Sport +kultur = sant

Att gilla att sporta ensam är nog en förutsättning om man ska hålla på med t.ex löpning. Jag gillar att ha sällskap med andra men jag gillar lika mycket, kanske t.o.m mer, att kuta tillsammans med bara mig själv. Särskilt en dag som i dag när kroppen bara ville såsa runt i sitt eget tempo och tankarna var både överallt och ingenstans. 80 minuter egentid utan något mer mål än att ta mig framåt, inte blåsa bort i vinden eller halka i någon lerpöl.

Vattenbristen är sen länge över och vatten-nivån i Nissan är numera rekord-hög! Faktum är att ibland var t.o.m stigen dränkt! (Och nej, jag hoppade inte i.)

Vattnet i bassängen är dock konstant och i dag hade jag turen både att få sällskap av bästa Karin plus hitta ett av Halmstad Triathleternas simpass. Inplastat och klart! Bara att köra. Jag är inte i närheten av Karins farter, hon är liksom pro, men det spelar ingen roll. I en bassäng är man ändå nära!

Bara några stenkast från simhallen ligger Hallands konstmuseum. Så länge jag kan minnas har det varit en trist och intetsägande byggnad som jag besökt max en gång under mitt liv. Tills nu. Under flera år har den nu byggts om och restaurerats, bland annat av ovan nämnda Karin för hon är förutom en rackare på sport även en väldigt duktig arkitekt, och i oktober 2019 öppnades den på nytt.

Just i dag var det en föreläsning av konstnären Maria Stigsdotter Drott som berättade om sitt arbete med trädgården runt museet (där även Karin varit inblandad) och konstnären Mikael Ericsson som berättade om ljuskonstverket på den nya fasaden. Superspännande! Jag hade gärna velat följa med i Mikaels hjärna under en dag! Han var galet rolig och intressant att lyssna på. Maria hade jag velat följa för att framförallt lära mig mer och inspireras.

Förutom olika utställningar så finns det även en fin liten butik.

Och ett Café men så god mat att både jag och Karin höll på att dö mums-döden! Dessutom enormt service-minded. Rekommenderas!!!!

Men jag undrar ändå om inte toaletterna var bland det coolaste på hela stället. T.o.m bland det coolaste någonstans! Här hade jag kunnat sitta både länge och väl.

Så om du bor eller besöker Halmstad, missa inte denna pärla! Till sommaren kommer det bli en ännu större pärla. Jag lovar!

Kram från Ingmarie

Bästkustens (enda) baksida och en massa mys

Det finns en nackdel med bästkusten och det är att det kan regna och blåsa mer och bättre än (nästan) någon annanstans. Föär tro mig, det kan verkligen blåsa och regna från precis alla håll och kanter! I dag var inget undantag och i morgon ska visst regn- och blåsguden, eller vad hen nu kan heta, vara i sitt esse. (Men torsdag har hen ledigt!)

Nåja. Det är som det är och hur mycket det än smattrar mot fönster-rutorna så vill jag ut. I dag var jag dessutom intervall-sugen och sånt ska man ta till vara på. Galgberget är ett ganska säkert kort när det regnar och blåser från precis alla håll och kanter så det var dit jag sprang. Planen var 2-minutare och det blev det. Bland annat. Närmare bestämt 12 st + 10 st 60-30 sek. och 10 x30-30 sek + hopp&skutt i backe. När jag väl sladdade in på gatan där jag bor just nu gick benen knappt i styrfart. Jag var jättenöjd och dessutom hade det slutat regna!

Några timmar senare mötte jag upp lillebror Daniel på tåget från Göteborg. Så himla mysigt att ses igen! Alltid en massa att babbla om och självklart blev det ett gympass också. SATS Halmstad är utan tvekan ett av mina favvogym. Trevligt, inspirerande, bra grejer gott om plats och bra läge. Så där blev jag ännu lite tröttare inte bara i benen. Men det är ju liksom meningen.

Hela dagen avrundades hemma hos mamma och Ulf tillsammans  med även Markus och tjejerna. Så nu är jag inte bara ruskigt mätt och trött i kroppen utan även väldigt glad och tacksam. Det är en ynnest att få vara en del av denna underbara och fantastiska familj.

