Mycket blött (och kanske lite korkat…)

Onsdagar är en sån där mellandag rent arbetsmässigt för mig. Jobbar mest hemifrån och har även oftast något eller några Coach-pass av olika slag.

Hur som helst innebär det att schemat är så där härligt luftigt och jag kan göra lite som jag vill och som det passar utan någon större klock-stress. Något som f.ö är perfekt för mig som verkligen har klock-allergi.😜

På förmiddagen sprang jag en hyfsat skön runda i duggregnet. Lite segt men helt ok. Springa, och simma, i våtdräkt med extra allt som i går t.ex är nämligen slitigare än man kan tro. Det tar allt sin lilla tid att vänja sig. Men kul är det! Om nu någon missat att jag tycker det.


Senare på em blev det ett ruskigt bra Hot Vinyasa flow yoga-pass. Faktiskt ett av de bästa jag varit på! Svettigt är det ju alltid. 


Det låg dessutom i perfekt anslutning till Indoor Running-passet jag skulle hålla. (Jo, tro det eller ej men det finns de som hellre springer inne än ute.😳) Tanken var att jag inte skulle springa med mer än lite i början, innan själva passet liksom var i gång, men jag vet inte vad som flög i mig. Det slutade med att även jag körde intervaller så svetten stänkte. Vilket i och för sig inte är så himla svårt på hamsterband inomhus…


Om detta var smart får morgondagen utvisa. Det var i alla fall jämrans skoj!

Kram från Ingmarie

Tredubbel-lyx

Och med den rubriken menar jag egentligen inte att jag lyckats få till både ett Hot mojo och ett gympass så här på veckans första (jobb)dag även om det såklart är megalyxigt!


Nej jag tänkte på de två superfina dejter jag lyckats få till på två dagar inklusive go-grejer för magen.

Den första var egentligen i går. Då träffade jag Jan. Alias Sickla Swimrun-Janne. Vi sågs på jättemysiga Ma Baker här i Kärrtorp. Förstår inte att jag inte varit där innan. Antar det är för nära och då ser man det liksom inte… Pinsamt hur som helst…

Ma Baker är ett café med fokus på såväl ekologiskt och vegetariskt som gigantiska kanelbullar, stora kaffekannor och rejäla surdegsbröd. Jag blev så till mig att jag glömde fota.😳Men det kommer fler chanser. Nu har jag ju öppnat ögonen.😜 En del av det jag och Janne snackade om kommer du i alla fall kunna läsa om på bästa Allt om Swimrun-sidan.


Vad jag och härliga Lisa pratade om kommer dock ingen kunna läsa om. Någonsin. Det som sägs mellan vänner stannar mellan vänner. Så tänker i alla fall jag. Men jag bjuder på några (vegosmak)bilder från vår go-lunch på Hälsocafet. 😍 




Två bra dejter på två bra hak på två dagar. Visst är det tre-dubbel lyx om något? Och det är så jag tycker livet ska vara så ofta det bara går. Det är liksom för kort för något annat.💕

Kram från Ingmarie

När planen blir en annan

Jag hade, tyckte jag,  en idiotsäker och bra plan inför denna fredagen när jag vaknade i morse. 

Jobba halvdag, cykla till Eriksdalsbadet, simma, vattenlöpa, tuben till bästa kiropraktor-Micke för lite laserbehandling, tuben tillbaka till hojen, cykla till Hot yogan i Sjöstaden och sen hem för soff-slapp. Visst var det väl en bra plan och det bästa är att det blev exakt så men med en oväntad härlig knorr.

När jag kom fram till bassängkanten och precis ska hoppa i hör jag  någon tjoa:

Men där är du ju Ingmarie! Haka på oss nu.

Det var min kompis Daniel, en grym triathlet och swimrunner, och ett stort gäng från Polisens IF som precis skulle köra igång med sitt fredags-pass. Min första tanke var nej jag vågar inte! Min andra ta chansen nu and face your fears Ingmarie.

Det  blev förstås tanke nummer två som vann så i stället för ett lagom lättsamt pass i min egen takt blev det ett tufft och skitsvårt pass med jag vet inte hur många andra simproffs. 😳Första kvarten var jag mest i chocktillstånd. Funderade starkt på hur jag skulle krångla mig ur det hela men såklart jag inte kom på någon lämplig lögn. Så det var bara att nöta på med Coach Karins släpahanden- backward- och fartväxlingsövningar och hänga med så gott jag kunde. Det hela avslutades med 8 x 100 m med start varje 2,5 minut. Precis så jag pallade de sista 100 m avsim.😜

Jag var absolut sämst, men någon ska ju vara det, och jag lärde mig massor!




