patient sa; utan hälsan har man ingenting hur mycket pengar man än äger.

Jag och Anna sprang 10 an i fina Bokskogen, Anders sprang en annan runda och Fredrik traskade. För dig som inte vet så kan jag berätta att det är många och branta backar i den där skogen och trots att Anna kutade en halvmara i går så var hon piggare än mig. Men hon är ung så jag skyller på det.

Alla fick röra på sig, alla fick frisk luft, alla var jättenöjda och alla blev blöta.

Jag ville dock bli ännu blötare…

Vid söta lilla Pudesjön så finns det t o m fina klädhängare! Sånt är en lyx när man gillar vinterbad.

Som alltid blev det även många timmar runt matbordet.
Utbudet på nyårsdagen är inte det största men Holy Greens var öppet och jag gillade det jättemycket!
Så himla härligt att ha tid att bara sitta ner och prata om allt mellan himmel och jord med dessa underbara människor.

Innan vi var hemma var det kolsvart men visst har du märkt att det där mörkret kommer lite senare varje dag? Som jag längtar till våren! Det är ju egentligen då NYåret skulle vara. När livet börjar gro igen och allt vaknar till liv. Inte så här mitt i vintern när precis allt är dött och sover.

Gymet var i alla fall öppet och jag fick ett bra pass.

Undrar du förresten hur det var i går vid tolvslaget från 14e våningen?
Well det blev inget alls för mindre än 30 minuter innan tolvslaget drog den fetaste dimman in över hela staden.
Vi såg bara lite olika ljusskillnader i gråsmeten men hörde desto mer.
Det var ju i och för sig en upplevelse på sitt vis…

Hur har ditt år startat?

Kram från Ingmarie

 

Gott slut!

Så var 2025 snart slut.
Det har inte varit ett av mina roligaste och bästa år precis men det är ju ändock en del av mitt liv och jag är verkligen på riktigt tacksam för varje dag jag får.
För att fira ut det valde jag att springa intervaller och sprada.
6 x 5 min som kändes allt utom lätt men badet var desto mer härligt!

Och som så många andra aftnar så har jag jobbat…

Men jag hann hem i god tid till nyårs-pangandet men hur det såg ut visar jag i morgon.

Kram från Ingmarie