Kram från Ingmarie

Avslut, paus och en omstart

I går kväll jobbade jag mitt sista pass på SÖS för en ganska lång tid framöver. Jag vet inte ens om jag kommer gå tillbaka. Ett par månader framöver ska jag ta mig en rejäl funderare och verkligen känna efter. En del av mig vill vara kvar för jag trivs ju med  både jobbet som sådant och med mina kollegor. Samtidigt vet jag ju att det sliter oerhört på mig, lönen är förhållandevis kass och chansen att det ska bli bättre på någon front är nog tyvärr minimal. Stockholms läns landsting är kört i botten mycket “tack vare” skrytbygge, svågerpolitik, dumsnålhet och en usel (höger)styrning. Fruktansvärt tråkigt men sant.

Jag har en hel del planer jag klurar på för en förändring kommer det att bli, jag vet bara inte riktigt hur, men först ska jag på två resor. En kort och en lång. Den korta har förresten redan börjat. Sen i eftermiddags är jag hemma i Halmstad och har hunnit med både mamma-mys, bassäng-sim/vattenlöpning och kvällsmys hemma hos Sara. Det sistnämnda var även inklusive galet god (vego)mat och fler härliga människor som kom för att babbla en stund.

Så det har varit en jättehärlig “paus och omstarts-dag”! En dag som för övrigt började här.

Jag cyklade ner direkt på morgonen och det var precis lika vackert, rofyllt och magiskt som jag hoppats och önskat. Det var en tunn is-hinna några meter vid kanten men den gick lätt att gå igenom. Sen var det liksom en liten bassäng innan nästa isdel tog vid där jag kunde simma fram och tillbaka.

 

Jag vet att en del tycker det här är konstigt att just jag gillar, särskilt med tanke att jag älskar sol och värme, men det här är något annat än “vanligt” frysande. Jag vågar t.o.m påstå att jag vet för jag har ju faktiskt provat båda varianterna.

Kram från Ingmarie

 

Festdag!

Jag hade förvisso några tider att passa i dag, tre för att vara exakt, men de var plättlätta att “stå ut” med.

Tid nummer ett:
06.30. Snabb kopp kaffe och sen hojen till upphämtningsplatsen för att åka till Nälstabadet på andra sidan stan. Klockan 08 var vi alla redo för  90 minuter lördagssim med TS .
Första kvarten undrade jag på riktigt hur i all sin dar jag skulle palla men det gjorde jag! Blev starkare och starkare och t.o.m snabbare och snabbare ju längre vi höll på! Så som det är med trögstartade motorer.

Tid nummer två:

Hojen igen men denna gången genom skogen till Hellasgården där ett nygammalt gäng var redo för lite iceswim kl 14.30.  Tre av gänget hade aldrig testat innan och det är galet modigt att göra det när det är – 0.01 grad i vattnet, isen ligger tjock och det blåser! Men de fixade det!

Och hålet var nästan lagom stort för att vi alla skulle få plats!

 

Att alla blev euroforiskt lyckliga är det väl svårt att betvivla?

Finns en kul liten film på Fb och i mitt Insta-flöde för den som vill kolla! (@Ingmarie_yoging)

Tid nummer tre.

Kanske den aktivitet som de flesta verkligen kallar festCoach Ulf hade bjudit hem ett stort gäng av enda anledningen att vi skulle ses utan svett, klor och mjölksyra. Dvs som helt vanliga människor. Hur skoj som helst med massor av god mat, babbel, dans och bubbel. De där Tofu-bollarna var så goda att jag inte ens kan beskriva hur goda de var!

Och vad kan väl vara bättre att ge en simcoach än en Dryrobe?

Jag var inte kvar till slutet för i morgon ska det jobbas. Och det kommer vara ett lite speciellt pass…

Kram från Ingmarie

Bra start!

Om året fortsätter så som det varit i dag under årets första timmar kommer 2020 bli hur bra som helst! Eller förresten. Löpmässigt får det gärna vara lite bättre för även om det var ok i dag var det inte toppernbra. Benen får väldigt gärna vara en smula piggare om jag säger så…

Resten har varit absolut högsta poäng!

Du vet ju vid det här laget att jag kommit att älska iceswim och vi blir fler och fler som fattar grejen. Det här gänget jämte mig t.ex har i dag testat på för första, men garanterat inte sista, gången! Nog ser de ganska lyckliga ut?

Magnus, Inger, Joachim, Lena och jag.

