Har du tänkt på hur ofta det är vi toklängtar efter en viss stund och så plötsligt är man just där. I den stunden. Men det kan vara lätt att glömma bort att faktiskt stanna upp och verkligen dubbelnjuta lite när det väl är.
Jag är i just en sådan stund nu. I början av veckan längtade jag som en galning tills tanden var borta, jag fick äta hyfsat ” normalt” igen, hade kunnat kuta en gång och satt på tåget till hemstaden. Det är alltså där jag är nu. På tåget. I stunden.❤️
Löpturen var vacker men seg som extralerig gyttja. Bara hoppas det var tillfälligt och snabbt övergående…
Kram från Ingmarie
Härligt! Njut 😀
O ja! I kubik upphöjt till x antal triljoner. 🙂
Det är verkligen så! ❤️ Små detaljer som man tar för givet kan bli så stora.
Jag hade så ont i höften för några veckor sen (och kunde inte ens komma på vad jag ev. hade gjort för att få det). Men grät varje gång jag skulle sätta mig i bilen, för att det gjorde så ont. Nu har det gått över och det är knappt så jag uppskattar känslan av att INTE ha ont…
Lätt hänt… Du får tacka det nu när du blev påmind. 😉 Och vad skönt att det gick över så snabbt och lätt!Kram!