Mumsmums

Ännu en lyxhelg! (Och varning för en massa bilder.)

Det är här jag så hastigt och märkligt fick snoront. Alltså rödlampa-ont!

Vi hade planer på att passa på att äventyrslöpa denna helgen i samband med fortsatt firande av mina 60 levda år men med tanke på att jag haltade mig fram hela fredagen och även lördag fm så hade jag redan lagt det på hyllan.

Men kroppen alltså. Den är verkligen ett mirakel!
Och helgen! Olalallla! Den blev så bra att det är snudd på ofattbart! T o m vädret var perfekt!

Innan vi for iväg så drog jag till gymet för att rasta av mig. Om du vill bli garanterat trött så kör intervaller på Air-biken. Den är fruktansvärt jobbig!
36 x 30-30 sekunder + uppvärmning och någon slags nedvarvning blev det. Sen var jag helt rökt!

Helt klart så jag maskade jag inte och jag var precis så trött som jag kände mig.

När bilen var packade for vi direkt till fina Kronoskogen i Ängelholm. Vi parkerade på ett annat ställe mot vanligt och passade på att besöka detta festliga och fascinerande ställe. Har du inte läst den minst sagt fascinerande storyn så hittar du den här.

Inte långt därifrån ligger även Ängelholms havsbad och eftersom jag varit där innan och vet att det är ett fantastiskt badställe så var vi ju liksom ”tvungna” att åka dit så jag fick stilla min längtan.

Nästa stopp var själva målet. Ännu en födelsedagspresent och himmel alltså! Har du aldrig varit på Margretetorp Gästgivargård så rekommenderar jag dig verkligen att åka dit för vilket ställe!
Precis allt var perfekt! (Fastän där inte är något gym.)
SPA , en underbart god middag, chill i vårt makalöst fina rum och en lika makalöst god frukost. Allt inramat av superb service och vacker miljö.
Hit vill jag igen!

Födelsedagsrum!

När vi svullat i oss den där makalöst goda frukosten och checkat ut så for vi till Hålehall vid Förslöv.

Även där har vi varit innan men då var det högsommarvärme, min fot var gladare och jag hade ett helt annat sällskap.

Vi traskade iväg tillsammans med sikte på att gå 5 km rundan.

Kanske var det vårsolen, kanske var det luften, kanske var det den där gigantiska frukosten, kanske var det någon bokstavskombination jag inte fått diagnos för (ännu) men plötsligt ville jag prova springa lite trots att jag gnällt bara några timmar innan över att foten ömmade.

Först kändes det jättekonstigt och jag kom bara några steg innan jag ville gå igen. Men så fortsatte jag sådär. Gå-jogg-gå-jogg.
Klumpigt till en början men sen vågade jag springa mer som vanligt och det funkade helt ok så länge det var platt eller nedför!
Det där gjorde att jag ville mer så efter några kilometer tog jag vänster medan Anders fortsatte höger.

Förutom några gånger när jag hade solen rakt i ansiktet och var osäker på om jag sett någon markering så var det busenkelt att hitta. Här snackar vi välmarkerat de lux! Sånt älskar jag!

Så här roliga grejer kan man hitta i denna skogen! Hur underbart som helst!

11 km senare var jag tillbaka och även om jag inte kunde kuta hela tiden så var det miljarders miljarder gånger bättre än jag ens hade vågat hoppas på. Tack foten!

På hemvägen stannade vi vid en jättefin lien gårdsbutik och köpte lite godsaker. Betydligt trevligare än stora matbutiken som vi också stannade vid..

Hann precis hem och packa upp innan nästa rolighet.

Svettigt och skoj som alltid!

En så fin helg som jag avslutade på allra bästa sätt med ännu ett magiskt dopp. Fortfarande under 5 grader. Dvs fortfarande isbad.

Är, som du nog förstår, obeskrivbart tacksam för dessa dagar.
Tack min älskade Anders!

Kram från Ingmarie

En magisk helg

De här att fylla 60 och fira varje månad är en himla bra grej!
Särskilt när man har vänner som Anna och Fredrik som bjuder en på en makalös weekend i deras superfina sportstuga.

Vi, jag och Anna, började med en löptur som Fredrik planerat så den skulle bli exakt mitt födelseår. Det slutade dock med att jag numera inte ens är född. Jag ska förklara hur alldeles strax.

Rundan var så där fin och full av alla slags underlag och miljöer att hjärtat liksom hoppar dubbla kullerbyttor av lycka. I ärlighetens namn gjorde även backarna att hjärtat slog dubbelt emellanåt.
Precis allt var perfekt! T o m mina fötter var ovanligt glada!
Har du inte varit i Hovdala naturreservat så rekommenderar jag dig verkligen att åka dit!

