Month: mars 2026

Mirakel kan ske!

Efter jobbet i går drog jag till Halmstad. Det var därför det blev så sent men eftersom det skulle bli en överraskning att jag var här så ville jag inte avslöja det. Min älskade mamma fyller nämligen år i dag!
Hon visste inte att vi planerat att komma och jag är ganska säker på att hon blev både överraskad och glad! Mysigt och skoj som alltid att hänga och ha tid att prata. Daniel och Noel har jag dessutom inte träffat sen i höstas för de har varit på resande fot så det mötet var extra kärt.

Hoppas du haft lika fint väder som jag har haft! Och vet du, jag har sprungit i dag! Inte fort, inte så långt och jag blandade allt med en del gång men foten var glad! I alla fall var den inte värre än innan den där skadan. Min naprapat är minsann en mirakelman! Jag vågar inte ropa hej ännu men jag är minst sagt optimistisk nu!

Du kan ju ana hur stort mitt badsug blev en dag som denna!
Det fanns ingen tid att åka till djupt vatten och jag vaf inte sugen på att vada flera kilometer för att få vatten upp till vaderna (så är det vid västra stranden nämligen) men jag har ju min lilla reservplats vid hamnen. Underbart!

 

Kram från Ingmarie

Rätt val

Jag velade mellan att simma och gyma i morse och valde till slut gymet.  Med facit i hand valde jag helt rätt. Eller det vet jag ju i och för sig inte för det kanske hade gått snorbra att simma också!

Det blev ett höjdarpass och jag satte nytt PB i marklyft minsann!

 

 

Har varit hos naprapaten också och han hittade både det ena och det andra att fixa så nu är jag jättehoppfull!

Egentligen skulle jag sen ha varit ledig och pysslat med annat men det blev extrajobb till sent. Tur jag är ledig i morgon och kan sova lite längre!

Kram från Ingmarie

 

Alternativ-träsket

Jag har ju varit här förr. I ”alternativ-träsket”. När jag inte kan springa utan får hitta på andra sätt för att få den dagliga endorfin-dosen.
På något vis har jag ändå lyckats glömma hur snor-jobbigt det är. Kanske för att det var så längesedan sist.

Dels tar det längre tid med allt. Springa är ju liksom bland det enklaste och smidigaste man kan göra. På med kläder och skor och sen ut.
Nu är det grejer som ska packas och sen behöver jag ta mig antingen till simhallen eller gymet. Inte för att det är särskilt långt till något av ställena, särskilt inte gymmet, men du fattar nog vad jag menar.
Sen måste jag även göra så mycket mer för att bli nöjd. Både tidsmässigt och ansträngningsmässigt. Passar jag mig inte så blir det intervaller av något slag varje dag och det är ju inte så smart…

I går blev det vattenlöpnings-intervaller. 70 minuter med ökningar på varje långsida.

I dag air-biken. 26 x 60-30 sekunder. För dig som inte vet kan jag berätta att det är sjuuuuuukt jobbigt.

Förresten, visst är jag matchig?

Kram från Ingmarie

Mer kalas!

Man skulle kunna tro att det är denna månaden jag fyller år och inte januari för i dag var det fjärde gången jag blev firad i mars.
Jag tror banne mig jag ska fira jämt lite oftare. Det är ju jätteskoj!

I dag tog min stora inspirationskälla Camilla mig först på ett dopp och sen en mumsig brunch på Bruket.
Så himla härligt att ha en massa timmar tillsammans för att hinna prata! Boken som jag också fick är en som jag tänkt köpa jättelänge men av någon anledning aldrig gjort. Den kommer garanterat att bli väl använd. Gissa om jag längtar tills denna härliga människa flyttar ner hit i juni!

Jag har tränat också. Först ”bara” airbiken (undra om man någonsin vänjer sig vid hur jobbig den är) och sen ett snorskoj HIIT-pass där den där biken också var med.

Trots att jag tycker jag varit iväg och gjort en massa i dag har jag ändå hunnit med både en powernap och att måla.
Vara ledig är verkligen guld men nu är det slut på sån lyx. Å andra sidan kanske man inte njuter av ledighet lika mycket om man alltid är ledig?
Fast jo, jag skulle absolut göra det!
Helgkneg väntar men det ska nog gå bra det också.

