Tacksamhets- och lyckodag

Ledig dag och en massa saker att vara tacksam och glad över.

Stockholm stads simhallar må vara stängda men Medley har tack och lov fortsatt öppet och jag kan springa till den i Tyresö för att få simma i egen bana i en nästan tom bassäng. Snacka om lyx!

Att ha en egen Guru-Danne är en enorm lyx som jag är obeskrivbart tacksam över. Ja alltså han är ju inte “min” men du fattar nog vad jag menar. Det är inga större fel på mig, men jag ville ändå gå för att liksom balansera upp mig så jag inte kroknar av varken jobbet, skräckmedia eller något annat. Ett besök hos Danne resulterar alltid i mer kunskap, mer energi och mer jäklaranamma. Vet ärligt talat inte hur jag skulle klara mig utan honom.

Jag fick också paket på posten även i dag. Som jag inte ens beställt och ännu mindre visste om. Tack Skaparladan! Gissa om jag längtar till februari!

Sen var det ju det där finbesöket..

She´s back!

Puzzel är hos oss igen och vi får låna henne i nästan två veckor.

Den som inte tycker hon är söt är antingen blind eller hjärtlös. Eller båda.

Kram från Ingmarie

Roliga saker

Allt är inte elände, gråt och tandgnissel nu även om man kan bli rejält deppig bara av att kolla på nyheterna…

Mycket är faktiskt både kul och bra!

I går fick jag t.ex Lenas fina bok på posten!

Så underbart fin!!!!

Du kan själv beställa genom att kontakta henne på Fejjan. Har du inte den så kontakta mig så ska jag slussa dig vidare.

En annan skoj grej är att reportaget om mig i HP är ett av de mest lästa sport-reportagen på länge! Inte utan att jag blir lite rörd.

Jag fick till en sprada även i dag. Och lite trädkram! Superbra energi-booster! Och såklart jättehärligt!

Sen kan man ju alltid försöka piffa upp jobbet med att prova olika slags mössor. Man har ju liksom inte roligare än vad man gör det…

Tjusiga märken och plattfrissa får man dock oavsett…

Och i morgon, DÅ blir det fest! Jag är ledig och vi får finbesök.

Kram från Ingmarie

 

När man äntligen får till det!

Ingen kan säga att vi inte har försökt men med totalt olika (jobb-)schema och boende på helt olika sidor av stan så är det inte helt enkelt att synka ihop en dejt men i dag så blev det äntligen! Att hänga med Karin, även om det bara är en kort stund, är en energi-boost och ett lycko-piller starkare än det finns ord för. Den här stunden kommer jag leva på länge!

Jag har också äntligen kommit i väg och hämtat nya fina sulor hos “sul-mannen”. Dvs Ulf (och Marie) på Anatomic i Solna.

Utan tvekan vågar jag påstå att det är tack vare Ulf jag kan kuta över huvudtaget. (Plus Newton-pjuxen). Alla som sett mina fötter fattar vad jag menar… Nu har jag i alla fall ett gäng nya som jag kan slita ut.

Såklart jag har svettats också. Ymnigt! Är så tacksam Sats har fortsatt öppet så inte allt är helt galet och upp-och ner i världen.

Kram från Ingmarie

Firar Lucia och ledig dag. Plus en intervju

Jag vet att jobbat mycket när jag tycker två dagars ledighet känns som en hel semester! Men så är det nu och vi kämpar på.

I går hann jag både städa, julpynta och köra intervaller innan jobbet. Ja det var en sån dag när energin liksom är på max. Bra gick det också! Med allt!

Å andra sidan har jag haft mycket ork i dag med på min ena lediga dag. Bl.a blev det en två-milsrunda tillsammans med min vän Tua. Grusvägar, asfalt och lera i en härlig blandning!

Har också varit i Vinterviken och Lucia-simmat med några av mina sim-vänner. Inklusive fika såklart! Publik hade vi också. Undra varför…

Jag hade (som vanligt) lite svårt för att gå upp. Det var ju så härligt!

Inte ens klassat som ice-swim! Dessutom varmare i vattnet än i luften

Närmsta tunnelbana om man vill till fina Vinterviken

Btw så har Hallandsposten intervjuat mig med anledning av att de gör en reportage-serie om vad f.d elitidrottare från staden gör nu. Det blev en hel del om mitt jobb men även om allt annat jag hittar på. Kul att vara ihågkommen!

Hur har din helg varit?