Vi hittade Anders där ute i skogen vid en ruin när han letade kontroller

Med lite fantasi kan man hitta på en massa siffer-kombinationer från sitt födelseår/ålder för att fira sin nya ålderssiffra. 60 km hade såklart varit allra häftigast men det sa mina fötter blankt nej till innan jag ens hann fråga dem. I alla fall just nu.
Jag lyckades minsann se exakt när klockan slog om till 19,66 km, dvs mitt födelseår men med ett kommatecken. Det tycker jag var super-coolt! Tack Fredrik för en så välmätt runda.

Nu var det dock som så att vi ”råkade” ta lite för långa kurvor ibland så innan vi var hemma igen stod klockan på 20,89 km och om fantasin säger att kilometerantalet är ens födelseår så är jag med andra ord inte född ännu. Faktum är att jag är inte ens påtänk!

Jag var helt inställd på att få bada och när jag är det så spelar det ingen roll att det är is i vägen eller att det är så grunt att inte ens vaderna blir blöta om man står upp.
Till slut fick jag till ett härligt badkar!
Helt ärligt föredrar jag ändå att få hoppa i där när bryggan ligger i, jag slipper skära benen på vassa iskanter och det är lite djupare vatten.

Firandet fortsatte till sent in på natten med massor av god mat som värdparet fixat, bubbel, blommor, presenter och oräkneliga skratt. Och såklart gos med sötnosarna Ove & Bertil. Jag funderade starkt på att  smussla med mig dem hem men de håriga svansarna skulle nog ha avslöjat mig…

Vi sov i deras mysiga och jättefina gäststuga och nu på morgonen blev vi serverade frukost och en härlig promenad i vårsolen.
Vilken lyx och vilken perfekt start på en dag. Så skulle det ju egentligen vara varje dag för inget kan väl möjligtvis gå fel med en sån början?

Sen fortsatte vi kalasandet!

Som ”tack” för allt Anna och Fredrik gett mig (och Anders) bjöd jag på en svettfest med många extra knorrar. Det är en av alla fördelar med fina med vänner som gillar samma saker som man själv. Haha!

Antagligen bara jag som fattar vad det kråkorna betyder… Sen blev det inte alls som det står för min fantasi for iväg igen. Undra just om det finns en diagnos för sånt?

Vi gillar även att fika och äta. Särskilt när man har tränat.
Nu hoppas jag att jag blir extra ihågkommen i morgon i form av träningsvärk hos alla!


Nu är vi hemma i vardagen igen en massa fina, roliga, härliga och mysiga minnen. Dvs det som skapar livet.
Tack, tack, tack Anna och Fredrik! Jag är så himla glad att ni är en del av mitt liv! Tänk om vi inte börjat blogga då för längesedan! Då kanske detta aldrig hade hänt.
Vilken fruktansvärt hemsk tanke.

Det blev ett bad till denna helgen. Här hemma i havet. Ett sånt där obeskrivbart vackert som för att verkligen ringa in denna magiska och minnesvärda helg.

Fylla och vara 60 år är bra fint alltså!

Kram från Ingmarie

Vilken helg!

Jag vet inte ens hur jag ska sammanfatta denna helgen för det går faktiskt inte.
Jag är liksom överväldigad av tacksamhet och lycka.

Hela helgen har jag blivit så galet firad att jag är alldeles snurrig i hela kroppen. Så himla skoj att så många kom på mitt kalas och stannade till långt in på natten.
Massor av skratt, prat, kramar, blommor, mat och presenter. Vilka vänner och familj jag har alltså! Snacka om att vara priviligerad på så oräkneliga många olika sätt och vis.
Från hela mitt hjärta; TACK!

Maten glömde jag helt ta bilder på men några av ballongerna är i alla fall kvar.

Två (iskalla) löppass har jag hunnit med.

Löppasset i dag blev ett A till B för att på så vis möta upp med Anders, Mattis och Maja. De två sistnämnda har varit här hos oss sen i fredags och det har varit så himla mysigt att ha tid att prata och bara hänga.

Vi sågs vid ett av våra favvohak här, Linneaträdgården, och vi blev inte besvikna i dag heller. Grymt gott!

Nu har dock alla åkt hem och vardagen tar snart över igen men alla mina presenter gör att det kommer bli plättlätt att fortsätta fira hela året!

Det var inte utan att jag kände mig lite matt innan kvällens Hyrox-pass men du vet hur det ofta blir. Energin kommer så fort man bara börjat och så blev det denna gången också.

Tre varv hann vi med sen dog vi trötthets- och lyckodöden allihop.

Kram från Ingmarie

 

Tillbaka

Nu är vi hemma igen och har hunnit både packa upp, vattna blommorna och göra en drive på stormarknaden inför lördagen.

