Bra start

Ny dag, ny vecka, nya chanser, nya drills av Coachen, några nya simkompisar, nya goggle-ögon och flera nya (sim)leksaker!

Jag har börjat gilla de här måndagsmorgnarna även om de är förskräckligt tidiga och emellanåt vansinnigt jobbiga! Men mest är de faktiskt skitskojiga!

Efteråt tycker jag alltid att jag är extra värd någon slags belöning. T.ex ett skönt Yin yoga-pass och en Anna-favvo.

Hur har din vecka börjat?

Kram från Ingmarie

Inspirerande helg

Ledig helg och finväder! Ändå valde jag att vara inne en massa i går.😱 Men det kan bli väldigt bra ändå!

Först en massa timmar i Eriksdalsbadets ena bassäng. Fick nämligen fint sällskap av Lisa plus att det var nästan solobana på crawlbanan igen! Då får man minsann passa på! Hot vinyasa-yogan lite senare var en av de hetaste jag varit på, och jag har varit på en hel del, och även en av de bästa. Var som en mjuk disktrasa efteråt. Det blir ju lätt den känslan när hälften av ens kroppsvätska ligger som en mindre sjö på ett golv.🤪

Bra lördag men som sagt var mycket inne. Fast jag cyklade åtminstone utomhus!😄

I dag har jag däremot varit ute desto mer! 95 min löpning bjöd kroppen på! Det var ganska ok, i alla fall bitvis, men efteråt kändes det som jag kutat i 3,5 timmar. Minst! Vansinnigt stel och mör. Löpform är utan tvekan en färskvara!

Men den blev i alla fall inte stelare än att jag kunde cykla till Hellasgården för att träffa Fredda en stund. Alltid lika trevligt och inspirerande! Vi testade även en varsin drink från Raw food-cafét. Grymt smarriga!

Fredda stack sen på en löptur och jag hoppade i vattnet för en simtur. Lite svalare nu men fortfarande lika ljuvligt!

Några andra som inspirerat mig denna dag är de här två! Paula och Michaela.

De är grymma tjejer på alla sätt och vis. Och ruskigt bra swimrunners. Det var en helt oplanerad dejt och helt plötsligt har det börjat smidas en massa roliga planer!

Röstat har jag också gjort såklart. För att jag vill, kan och får. Och jag hoppas verkligen att du också gjort det!

Kram från Ingmarie

Deadline-dagen och ett sista för i år

Så kom deadline-dagen då jag och foten skulle bestämma oss för om det skulle bli något ÖtillÖ eller inte. Om jag skulle kört solo, det är ju trots allt en vecka kvar, hade jag kunnat vänta in i de sista. Men nu funkar ju inte Swimrun så utan man är ett team med gemensamt ansvar både för sig själv och varandra. Att starta utan att vara åtminstone ok i kropp och knopp är oschysst mot båda. Och ska/kan man inte köra ett planerat lopp behöver man ju dessutom en ersättare och den i sin tur behöver ju ha lite tid på sig. I synnerhet för ett så tufft lopp som ÖtillÖ .

Därför var Simsafarin/Swimrun-eventet med TS-gänget så perfekt att köra i dag som ett test. Förra gången var supernajs så förväntningarna var ganska höga. Det är ju liksom inte så enkelt att höja ribban när den redan var skyhög. 🤪

Men jag vet ju att när Coach Ulf och Coach Tomas fixar något så kan det liksom inte bli annat än bäst. Alltid! Vi samlades i Hellas för genomgång och avlämning av de grejer vi kunde undvara tills vi var tillbaks. Rundan var nämligen one way med avslut i Drevviken efter ca 13 km traillöp och 4 km sim i 7 olika sjöar. Jag la, som de flesta andra, lite torra kläder i Saferswimmern plus lite nödproviant i strumporna. Hade kittat mig med “vintermunderingen” men utan väst så då fanns det liksom ingen annan riktigt bra plats.🤪

Vi började direkt med 800 m sim i Källtorpssjön och det var svalt om jag säger så men också fantastiskt härligt! Vi höll ihop bra och de som behövde blev dragna av någon annan så det inte skulle bli för utspritt och därmed både för lång tid i vattnet för en och för lång väntan på land för andra. På land höll vi ihop hela tiden!