Extra tufft att våga testa en blåsig dag (det är alltid lite värre då) med denna temperaturen i vattnet. (Men det sa jag aldrig innan. hehe.)

Det stämmer verkligen att man kan mer än man tror! Alla vågade våga och ingen ångrade sig även om tvivlen var skyhöga innan.

Foto:Lena Grundin

Foto:Lena Grundin

Foto:Lena Grundin

Foto:Lena Grundin

Jag njöt massor! Hade det inte varit för att de andra redan var uppe, och för det faktum att jag vet att just blåst förvärrar uppgången och efterfryset oerhört mycket, så hade jag nog varit i ytterligare 5 minuter. Att de andra gillade det vet jag för vi ska göra om det redan på måndag! (Du är välkommen såklart! Kl. 14 på vänstra bryggan bakom repan i Hellas.)

Såklart eftersnacks-fikat och den vackra himlen även bidrog till att det blev så himla härligt. Allt räknas för det är en helhet i det här.

Lena är inte bara en rackare på att simma i bassäng och i OW. Hon är minst lika bra på iceswim!

 

New Mexico + Dalarnamössor = sant!

Det hela blev ännu lite bättre senare när mörkret fallit för då fikade jag (inomhus) i Hellas Storstuga tillsammans  med Anders och lillebror Markus med sötnosarna som var på besök i 08a land.

Ja du ser! Så bra start hade jag! Hur har din varit?

Kram från Ingmarie

Roligheter och belöningar på årets kortaste (?) dag

Om jag inte fattat helt fel så är i dag årets kortaste dag. Eller längsta beroende på hur man ser det.🤪

Den har i alla fall varit ruskigt mörkgrå! Tur att jag gillar grånyanser i alla dess former. Framförallt gillar jag att det är plusgrader och halkfritt! Är obeskrivbart tacksam för varje (intervall)löppass jag kan kuta ute utan att riskera livhanken. 😱

Oavsett i vilken form  jag kör intervaller, och oavsett hur de är, så gör jag alltid, alltid min jaggjordesågottjagkundeochdeträcker-gest. 💪🏻Den är liksom som en positiv trigger efteråt och faktiskt något jag lärde mig av en idrotts-psykolog under min elit-tid.

Just i dag blev det 4 x (5+3+1) min. (Vila 1 min.) Det gick varken väldigt bra eller väldigt dåligt. Rätt och slätt ett helt ok mittemellan-pass!

Som du ju säkert vet belönar jag mig också alltid, alltid efteråt oavsett hur det varit.

Min allra bästa belöning är (förstås) sprada! 😍Jag blir (ännu mer) lycklig in i själen när jag får komma i. Det är som att bli översköljd av energi, livslust och  glädje. (Även fastän man är trött av träningen.) ! Jag älskar “min” sjö. Den må vara densamma hela tiden men den ändras och förändras varje gång jag ser den. Helt fantastiskt! Ett av naturens magier och underverk!

Änderna höll mig sällskap men lite i bakgrunden. Det passerade även en liten familj vars unge ville i för han tyckte det verkade jättekul! Barn är bra smarta alltså för han hade ju helt rätt! 😄

En annan belöning, som jag ju faktiskt alltid ger mig själv, är god och näringstät mat. Vego såklart. Ingen levande varelse ska behöva lida för att jag är glupsk.

Sen kan jag avslöja att det verkar som att årets kortaste/längsta dag även innebär en av årets lugnaste dagar på Eriksdalsbadet.🥳

Kram från Ingmarie

 

 

 

Julafton innan julafton

Har du också vaknat med en idé i huvudet som du inte kan släppa utan liksom bara måste genomföra omedelbums hur knasig den än kan verka? En ide som du inte riktigt begriper vad den kommer ifrån, men som antagligen legat i bakhuvudet och grott, och som också är en längtan så stark att om du inte genomför den så kommer du ångra dig för all tid och evighet.

Så var det i alla fall för mig i morse och då var det bara att göra.

På med de där speciella antifrys-kläderna , koka te, packa ner en handduk och cykla iväg ner till sjön. Jag hade t.o.m. en hammare (!!!) med mig för så sent som i går var den istäckt. Den behövdes dock inte och bra var det för då kunde jag verkligen (is-)simma! 🤩

Och jo, det var /är kallt. Faktiskt det kallaste jag varit i! 🥶 Så man kan väl säga att det blev ett slags PB? Vilken tur att jag hakade på min idé annars hade jag ju missat detta! 😍

Tyst, stilla, fridfullt, levande, vackert och så  enormt energigivande!