Jag överlevde ju faktiskt allt och det var så jäkla kul att det bara måste bli en repris redan nästa vecka.😀

Kram från Ingmarie


Torsdags-kärlek

Det är (tack och lov) inte ofta det händer men i dag blev det att jag sprang förbi detta vackra utan att ha tid att hoppa i. 


Måste vara höjden av människoplågeri! Men det kommer garanterat fler chanser och jag är ändå allra mest tacksam över att jag hann få den där stunden med mig själv i skogen på morgonkvisten. Vilken oerhörd lyx! Att både få och kunna kuta runt i så fin miljö. ❤️


Liksom att hinna precis lagom till Yin yogan vid dagens slut. Trots att vi är en väldans massa människor i salen så känns det som även det är en stund med mig själv. Det där att blunda är nämligen en himla bra grej för att stilla sinnet. Och att andas lugnt. De där 75 minuterna är som att kärleksbomba sig själv. 😍


Kram från Ingmarie

Tur i turen

Att jag inte super-gillar att träna i snor-ottan är ingen nyhet men ingen regel utan undantag du vet. Ibland blir man extra förvånad över hur snabbt kroppens status kan skifta. Jag ville ju verkligen ut och med facit i hand var det absolut bästa valet även om det (i min värld) var tidigt. 

Dels gick det oväntat bra! Körde faktiskt en slags fartlek vilket just nu innebär långsamt eller ännu långsammare. Men det var trots allt fartskillnader och då räknar jag det som fartlek.😄 Och dels var det en ljuvligt vacker morgon. Så där så lyckocellerna fick en extra boost.


Efter jobbet var det inte riktigt lika najs ute. Alltså det här med snöblandat och hagel i maj. Jag är väldigt skeptisk…


Men då var det så turligt att jag hade bokat in Hot vinyasa-yoga.  Det var däremot väldans najs. Ibland prickar man minsann helt rätt en hel dag..😀

Kram från Ingmarie

Effektivitets-pass

Jag åker och flänger runt i 08a land obeskrivbart mycket både privat och med jobbet. Mitt SL-kort måste vara ett av de mest välutnyttjade de någonsin haft.  För det mesta tycker jag det är helt ok. Det jobbiga är egentligen allt släpande på väskorna. Rullväskan rymmer ju dessvärre inte hur mycket som helst. (Jag har testat.) När jag då kan göra flera aktiviteter på ett och samma ställe under ett och samma tillfälle så tycker jag det är multi-lyxigt!

Som när Hot mojon och gym-passet går att synka perfekt på samma hak.



Turligt nog för hade jag inte gymat innan hade jag inte haft några brallor till Hot mojon och utan brallor blir man inte insläppt. Dresscoden tillåter nämligen inte att man har enbart linne även om de är två…😜

Kram från Ingmarie

Det är nu det händer!

Du märker det väl? Att det är nu den där gigantiska målarfärgsburken med alla möjliga sorters grön färg fullkomligt väller in över vårt land! Det är nu allt vaknar till liv igen, nu som dagarna upplevs som längre, nu som de tunnare kläderna plockas fram och nu som man kan ta sin lilla powernap ute!


Jag vet att det tyvärr finns de som upplever våren som kämpig, både fysiskt och psykiskt, och jag lider verkligen med dem alla. Särskilt de som  sjunker ner i deppighetsträsket. Jag har ju själv varit där och det är inte roligt någonstans. Min räddning från det där svarta hålet kom när jag började käka D-vitamin  för många år sedan. Nu för tiden älskar jag våren! Så där mycket så jag inte vill sova för jag vill inte missa en endaste liten sekund.
Helst vill jag vara ute hela, hela tiden men vissa grejer får man masa sig in för att göra om man vill göra dem och det vill jag ju.😊

Sånt som Hot yoga t.ex. Och besöka bästa laser-Micke.


För att inte tala om simma och vattenlöpa. Sprada i all ära men det är en helt annan grej att köra riktiga träningspass i någon sjö  ännu så länge.


Men jag har varit i stans bästa butik och kittat upp mig för att klara åtminstone en liten stund i öppet vatten. Gick dit för att köpa en liten grej men precis som alltid så kom jag ut med en hel påse prylar.😜



Nåja. Ingen risk att någon av de där sakerna blir någon dammsamlare i alla fall…

Kram från Ingmarie

Den där känslan

När man haft ont väldigt länge någonstans, du vet sån där smärta så man hela tiden måste tänka på hur och vad man gör för rörelser för att inte dö smärtdöden, och man sen helt plötsligt inte har ont längre så är det banne mig som att uppleva största tonårs-förälskelsen igen! Man vill inget annat än hångla och hänga med den där godbiten 24-7-365. Är det dessutom blandat med starka vårfeelings får man plocka fram sin absolut starkaste karaktär för att det inte ska sluta illa.😜

Jag är väl medveten om att springa tre dagar på raken i mitt “tillstånd” inte är varken optimalt eller att rekommendera, men vad gör man när lusten och längtan är starkare än ett drogbegär? Jag hade i alla fall förnuft nog att cykla till och från mitt kära Flaten för att få kuta runt och omkring den. (I vanliga fall springer jag ju plättlätt dit och hem.)