Min simning funkade riktigt bra! Känner mig stark och trygg även när det blir brötigt av växter, armar/ben/paddlar/skor från andra eller guppiga vågor. Det sista var det dock inte mycket av i dag och det finns såklart en gräns för hur stora jag mäktar med.😱

Ler- och gegginpackning à la swimrun

Vi sprang på stigar, grusvägar och ibland även asfalt. Vi simmade, babblade och skrattade så jag kommer ha träningsvärk både i ansiktet och i magen i morgon! Mitt i allt så hade Caroline fixat så det fanns fika i sin trädgård! Gissa om det var gott?

Förutom Källtorpssjön simmade vi genom  Sandasjön, Strålsjön, Ulvsjön, Ältasjön, Flaten och Drevviken. Det här att swimrunna sig fram är verkligen makalöst härligt och jag är så himla tacksam att jag fick alla dessa timmar tillsammans med detta supergäng. Plus Ulf förstås som stod bakom kameran. (Tack Ulf och Sabina för bilderna!)

Och hemma hos Ulf blev det ombyte, mer fika ( bl a vansinnigt god hembakad banan/avokadokaka av Ellinore) innan skjuts tillbaks till Hellas.

Och foten då? Den skötte sig förvånansvärt bra men jag har fått inse och acceptera att några 65 km på hala klippor, ojämna trails, obanat och tuffa backar inte kommer att funka för den. Emellanåt gör det väldigt ont, som i rödlampa-ont, så det är med mycket ledset hjärta jag får lämna min plats till en annan. Jag vet inte hur många gånger jag för mitt inre sett mig och Micke kämpa tillsammans och gemensamt korsa mållinjen på Utö. Nu blir det inte så.😢 I alla fall inte i år. Och det svider som fasen! Det finns säkert de som skulle tejpat foten stenhårt, käkat painkillers , bitit ihop och bara kört men jag är inte så “tuff”. När varningslamporna blinkar backar jag. Kanske är jag klen men jag har också, bl.a genom jobbet, sett hur illa det kan bli med även “små skavanker” om man går över gränsen så därför varken vill eller vågar jag riskera något. Det finns ett liv även efter den 3/9 och jag vill gärna att min fot ska bli glad igen. Inte mer ledsen… Jag har gjort så gott jag kunnat för att få fossingen hel men tiden har helt enkelt inte räckt till.

Det kommer bli en tung vecka men jag ser framåt och kommer sända all kraft och överskottsenergi jag trots allt har till alla de jag känner som ska köra.

Det där “sista” var inget värre än att det var sista dagen Eriksdalsbadets utebassäng var öppen. Och jag kunde förstås inte låta bli att köra ett sista poolrunpass.

Kram från Ingmarie

En dag i Göteborg och en dag till deadline

Göteborg var sig likt. Det är spårvagnar härs och tvärs, goa människor, lugnt tempo, mys, bibelförsäljare i samma hörnor som alltid liksom gatumusikanter och försäljning både ute och inne. Och såklart lektid med min älskade lillebror Daniel. Det finns massor av kul grejer på Kompassen så det är verkligen plättlätt att både roa sig samt bli trött och svettig!

Det där lekandet kräver dock ny energi och ett av de bästa ställena i Göteborg för påfyllnad av depåerna (enl mig) är vegohaket Andrum. Man blir garanterat alltid mätt, det är mysigt, lugn stämning, prisvärt och trevligt! Vi fick även sällskap av fina, fina Noel!