Kram från Ingmarie

 

Tejpad

Jag är ingen specialist på att tejpa med kinesiotejp men jag har gjort det x antal gånger och har en viss hum om hur det funkar. I en låda hittade jag en gammal rulle som räckte precis till att tejpa det jag ville och det blev riktigt bra om jag får säga det själv. Dessutom känns det bra!
Just denna tejpen kommer inte sitta så länge för den är som sagt var minst sagt gammal men jag har investerat i en ny så jag kan fortsätta med detta.

Ett ”problem” som uppstår när jag inte kan springa är att jag ”måste” göra så mycket mer för att liksom bli lika nöjd som när jag kutat en timme.

Tack och lov har jag ju en del andra roligheter att välja mellan och tack och lov för att vattenlöpning är uppfunnen för då får jag i alla fall själva löprörelsen. Så det har jag gjort i dag.
Bland annat.

Eftersom jag var där så passade jag på att simma också. 1500 m för att vara exakt. Sen var jag som ett russin.

Vara i bassängen gör mig inte svettig även om jag tar i allt jag kan. Gymet däremot är ett säkert svettställe. Särskilt på torsdagar då det är dubbelpass. Hyrox + Performance strength med fokus bänkpress. Glömde ta foto på pass två men det var ganska likt förra veckans men det var tyngre vikter och färre reps.

Nästan 2 timmar totalt och sen var jag mer än nöjd!

Kram från Ingmarie

Danmarks-mys

Min kloka vän Anna-Karin har en teori om vad som felar med min fot och det verkar (tyvärr) stämma. ”Löpardöden” heter på finspråk peroneustendios och är just en ”löpardöd” för det är i princip omöjligt att springa. Naprapaten är bokad på måndag och även om min fot må vara skrutt så vägrar jag att deppa ner mig och just i dag har jag lyckats extra bra!

Började med airbiken en stund innan favvo-passet. Det var så jobbigt att jag nära på svimmade.
Underbart!

Med buss och båt tog jag mig utomlands på ett tjillenix.  Visst har jag sagt att jag älskar att bo här med närhet till så otroligt mycket? T o m utlandet! För ja, Danmark är utland.

Målet var att träffa min kära vän Ulrika. Det var så längesedan sist att jag snudd på glömt när det var!
Hemskt!
Ändå är det som i går och vi liksom bara fortsätter babbla.

Vi hade egentligen en annan plan men den ändrades och plötsligt hade vi ingen alls men det blev ändå, eller kanske just därför, så himla himla jättebra!

Ulrika är en stjärna på så otroligt och ofattbart många sätt och vis och denna fina kofta som hon stickat fick jag i dag! Själv fattar jag inte hur man kan skapa något ö h t av ett garnnysta!

Helsingör är f ö väldigt fint även en blåsig marsdag.

När vi strosade runt där, helt utan planer, så dök en brygga upp och där fanns minsann badstegar!
Jag lovar, jag hade faktiskt ingen som helst aning om att den fanns för tro mig, jag har googlat!

Nu är det så himla bra att Ulrika, liksom jag, tycker det är helt normalt att ha en baddräkt i handväskan denna tiden på året.

På samma sätt som jag tog mig dit tog jag mig hem och nu sitter jag här i soffan med lyckobubblor i hela kroppen!
Tack kära vän för en fantastisk dag!

Kram från Ingmarie

Det som inte syns

Allt som gör ont syns inte. Faktum är att det är väldigt mycket som inte gör det!
Ont i själen, ha cancer eller fel på hjärtat syns t ex inte alltid. Inte ens huvudvärk eller magknip går att se utifrån.

Inget av det där kan såklart jämföras med en liten fot men ont gör den oavsett och det syns inte om man bara tittar på den men utsidan av den vänstra foten gör  rejält ont emellanåt och nu efter jobbet är den en tjock klumpfot.

Värst är det innan den liksom har blivit varm. Då funkar det bara att gå och jag är helt ärligt jättetacksam över det! Efter ett tag kunde jag gå/jogga och bitvis kändes det helt ok men så gör jag väl något fel och det gör snoront.
Naprapaten är på vift så honom kan jag inte få hjälp av denna veckan och jag pallar liksom inte jaga en ny just nu. Tror jag…
Skogen var i alla fall fin och jag fick en fin timme i den.

Kram från Ingmarie

Ledig måndag igen!

Trots att jag varit ledig hela helgen var jag ledig i dag också.
Allt tack vare, eller pga av beroende hur man ser det, utbildningen förra veckan.
Hur bra som helst!