Om det var det eller om det bara var en “sån dag” då allt blir bra låter jag vara osagt men bra blev den! Så där superduperbra! Som en julafton innan julafton! 🤶🎅

Simmade ett “riktigt” pass lite senare och aldrig har väl vattnet på Eriksdalsbadet känts så varmt som just i dag! Körde det mesta med paddlar för att riktigt utmana axlar och rygg. Kände mig t.o.m så modig att jag körde i “snabbcrawl-banan” minsann. 😁

Helt slut var jag ändå inte för det fanns krut kvar till ett gympass. Jag kände mig skitstark! 💪🏻 Och ruskigt pigg!

Armhävningar på en rörlig skivstång är mer utmanande än man tror. Prova får du se! Eller så är det bara jag som är klen…

Nu var ändå allt det braiga inte slut där. dagen innehöll nämligen även tre överraskningar!
Den första var att jag har fått veta att jag blivit utvald som ambassadör för Wolff Wear.! 😄

Wolff Wear är butiken för alla som gillar sport och uteliv vare sig den är på land eller i vatten och man kan handla både via nätet och i butik. Dessutom ordnar de bl.a en massa skojiga event och resor.  Som t.ex detta.  Inom en kort framtid kommer jag tack vare detta samarbete att kunna erbjuda dig rabatter, tips och annat skoj. Mer om det senare. Jag kom ut med en påse full av fina leksaker som jag vet jag kommer ha skitskoj med och som kommer att nötas tills de faller sönder.🤪

Så snacka om tidig julklapp! Min fina, fina vän Inger bjöd även mig och resten av gänget som var där i dag på gofika.☕️

Överrasknigarna  nummer två och tre fanns när jag kom hem. Jag fått ett paket från Cellexir med deras nya grymma produkt! Jag vet att den funkar för jag har fått tjuvyesta. Påminner igen att om du vill testa deras tillskott så får du 30% på en månads förbrukning alt 15% vid prenumeration (ingen bindningstid) om du uppger rabattkod “ingmarie”. Bra va?😁

Paket två kom från min oas och stora inspirationskälla Skaparladan.❤️

Men vet du, det är en bra grej till! Jag har fått kompledigt i morgon! Att få det en helgdag är typ lika sannolikt och svårt som att vinna mer än 500 kr på Triss. Ja du fattar va? Gissa om jag ska leka?

Nu återstår dock frågan om detta var min julafton i stället för den på tisdag… Å andra sidan ska jag jobba då så det blir svårt att slå denna dagen oavsett.🙃

Kram från Ingmarie

Vänner

Jag varken kan eller vill föreställa mig hur livet hade varit utan vänner. Antagligen väldigt tomt, tråkigt, innehållslöst, sorgligt och meningslöst.
Jag har turen och privilegier att ha vänner i alla möjliga åldrar med olika bakgrunder och liv mot mig själv.
En del har funnits där i oräkneliga år. En del är ganska ”nyfunna”. En del träffar jag ofta. Andra med långa mellanrum. Men de är alla mina vänner!

En som jag hoppas alltid kommer vara min vän är denna bönan.

Jag fullkomligt älskar att hänga med Yvonne  oavsett vad vi hittar på. Det blir i och för sig alltid sånt vi båda gillar. Som t.ex att träna och käka.

Vi träffades förresten via Team Snabbare men det var lilla  Demi som förde oss samman “på riktigt”. Fyrbenta vänner är verkligen fantastiska på flera sätt!

Att träffa TS-vännerna är också alltid en höjdpunkt! Jag blir lika glad varje gång även om det är snortidigt och även om jag kan bli så trött, så trött så trött att jag (nästan) inte orkar prata.

Och (nästan) inte orkar ta mig upp.

Men jag är en rackare på att repa mig, även efter mjölksyra upp i hårfästet, så redan på väg till omklädningsrummet är jag mitt vanliga jag igen. Och längtar till nästa gång. Jag har nämligen ett väldigt, väldigt kort minne också…

Kram från Ingmarie

Fredagen den 13e

Jag vet att det bara är skrock och en myt men nog är det lite mer spännande att vakna upp till fredagen den 13e kontra fredagen vilket  annat   datum som helst? För tänk om det verkligen är en “otursdag!