Och helt otippat även av Fredda! Det är väl rackarns att man ska behöva åka till andra sidan Sverige för att få träffa sin (tränings)kompis och “nästangranne”. 🤪 Men alla stunder med vänner räknas oavsett när, var och hur.😍

Nu är jag tillbaks i 08a land och i morgon är det deadline. Planen är att testa Swimrun med TS. Sen får vi se vad fossingen tycker och vill…

Kram från Ingmarie

Roar (och oroar) mig

Förlåt att jag tjatar om samma sak i princip varje dag nu men det är ju kanske inte så konstigt egentligen. ÖtillÖ är inget dussinrace precis och chansen att få vara med minimal. Så självklart känner jag en viss stress över att deadlinen närmar sig utan att det skett några grandiosa mirakler.

Men gudarna ska veta att vi försöker jag och foten. Det pysslas, smörjs, tejpas, är högläge och gullegull mest hela tiden känns det som. 😍 I dag blev det även åter en (extra lång) behandling på AG med akupunktur, laser och kinesiotejp. Det har blivit en dyr fossing det här. Hoppas bara inte vänsterfoten blir avis och vill ha samma behandling…

Och visst är den bättre! Men inte bra. Gå/joggade ca 8 km i dag på fina Prinsen och det tog en hel timme! Utan en massa joxs i vägen. 😱Ja du fattar va? Med den farten klarar man inga reptider den 3e september… Sporttejpen klarade förresten inte ens av enbart svett… Kasst.

Men rundan var magisk och jag är tacksam som attan! Det kunde ju varit triljoner miljarders biljoner gånger värre.

Innan jag åkte hit till Halmstad visade varenda väderprognos ruskväder men någon har tydligen sovit på jobbet för det har varit ljuvligt finväder varje dag! Jag och mamma njöt av gudagod lunch i solen vid Nissans vatten på Tillsammans . Rekommenderas! 100kr/person för gigantisk mattallrik, kaffe och kaka. Fin service och vovvevatten ingår också!💕

Och såklart jag var en sväng på Brottet i dag igen. Max 3 min cykeltur från stugan och helt gratis! Hur bra är inte det?😃

Jag har även hängt med en hel bunt av mina goa klubbisar. Eller de hängde väl inte så mycket för det såg jag till att de inte kunde. Ska det drillas så ska det. 🤪

Däremot hängde jag och Karin hemma hos Sara både länge och väl. Och blev galet mätta! Det är kul att fixa mat tillsammans och vi gjorde det jättebra!

Men det gick visst inte lika bra att få till en vettig bild på oss. 😳

Kram från Ingmarie

Ett närliggande guldkorn

08a land är bra! Det finns verkligen något för alla. T o m för en fotskadad klenis som ändå vill träna och svettas.

En dryg halvtimmes cykeltur från lyan finns t ex Sats Sickla. Där är allt placerat på ett plan, är ljust och hyfsat fräscht. Även om jag inte kan fundera på att testa ens ett löpsteg så måste jag säga att foten var jätteduktig! Körde t.o.m 2 x 10 min på crosstrainern utan problem men jag höll mig lugn och utmanade inga öden. Samtidigt provar jag såklart vad som funkar men jag är så försiktig jag kan och extremt lyhörd för alla signaler.

Anledningen till att vi valde just Sicklagymet var för att precis jämte ligger Saltsjöbanan. Dvs den gamla järnvägen man åker ut till Saltsjöbaden och Solsidan. Åkturen är “gratis” om man har SL-kort och tar runt en halvtimme hela vägen ut. Saltsjöbaden är inte jättestort men väldigt gulligt och perfekt om man har båt och/eller gillar skärgård som även har nära till skogen. Det är även där anrika Saltsjöbadens Grand Hotell ligger. Dyrt och flådigt och jag skulle gladeligen bott där en natt eller två!

Men vi åkte inte dit för att beskåda hotellet utan för att besöka Saltisbadet. Fastän jag varit i krokarna flera gånger har jag helt missat denna lilla pärla! Det kostar 70 spänn att gå in och det är värt varenda öre! Friluftsbadet byggdes i början av förra seklet och är helt gjort av trä. Det finns ett dambad, herrbad och ett mellanbad. Allt är inspirerat av den tidens kurorter och 2012 blev badhusen byggnadsminneförklarade.