Allt flöt på hur bra som helst och vi kom precis lagom till en av färjorna som skulle gå över sundet. De går förvisso var 20e minut så det är aldrig någon jättelång väntan oavsett. Hur bra som helst!

Vi lämnade Danmarks-huset i förmiddags och åkte till Bidstrup skoven.

Det skulle finnas flera olika markerade slingor att springa/gå men som så ofta stämmer verkligheten inte alltid överens med instruktionerna. De fanns där säkert men jag hittade bara en, plus MTB spåret, för precis inget blir enklare av snö. Särskilt inte när den täckt spårmarkeringar och stigar/vägar.

Jag var oerhört tacksam över att jag hittat Organic maps appen så jag inte blev helt lost.
Har du inte den så ladda ner den bums! Helt gratis och absolut enastående bra!

Jag fick i alla fall ihop 70 effektiva minuter. Hur mycket tid jag la på att kolla på kartan vet i sjuttsingen men det var bra mycket. Tog mig fram på upptrampade stigar, oanvända stigar, uppkörda glashala vägar och minsann även en grusad väg. Tyvärr gick den åt ”fel” håll så jag fick tampas med sliret igen när jag skulle tillbaka.

Inte lätt att välja väg när det inte finns en markering så långt ögat når…

Sandat!

Det är ganska kuperat där och jag blev nästan lite svettig emellanåt trots kylan när jag slirade mig uppåt. Nedför mesade jag för jag hade råkat se att det fanns is på några ställen… Bättre långsam och försiktig än att ha en spräckt skalle tänker jag!

Jag hade kollat upp var jag skulle kunna ta ett sista Danmarks-dopp och jag tror det blev det bästa möjliga en sån här dag när blåsten är som flygande isbitar.
I Skovshoved hamn finns ett jättebra badställe som skyddade både mot vind och sugande vågor. Jag vet att en del tycker det är konstigt men jag blir jättelycklig av såna platser!

Bara några kilometer norrut ligger Tarbaek och där finns detta helt enastående café.

Dyrt som attan, precis som allt i Dk, men alltså! Detta var utan tvekan det godaste jag ätit på hela resan och i hela mitt liv och kaffet var obeskrivbart gott!
Absolut värt varenda krona och varenda omväg!

Kram från Ingmarie

Myggfritt

Om jag fattat det rätt har det varit ett rejält snö-oväder och trippel-varningar i södra Sverige (igen) om att hålla sig borta från vägarna och det är inte utan att jag känner mig lite extra tacksam över att vara ledig just nu. Samtidigt drar iskyla och snöstormar fram både här och där över hela världen och jag kan inte låta bli att undra hur det var med de där varningarna för klimatförändringarna som skulle göra jorden varmare redan för typ 20 år sedan…
För att ”lösa” klimatkrisen flögs de ”allvetande” till Davos med 709 (!!!) privata jetflygplan till Davos förra året för att diskutera problemet vilket är en höjning med 10% mot 2024 och 3 gånger mer än 2023.  Alltså jag vet inte men nog känns det som att något inte stämmer i allt detta?

Här är det i alla fall ingen som helst värme i isvindarna och det vita kom tillbaka i natt men jag såg minsann solen en kort, kort stund på min upptäckts-tur i förmiddags. Inte illa!

Tog mig västerut utmed vattnet och en sväng upp i en skog. Hittade även ett jättefint kallbadhus men där var ingen sån som mig som bara vill bada välkommen. Längst ut på bryggan var nämligen en jättestängd dörr så man inte kunde komma längre ut och nyttja stegen ut i vattnet. Trist.

Men jag är inte den som tjurar för en sån sak. I alla fall inte när jag visste att det fanns andra ställen. Det känns ofattbart att det fanns en tid när jag inte ens kunde tänka tanken på att vinterbada.
Numera är det helt tvärtom.
Beroende är liksom bara förnamnet.
Som det kan bli va?! Livet är bra häftigt om man bara tillåter det att få hända.

Och kolla vilket coolt ställe jag letade upp! Måste ju ha varit mig de tänkte på när de öppnade det. Haha!
Sjukt gott och så mycket att vi inte behöver äta mer i dag.

Kram från Ingmarie

60!

Jag vet inte hur det hände men jag blev 60 år i dag!

Och jag har firat precis så som jag velat trots några (läs många) temperaturgrader för kallt.

Å andra sidan hade jag missat alla de fantastiska kontrasterna om det varit så där lagom varmt.
Som iskylan i skogen, rumpvärmen i bilen, isbadet i Roskilde hamn, det varma caféet,  hjärtgungan i de snorkalla vindarna, svettfesten på gymet, den varma duschen och hemmamyset i stugvärmen. Dagen till ära hade jag också nya fina skor.

 

 

Jag har blivit så ofattbart mycket firad och det har runnit en hel del lyckotårar denna dag.
TACK!