Rent statistiskt har inte mina (hittills) levda fredagen den 13e varit otursföljda. Inte för att jag minns dem alla men om det hade varit så hade jag garanterat kommit ihåg det.

I dag har absolut inte varit någon otursdag. Tvärtom! (Bara jag nu inte är dumdristigt modig som vågar skriva så trots att dagen inte är slut ännu…)

Jag har inte bara varit ledig från sjukan och haft tid för både ett superbra simpass och ett lika superbra gympass. Jag har även Indoor Running-coachat ett härligt gäng på Sportpalatset. (F.ö ett av mina favvo-gym.)

Svettigt såklart och det märks att mörkret, kylan och regnet gör att många vill vara med. Men alla fick inte plats så de hade ju faktiskt lite otur…

 

Bäst av allt är nog ändå att min nya (fram)tand kom redan i dag så jag slapp vänta till måndag. Det är tur! Den provisoriska trillade dessutom ut i går igen. Tack och lov efter jobb-passet men även om jag fått den påsatt igen så hade den nog inte klarat av en hel (jobb)helg och inte ens världens bästa tandis kan ju ha öppet veckans alla dagar och timmar.

Dyrt som attan (som i princip all tandvård är i vårt land) men nu kommer den förhoppningsvis sitta där resten av mitt liv. Fin är den också.

Jag firade allt detta med lite extra gott köpe-kaffe. Bara att det fanns just där är ju tur!

Egentligen är ju alla dagar jag vaknar och kan kliva upp ur sängen för att göra det jag kan och vill “turdagar” när man tänker efter. Det är ju faktiskt inte någon självklarhet…

Och jodå, jag vet att det är ju Lucia-dagen också men jag har inte sett, eller hört, en enda Lucia, tärna eller stjärngosse på hela dagen. Förutom dessa fina.

Hur har din fredag den 13e varit?

Kram från Ingmarie

 

Vinter-lycka och Reko-ring

I går kväll när jag tog mig hem från jobbet i halkan och en massa snöblandat jox bestämde jag mig för att det skulle bli hamsterbandet i dag.
Men det är tur man är flexibel och kan ändra sig för hur kallt och halt det än må ha varit så kunde jag omöjligtvis motivera mig till att åka tuben för att tillbringa tid med att svettas i en mörk lokal i dag. Jag tog helt enkelt till plan B, backträning, och tur var väl det för jösses så vackert det var! Sån här vinter är helt ok för mig! Precis lagom av allt! (Och minimalt med modd.)

Det gick oväntat bra med de där backarna. Eller alltså det var ju bara en men jag körde den  12 ggr upp och ner à ca 600m/varv.

Jag var dock sugen på mer. Eller snarare annat. Men inget ovanligt. Bara väldigt mycket sugen..

Just den backen ligger mellan Söderbysjön och Hellas. Söderbysjön är numera helt istäckt. Ingen  pinne i världen kan slå hål på den nu och någon yxa äger jag inte.

Men i Hellas-sjön så verkar det vara “varmare” för där var det i princip helt öppet. Och, tja du vet ju hur det blir…

Sen sprang jag hem igen. Efter att ha “fuskat” genom att knyta skorna inne på toan. Fingrarna var åtminstone lite mer samarbetsvilliga där inne.

Jag vet inte hur det hos dig men här i 08a land är det mörkt redan runt kl. 15. Då har jag inga som  helst problem med inne.aktiviteter. Det ä’r förresten nästan en förutsättning för att jag inte ska hoppa i pyjamasen och går och lägga mig redan då… Att istället tillbringa en svettig timme på gymet är perfekt! Och galet skoj som alltid.

Jag har även varit på min första Reko-utlämning.. Det finns lite här och var i vårt land och innebär att lokalproducenter ,via sin lokalaFacebook-grupp, lägger ut sina varor de säljer. Sen beställer man, betalar via swish och på en bestämd dag, tid och plats samlas alla producenter och köpare för utlämning. Hur bra och smidigt som helst!

Sen var det bara att cykla hem med grejerna i kylan och månens otroligt vackra sken.

Det här blev det förresten. Fina grejer!

Har du använt Reko-ringen?

Kram från Ingmarie