Det är som i en sagobok där nu. Glömde nästan andas!😍


Och jo, såklart det blev en Sprada-tur. 💕 Absolut omöjligt att låta bli!



Jag dog lyckodöden flera gånger om där kan jag berätta…


Men lite förstånd verkar jag ha kvar. Förutom cykelturen menar jag.

Dels blev det ett Hot mojo-pass. Behålla rörligheten och styrkan är ju superviktigt! Det var förresten en sprillans ny release som jag gillade jättemycket!


Sen har jag även varit hos Micke. Lasermannen du vet. 😁 Ännu vågar jag nämligen inte släppa honom.


Så nu håller jag mina tummar och tår stenhårt för att det fortsätter så här.🙏🏻

Kram från Ingmarie

Maxad lördag

Vi har, i alla fall som jag ser det och i alla fall i vår del av världen, alltid minst två val. Antingen kan vi se det som är bra eller det som är dåligt. Därmed inte sagt att det alltid är så himla enkelt. Sjukdom, dödsfall, misär och orättvisor är aldrig något “bra” no matter what, men i eländet finns alltid, alltid någon liten strimma ljus tänker jag. Det är just den vi kan välja om vi vill se eller om vi vill stanna kvar i mörkret.

Matförgiftning/magsjuka är ju inte precis någon stor eländesgrej men det är ju inte precis lattjolajbans eller något man strävar efter. Ändå tänker jag, som jag skrev i går, att den nog ändå var ganska bra. Om det inte hade hänt hade jag högst troligt kutat på för mycket efter den lyckade helgen och sen hade ryggen varit skrot igen. Eller så hade jag hittat på någon annan dumhet.😜 Nu tvingades jag vila både bokstavligen och bildligt talat för jag var totalt utslagen i typ två dygn.

Resultatet verkar ha blivit en slags dopingfri Red bull-turboeffekt.

I dag har jag nämligen först hunnit med att yoga, städa, tvätta, handla, laga mat och röja/slänga skräp. Jag är gräsänka hela helgen så det var bara jag som gnetade. Ingen “fuskhjälp” alltså.

Plus att jag har hunnit med ett löppass inkl Sprada.😍









Och ett rejält gympass där det minsann blev både PB och uppnått mål. 150 kilo med kälken kaboooom!💪🏻Ska jag greja mer måste jag nog dock skaffa spikskor eller rejäla dobbar så jag får grepp…




Och ett ruskigt bra simpass. För första gången ever fick jag simma om och simma om varenda en på min bana. Förvisso den “långsamma”, och förvisso bara fyra pers, men jag väljer att tänka att jag gjort framsteg för det har aldrig hänt innan.😁


Och nu har jag skrivit klart det här med!😃

Kram från Ingmarie

Halmstad dag 1

Vara hemma i Halmstad är som att vara på ett mini-trainingcamp. Här finns ju allt på nära håll plus att jag har massor av härliga lekkamrater. 😀

Vattenlöpningen körde jag dock själv. Men inte ensam för det var tokmycket folk i Actic-bassängen. Det är superbra där för man behöver inte ens ha med eget bälte. Det finns en hel bunt på plats att välja mellan.


Simningen hade jag toppsällskap av Micke på. Fick till ett ruskigt bra pass. Mycket teknik och jag inbillar mig att jag simmade lite bättre på slutet. Kul var det i alla fall! 

Men efter en väldig massa timmar i (klor)plurret var jag ganska nöjd, det finns ju liksom en gräns till hur skrynklig man vill bli menar jag, så då var det perfekt med ett hot-yogapass på bästa Yogainstitutet. Sara tog mod till sig och hakade på (det har krävts en del övertalning om jag säger så) men nu är jag säker på att det inte kommer krävas fler mutor för att få dit henne.. 😍


En bra sak med att träna mycket är att man blir hungrig så man orkar och kan äta mycket. Käkade bl.a lunch med fina pappa på Spis&deli


Kikärtsbullar med grönt. Vansinnigt gott men helt ärligt är det hutlöst dyrt med tanke på att man inte får mer mat…


I kväll blev det Thai-hämtmat hemma hos bästa mamma och Ulf tillsammans med lillebror Markus, lilla Juni och Silverkatten.



Och vi kan väl säga som så att det var fler än jag som var hungriga för det fanns nästan inte ett riskorn kvar när vi var klara.😜


I morgon ska jag trötta ut mig med andra härliga äventyr. Och lyckas bli hungrig igen. 😃

Kram från Ingmarie