Kram från Ingmarie

Alla knep som funkar är bra knep

Rent fysiskt är det inga större fel på mig men psykiskt och mentalt är det vansinnigt tungt just nu.

Det är snudd på ett under varje dag jag tar mig upp ur sängen och ett lika stort under att jag tar mig ut. Jag hade lätt kunnat sova mig genom dagarna men jag vet ju att det inte hjälper. Mörkret i skallen blir bara ännu tätare då. Det är liksom inte “bara” den vanliga vinterdeppen nu. Jobbet dränerar mig och jag blir blir liksom emotionellt tom varje gång jag varit där. Plus koldioxid-förgiftad som jag skrev om i går.

Tack och lov har jag lärt mig att det enda som funkar är att “bara börja”. Det kan dock vara lättare sagt än gjort men mitt “knep” är att lägga ribban så lågt att det är snudd på omöjligt att misslyckas.

Om jag inte vill gå upp ur sängen utan bara sova så blir jag förr eller senare så kissnödig att jag måste gå upp och har jag väl gjort det så lägger jag mig helt enkelt inte igen utan rullar ut yoga-mattan i stället. När jag väckt kroppen (på ett mjukt sätt) så är jag för vaken för att somna om helt enkelt.

Om jag t ex tänkt att jag ska springa men är lika osugen på det som om någon bjöd mig på rutten frukt så bestämmer jag mig för att det duger bra om jag bara tar mig ut och gå-joggar runt kvarteret. Ännu så länge så har jag till 100% fortsatt springa och efteråt förstår jag inte riktigt hur jag tänkte eller hur jag kunde tveka.

Samma sak med kallsimmet. (Som numera är ice-swim eftersom det är under 5 grader.) När jag kom ner till sjön i dag både haglade och regnade det. Och blåste! Mer än en gång tänkte jag att “det här går ju inte”. Där och då måste jag verkligen fokusera på en sak i taget och plötsligt är jag i och väl där kan man verkligen inte tänka på något annat än att a-n-d-a-s. Eller jo förresten, jag blir alltid glad av fåglarna som är där! De är galet roliga att titta och lyssna på! Efteråt funderar jag genast på när jag ska i nästa gång. Så kort minne har jag! 🤪

Och jo det är kallt. Skitkallt! 2,9 grader och nästan 4 minuters sim. Anledningen till att jag frångått det där med 1 min./grad återkommer jag till. Jag var i alla fall absolut den enda som hade långärmat på mig under hot yogan lite senare.😄

Nu många timmar senare känns det ganska ok i skallen och själen men det är högst troligt att redan i morgon får jag börja om igen och kämpa vidare för att inte trilla ner i det där svarta hålet.

Hur gör du för att liva upp dig när det känns tungt?

Kram från Ingmarie

Enda fördelen

Det här att Stockholm stad har stängt alla sina simhallar (och gym) har i princip bara en enda liten fördel och det är att jag testar nya simhallar. Lättroad som jag är så är det faktiskt riktigt skoj plus att jag får se andra delar av stan.

I dag åkte jag norrut ända till Sollentuna simhall. Hyfsat smidigt och det var helt klart värt resan! Gott om plats och fräsch anläggning. (Fast väldigt kallt i omklädningsrummet!)

Hade egen bana typ halva passet men det var absolut ingen som helst trängsel någonstans. Det var det f.ö inte på Eriksdalsbadet/Forsgrenska heller innan de stängde…

Det finns säkert de som tycker jag ska skita i att simma men det tycker och vill inte jag. För att jag ska palla leva och jobba behöver jag simma. Visst, jag skulle klara mig utan det om jag var tvungen såklart, men så länge det finns alternativ kommer jag använda dem. Smartast vore om alla simhallar vore öppna förstås. Vi är ju ganska många nu som åker en massa extra kommunalt bara för att få simma så vill de minska smittspridningen på riktigt borde de verkligen tänka till…

Folk är superbra på att hålla avstånd och visa hänsyn! Samma på gymet. Faktum är att jag tycker det är så i princip överallt så inget ont bla bla bla…

Kram från Ingmarie

När abstinensen blir för stor. Och ett hej då

Nu var det så längesedan jag simmade “på riktigt” att jag glömt när det var men eftersom jag har både träningsdagbok, blogg och sociala medier så vet jag att det är en vecka sedan. Tydligen var det alldeles för längesedan för när jag frivilligt cyklar över 2 mil för att få simma då är abstinensen s-t-o-r.

