Sprängd bubbla

Den där Skaparlada-Rådmansö-lugnalivet-bubblan jag njutit av försvann betydligt snabbare än den kom. Upp i ottan, gym, jobb, jobb, jobb, vattenlöpning, hem, slutirutan.

Det är ganska galet när man tänker efter.

Men utan dessa tokdagar så hade antagligen inte de där sköna inneibubblan-dagarna varit riktigt lika härliga. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig…

Hur tänker du?

Kram från Ingmarie