Nu ska jag fortsätta fira detta första år på mitt nya decennium (minst) ett år framåt!

Kram från Ingmarie

På vift

Vi har åkt över sundet. Det kan kanske verka tramsigt men jag tycker det är jättecoolt att på 20 minuter är vi faktiskt utomlands och om man vill kan man fortsätta med bil och båt långt ner i Europa.

Nu nöjer vi oss med Danmark denna gången för vi har verkligen en massa att upptäcka i detta fina land.
Vårt första stopp blev bara en kort bit från Helsingör, i Fredensborg, för mitt badsug var minst sagt enormt!
Typ gigantiskt!
Jag visste egentligen inte om det skulle gå att stilla det där begäret just där men utan att skryta så verkar jag ha någon slags talang till att leta upp badställe anywhere för kolla här! Lite isigt på bryggan och stegen men jag tog det försiktigt som du ser så det var aldrig någon fara. (Anders satt kvar i bilen och värmde sig…)

Vi har nu hamnat i Holbaek.  Det var inte pga att vi hört något särskilt om det utan mest för att när jag läste på och letade boende så verkade det som ett bra alternativ. Jag tror det kommer att bli toppen att hänga här och runt omkring några dagar! Det finns oändliga möjligheter till skogslöpning, bad, sevärdheter och god mat.
Dvs sånt som Jag, och Anders till viss del, gillar. Han har ju liksom inte helt fattat grejen med att vinterbada.

Hann att äta upp all den goda maten innan jag kom på att ta en bild..

Innan vi åkte hit hann jag förresten med att riva av några intervaller.
3 x (5-3-1)minut för att vara mer exakt.
Förutom min lilla tå på vänsterfoten som verkar ha hoppat ännu lite mer ur led  så kändes det riktigt bra!

Kram från Ingmarie

Ett erkännande

Jag erkänner.
När det är så här så gillar jag faktiskt vintern.
Dvs när det är minusgrader, sol, vindstilla och hårt packad snö med en möjlighet att undvika både modd och is.

På köpet kändes det som jag flög fram under min timme i skogen! Fast jag vill inte ha mer sn för jag vet ju att när det sen ska smälta bort blir det extra slirigt för alla som vill vara ute oavsett om man går, springer eller cyklar.

Vi for sen en sväng till mamma, Ulf och Sheila i Halmstad där vi fick underbart god lunch. Vilken lyx va?

Jag hade badkläder med mig men jag ska i ärlighetens namn erkänna att t o m jag blev lite tveksam när jag såg ute-tempen..

Men som alltid, man ångrar aldrig ett bad! Det var m-a-g-i-s-k-t!

Sen åkte vi hem i ett fantastiskt ljus för att ladda för jobb igen.

Kram från Ingmarie

Sol-söndag

Det blev ännu en soldag! Helt makalöst härligt!
Kroppen var inte den piggaste, förutom gårdagens träning har jag nämligen lyckats få i mig något litet magvirus som stökat till det, men med sällskap av Catrin och Ulrika fick jag/vi ändå ihop 17 km.

Kanske försvann det där viruset någonstans på turen för maten på Bruket smakade i alla fall mumsmums och det blev även många timmars snack med Catrine, Johan och Anders.

Jag fick dessutom en massa ny energi så jag drog till gymet och körde så svetten rann och benen darrade i nästan en timme.
Så jag är nog inte jättesjuk. Åtminstone inte just nu… Men jag vågar inte ropa hej för det var just i dag förra året som jag blev så där vansinnigt sjuk från ”ingenstans”  i influensa A. Trots att det är ett år sedan kan jag fortfarande känna hur dålig jag var och hur nära döden jag på riktigt trodde att jag var. Må det inte hända igen!

Kram från Ingmarie

Soldskens-feeling (eller något)

Fick många timmars välbehövlig sömn i natt. Underbart!
Kanske var det därför jag blev sugen på intervaller?
Fast egentligen tror jag suget var pga att jag såsat runt så mycket de senaste dagarna. Det är jätteskönt men jag blir seg som attan efter ett tag. Snudd på lat om jag ska vara ärlig.

Så det blev 10 x 2 min + 10 x 1 min + 10 x 30 sekunder. Det var inte så jag flög precis men det var åtminstone snabbare än sås-fart och jag blev jättetrött.

Vinden var kall och kom starkt från norr men solen sken och badviruset var på hugget så vi åkte till Råå-badet för att effektivisera.
Jag fick bada.
Vi fick fika i solen i lä.
Anders fick springa A till B och jag hämtade för omväxlings skull upp honom i stället för tvärtom.

Sen vet jag inte vad som hände men jag drog till gymet också. Sparade dock benen i en förhoppning om att de inte är helt döda till morgondagens äventyr…

Kram från Ingmarie