Jag blev kär direkt! Anders är sällan så där överväldigad och entusiastisk som mig men även han gillade det. Då är det bra!

I caféet kan man köpa enkla men mättande och hyfsat billiga rätter vilket vi gjorde. Utsikten ingick!

Badhusen, ja nu såg jag förvisso bara damernas från insidan, var så fina och söta att jag kände det som jag var i en film! Små vackra badhytter, bastu, dusch, toaletter, hopptorn samt soldäck på flera våningar plus en badvik där man kunde vara helt näck om man ville. Lugnet tog helt tag i mig och jag somnade minsann en stund där i solen.

Det är många båtar som åker här och hade jag inte varit ensam så hade jag nog vågat mig på att simma utmed kanten som mannen i kassan föreslog. Damerna på bryggan tyckte däremot absolut inte jag skulle det för “en del kör som idioter oavsett.”

Så jag löd dem och höll mig innanför linorna vilket såklart var helt ok det med! Extra skoj blev det när det blev rejäla svallvågor från de där båtarna!

En magiskt fin dag på en magiskt fin plats! Hit ska jag garanterat igen! Det är nämligen egentligen både spring- och cykelavstånd från vår lya (särskilt när man har en glad fot) och de har öppet året runt!😍

Kram från Ingmarie

Fetfots-gnäll med hopp

Tja vad ska jag skriva i dag som åtminstone låter lite muntert…🙄

Svullnaden har nog gått ner någon millimeter. Eller så är det en synvilla för nu är allt på något vis jämntjockt men med extra feta tår. 😱

Var på behandling hos Fredrick i dag igen. Det känns som att lasern hjälper för svullnade går ner direkt! Bara hoppas det hjälper i långa loppet. Justeringarna han gjort har i alla fall helt klart gjort nytta I dag kan jag nästan gå vanligt även ner för trappan.

Det är såklart kämpigt att ha ont. Vaknade pga smärta vid 03.30 i natt och kände efter ett tag att jag faktiskt inte stod ut så jag tog en painkiller-tablett. Funkade sådär…😢 Det jag ändå mest måste kämpa med är att inte trilla ner i det där svarta hålet. Passar jag mig inte så tar det mig direkt. Fördelen är att jag vet om det och förhoppningsvis är mer förberedd än i vintras… Två timmar i bassängen, i solsken, gjorde i alla fall ingenting sämre. 😍💕 Varken fysiskt eller mentalt. Men jag blev väldans kissnödig !🤪

Jag vet ju att detta kommer att gå över, och att allt kunde varit väldigt mycket värre, men det känns allt lite taskigt att nu när jag äntligen får lite ledigt så händer detta! Dessutom verkar regnet ha parkerat sig över hela landet från nu fram till forever! 😱 Bellmans familj är hemma igen så inget mer sånt mys just nu heller.😢

Håhåjaja. Nu ska jag sluta gnälla! (Fast det var skönt att få göra det!) Jorden snurrar vidare och jag är ju faktiskt på bättringsvägen! Har precis druckit en bauta-cappuccino (koffeinfri med havremjölk) så god att jag nära på dog smarrighets-döden! Och mätthets-döden. 😄

Kram från Ingmarie

Stora Stöten Swimrun 2018

Man kan nog tycka och tänka mycket om mig men en sak är säker. Jag en rackare på att hitta bra Swimrun-partners! 😄

Kenneth är en Falu-kompis som jag lärt känna via diverse olika kanaler (long story) och som inte tvekade ens en halv sekund när jag frågade om han ville köra Stora Stöten Swimrun med mig. Trots att jag varnat honom för att han troligtvis skulle kunna springa baklänges och ändå hålla min fart och dra i simningen. Men det blir som bekant inte alltid så illa som man tänkt sig.🤪

Starten var inte förrän kl 13 så det var massor av tid att slöa och bli nervös på om jag hade varit lagd åt det hållet. Hade sovit ok men inte jättebra för tydligen var parkeringen vid hotellet en väldigt bra plats att festa på efter midnatt. Jag hade tydligen missat något där…🙄

Kroppen kändes ok men inte topp och jag valde att tänka att det kanske skulle ändra sig. Ibland är den ju väldigt lurig du vet. Kroppen. Det skumma är att jag känner mig mer trygg och säker i simningen när det gäller just den biten, där matar jag ju liksom bara på i typ samma fart oavsett, men i löpningen kan det verkligen, verkligen skifta från allt till blyben och stövlarna på till gasellsnabba lättviktsstudsiga ben. Man kan liksom aldrig riktigt veta!