Passade på att simma och hade turen att få egen bana. Att slippa stressa när man är där är guld värt för då kan jag chilla i bastun precis hur länge jag vill. Jag behöver heller inte komma till jobbet med goggle-ögon.

De där märkena försvann i alla fall till kvällens Performance klass. Där blir man i stället svettig, får rosiga kinder och stark kropp. Bara bra grejer alltså!

Kram från Ingmarie

Ännu en lyxhelg! (Och varning för en massa bilder.)

Det är här jag så hastigt och märkligt fick snoront. Alltså rödlampa-ont!

Vi hade planer på att passa på att äventyrslöpa denna helgen i samband med fortsatt firande av mina 60 levda år men med tanke på att jag haltade mig fram hela fredagen och även lördag fm så hade jag redan lagt det på hyllan.

Men kroppen alltså. Den är verkligen ett mirakel!
Och helgen! Olalallla! Den blev så bra att det är snudd på ofattbart! T o m vädret var perfekt!

Innan vi for iväg så drog jag till gymet för att rasta av mig. Om du vill bli garanterat trött så kör intervaller på Air-biken. Den är fruktansvärt jobbig!
36 x 30-30 sekunder + uppvärmning och någon slags nedvarvning blev det. Sen var jag helt rökt!

Helt klart så jag maskade jag inte och jag var precis så trött som jag kände mig.

När bilen var packade for vi direkt till fina Kronoskogen i Ängelholm. Vi parkerade på ett annat ställe mot vanligt och passade på att besöka detta festliga och fascinerande ställe. Har du inte läst den minst sagt fascinerande storyn så hittar du den här.

Inte långt därifrån ligger även Ängelholms havsbad och eftersom jag varit där innan och vet att det är ett fantastiskt badställe så var vi ju liksom ”tvungna” att åka dit så jag fick stilla min längtan.

Nästa stopp var själva målet. Ännu en födelsedagspresent och himmel alltså! Har du aldrig varit på Margretetorp Gästgivargård så rekommenderar jag dig verkligen att åka dit för vilket ställe!
Precis allt var perfekt! (Fastän där inte är något gym.)
SPA , en underbart god middag, chill i vårt makalöst fina rum och en lika makalöst god frukost. Allt inramat av superb service och vacker miljö.
Hit vill jag igen!

Födelsedagsrum!

När vi svullat i oss den där makalöst goda frukosten och checkat ut så for vi till Hålehall vid Förslöv.

Även där har vi varit innan men då var det högsommarvärme, min fot var gladare och jag hade ett helt annat sällskap.

Vi traskade iväg tillsammans med sikte på att gå 5 km rundan.

Kanske var det vårsolen, kanske var det luften, kanske var det den där gigantiska frukosten, kanske var det någon bokstavskombination jag inte fått diagnos för (ännu) men plötsligt ville jag prova springa lite trots att jag gnällt bara några timmar innan över att foten ömmade.

Först kändes det jättekonstigt och jag kom bara några steg innan jag ville gå igen. Men så fortsatte jag sådär. Gå-jogg-gå-jogg.
Klumpigt till en början men sen vågade jag springa mer som vanligt och det funkade helt ok så länge det var platt eller nedför!
Det där gjorde att jag ville mer så efter några kilometer tog jag vänster medan Anders fortsatte höger.

Förutom några gånger när jag hade solen rakt i ansiktet och var osäker på om jag sett någon markering så var det busenkelt att hitta. Här snackar vi välmarkerat de lux! Sånt älskar jag!

Så här roliga grejer kan man hitta i denna skogen! Hur underbart som helst!

11 km senare var jag tillbaka och även om jag inte kunde kuta hela tiden så var det miljarders miljarder gånger bättre än jag ens hade vågat hoppas på. Tack foten!

På hemvägen stannade vi vid en jättefin lien gårdsbutik och köpte lite godsaker. Betydligt trevligare än stora matbutiken som vi också stannade vid..

Hann precis hem och packa upp innan nästa rolighet.

Svettigt och skoj som alltid!

En så fin helg som jag avslutade på allra bästa sätt med ännu ett magiskt dopp. Fortfarande under 5 grader. Dvs fortfarande isbad.

Är, som du nog förstår, obeskrivbart tacksam för dessa dagar.
Tack min älskade Anders!

Kram från Ingmarie