Fatta mig rätt, jag tycker cykel och cykling är jättebra, men hur mycket jag än försökt så kan jag inte riktigt gilla det. Så där så jag längtar efter det och cyklar bara för att jag vill cykla. Jag får ont på alla möjliga och omöjliga ställen, blir stel och tycker det är skittråkigt. Trots att jag haft perioder jag cyklat som en tok, jag har t o m kört några lopp, så har jag hittills aldrig fått någon riktig (endorfin-)kick. Antingen gör jag fel, har fel grejer eller så är det bara inte min grej. Däremot tycker jag den är perfekt när jag ska frakta mig och alla mina prylar kortare sträckor. med träningspackningar är nämligen ännu tråkigare. (Jo jag är lättroad men jag är också enormt lat…)

Hur som helst. Stockholm stad har ju som sagt var stängt alla sina simhallar men ex Medley i Tyresö har öppet så det var dit jag cyklade.

Det tog sin lilla tid och det gick ju inte snabbare av att det var en massa byggarbeten här och där så jag fick cykla omvägar. Men fram kom jag och simmade gjorde jag! Jämrans så härligt!

Gott om plats och väldigt fint!

Jag var tveksam till om jag ens ville bege mig ut igen efter att ha cyklat hem men när min kallsims-gen har vaknat till liv är den totalt omöjlig att få tyst på. Jag liksom bara måste i!
Så på mindre än fem minuter från det jag klev in genom dörren hade jag bytt om, gjort i ordning te och satt på hojjen igen.

Och jag ångrade mig förstås inte. Det gör jag ju aldrig! 4,3 grader i vattnet, ca 2 i luften och alldeles stilla och klart. Det syns dåligt på bilden men månen hade kommit upp och lyste så vackert! Nästa gång får jag vänta tills det blir mörkare.

Enda tråkiga i dag har varit att Puzzel har åkt hem till sig igen. Det är så vansinnigt tomt här! Trots att vi bara haft henne i två veckor så känns det som vi känt henne hela livet. Hoppas hon vill komma och hälsa på igen…

Kram från Ingmarie

Vackert & grått

Det finns verkligen oändligt mycket skog att upptäcka! Särskilt för mig som bor precis vid hela stora, härliga Nackareservatet. I fler timmar var jag ute (väldigt lugnt) och njöt. Jag må ogilla kallt ruskväder men det här, när det är vindstilla, lätt duggregn och vackert grått, det älskar jag!

Jag säger det igen för det tål att upprepas, men jag är otroligt tacksam jag har närheten till naturen nu när hela världen verkar ha blivit galen. Man stänger ner, begränsar och skrämmer människor mer och mer. Varför nu? Vi har inte ens hälften så många på IVA som vi hade i våras. Då kanske, kanske det hade varit befogat men nu? Jag fattar verkligen inte. Har läst och lyssnat på oändligt många olika aspekter, synpunkter och vinklingar ang detta och börjar mer och mer ifrågasätta hela grejen och börjar på riktigt oroa mig för vår demokrati. Precis som ex World Doctors alliance.
Det är något som inte stämmer och som med så mycket annat kan man alltid börja med att “follow the money”.

Det blev en liten simtur i sjön också. Tack och lov att det fanns tid för det i dag när det var så här vackert!

Det blev dessutom säsongen första iceswim för termometern visade 4,8 grader. Antagligen därför bubblorna ligger kvar på vattnet. De fryser! Mycket vackert.

Strategiskt noga placerade prylar som alltid.

Kram från Ingmarie

Två på raken!

Nu vet jag inte var du som läser bor men i 08a land har det varit sol två dagar på raken! Två! Jag är nästan i chock-tillstånd. Och absolut i ett slags lycko-rus.

Eftersom jag chillar lite just nu så har jag passat på att testa olika stigar både i går och i dag. Såsar runt och ömsom går och ömsom joggar. Väldigt kravlöst och totalt planlöst. Jätteskönt!

Men tänk att jag, trots att jag bott här i över 12 år och kutat oräkneliga timmar i dessa skogar, har  missat så många av dessa fantastiska guldklimpar. Det är inte utan att jag skäms lite men å andra sidan är det väl bättre sent än aldrig, eller hur?

Min sjö drar alltid och i dag kunde jag verkligen inte motstå den. Och varför skulle jag förresten? En sprada eller ett kallsim gör mig ju alltid extra lycklig.

På tal om att chilla. Detta måste ju ändå vara ett av de bästa sätten!

Kram från Ingmarie