I lagom tid blev jag upplockad av Kenneth och vi åkte till starten vid Falu gruva. I år var det inte bara två swimrunsträckor (ca 11,7 och 23,4 km) utan även två “vanliga” traillöp som följde våra banor men skippade simmen. Precis som alla andra race jag kört i år så var vädret perfekt! Bara hoppas det håller i sig så resten av säsongen!🙏🏻 Vi hann precis lagom kitta upp oss, testa lina och värma upp innan den gemensamma samlingen och promenaden ner till starten i gruvan.

Hela detta område, inkl mestadels där vi sprang, är ett av Sveriges Världsarv så restriktionerna och reglerna var och är stenhårda! Att få gå/springa där nerifrån är förvisso tufft, 100 höjdmeter de första 750 meterna, men också bara ytterst få förunnat. Som vi swimrunners t.ex.😍 Löparna fick nämligen nöja sig med att starta från toppen.

Foto: Stora Stöten Swimrun
Foto: Stora Stöten Swimrun

Efter den där starten så är backarna dock inte slut. Faktum är att det är i princip uppför hela vägen de där första ca 3 km till första simmet i Vällan. Har man tryckt på för mycket och är slut redan där kan resten bli väldigt jobbigt! Vi körde lugnt och jämnt  Kenneth låg lite före och höll farten och jag bara hängde på vilket var perfekt för mig! Men helt klart var han piggast för han babblade t.o.m mer än jag!🤪 Jag hade å andra sidan öronpropparna i mest hela tiden och var därmed rejält lomhörd och ingen vidare bra snackekompis.😱

Första simmet gick lätt. Snabbt i och snabbt upp. Andra löpet var det längsta, drygt 6 km, och vi travade på. Det är gudomligt vackert! Faluröda dalahus blandat med ängar, skog, kopparröd slaggsten, stigar och publik både i buskarna och med häst och vagn! Andra simmet drog Kenneth också på men jag kände att jag fick vila lite för mycket så vi provade simma jämte varandra på resten vilket var perfekt! Sjukt coolt att samtidigt hämta andan och få ögonkontakt när man simmar jämte varandra! Banan följer vattnets väg och den är bitvis ganska tekniskt tuff och kuperad men mest är den bara vansinnigt vacker! Två av simningarna är lite väl fyllda av växtlighet men alla de andra är superfina! (Tack för dessa bilder Maria!)

Det var också kul att emellanåt stöta på traillöparna. De i täten fullkomligt flög förbi oss! Jösses alltså! Jag kan ju låtsas att de löpare vi sprang om tänkte samma om oss. 🤪 Sista simningen går i Faluån och den var riktigt skoj! Hade inte alls samma “växtlighetsdekoration” med mig som förra gången. Lyckades dessutom simma om några! 💪🏻

Foto: Stora Stöten Swimrun

Totalt är det 9 löp och 8 sim och det blev ca 23,8 km enl. våra klockor. Längsta simmet är 670 m och längsta löpet 6,2 km.

Foto: Stora Stöten Swimrun

Allt är enormt välorganiserat och fint arrangerat. Så himla glad jag ännu en gång fick vara med (tack Erik och Hoka!) och att just Kenneth ville köra med mig!

Resultatlistan var inte helt uppdaterad men tror vi kom 6a. PB med drygt 10 min mot 2016 blev det i alla fall och ett grymt både roligt och bra träningspass!

Kenneth var tvungen hasta hem och missade den goda maten vi fick på Kopparhatten. Men jag lassade in för åtminstone 1,5 person för näst efter att hitta bra Swimrun-partners så är jag en jäkel på att äta!

Hann t.o.m fixa en koffeinfri (klockan var ju långt efter 15) kaffe med skummig havremjölk innan tågfärden hem. Hur smarrigt som helst!

Kram från Ingmarie

Vindar, födelsedag, mat och resa

Man skulle kunna tro att vi bor på bästkusten nu för jösses vad det blåser. T.o.m lilla Söderbysjön hade vågor som emellanåt stänkte långt över näsan när jag körde min vattenlöpning i förmiddags. Och det märks att vattnet (redan!) är svalare. Kallt vatten är jättehärligt när man Spradar men inte för sim och vattenlöpning. Men ännu viker jag mig inte!

Anders fyller år i dag och jag har firat honom så gott jag kunnat innan den där resan norrut. Han säger att han inte är så mycket för att fira men jag undrar jag. Tror inte han velat vara utan varken presenterna eller maten på Lilla Utban Deli. Food to (nästan) die for! 😍

Men sen hann vi inte mycket mer för jag skulle med tåget till fina Falun! Älskar åka tåg och jag älskar Falun!

Allt är nästan sig likt sen vi bodde här. Ibland kan jag sakna Falu-livet fruktansvärt mycket. Så där så hjärtat gör ont. Därför känns det extra fint att vara här! Hotellet jag bor på har jag bott på jag vet inte hur många gånger och det är också sig likt.

Och Faluån ligger där och väntar på oss swimrunners. När vi väl tagit oss hit i morgon är vi i princip i mål.

Ska bli jättekul att köra med min kompis Kennet. Han är en grym både löpare och simmare så jag känner mig trygg där. Bara hoppas han inte har för bråttom till målet. Men vi är ju som sagt var ett team så utan mig blir det ingen målgång hur bråttom han än har.🤪

Kram från Ingmarie

Typiskt bra…

…andra semesterdag och därmed andra dagen jag är helt klockfri! (Jag lovar jag ska sluta tjata om att jag är ledig. Snart…🤪) Har enbart roat mig i dag!

• Slog på stort och tog helt nya dojjor till dagens löptur. Eller nya och nya förresten. Mina fötter kan ju bara ha Newtonskor och jag vet precis vilka av deras modeller som funkar. Denna modellen har jag haft i 18 evigheter och fördelen med det är att jag behöver inte “gå/springa in dem”. Bara sätta på och kuta iväg. Vilket jag gjorde!

• Löpning utan tidspress är grymma grejer! Jag lät känslan styra. Är förvånansvärt fräsch och jag tror inte det blir något bakslag efter helgen. Det borde kommit i dag i så fall. Även om vi höll låg fart så höll vi trots allt på ett tag menar jag. Drygt två timmar njutning i skogen fick jag i alla fall i dag. Bättre kan det inte bli!

• Alla utegymen vi har här omkring är guld! Smidigt, enkelt, effektivt och samtidigt får jag njuta av solen ännu lite mer. Kör oftast ca 20 min när jag ändå passerar något. Dock inte varje gång för då skulle det bli typ varje dag för även om jag gillar det massor så är det inte roligt. Och jag skulle bli stor som en ladugårdsdörr. Kanske.. Vilket skulle innebära att jag behöver köpa ny garderob och det är inget jag varken tycker är skoj eller har råd med. Alltså kör jag (svenskt) lagom.🤪

• Kommer aldrig tröttna på att äta medhavd homemade (vego)lunch med denna vyn. Aldrig, aldrig, aldrig.

• Vyn innehåller ju en av mina favvosjöar. Bara att rulla i och simma så länge man vill och orkar. Och inte fryser för våtdräkten fick vila. Våtdräkt är en fantastisk uppfinning, och jag är oerhört tacksam att jag har två stycken olika, men simma utan är ändå det bästa. Här snackar vi frihet! Det var roliga små vågor också!

Hoppas du också haft en fin tisdag!

Kram från Ingmarie