Om det är något jag har väldigt, väldigt svårt att förstå så är det hur man inte kan älska sommaren. Eller i alla fall gilla. Allt är ju så enkelt när dagarna är så här ljusa och varma som nu. Inga stora packningar med en massa extra ombyte och grejer så fort man ska göra något behövs, inte en massa kläder att ta av och på, man slipper frysa och allt är liksom vackrare. T o m asfalts-gatorna! Eller om det var för att jag hade fin-tröjan på mig. Svårt att säga…
Kutade till SoFo-gymet för att äntligen få en PT-timme med Rafael.. Som de flesta andra behöver ju även han ledigt. Passet var inte tokhårt men säkert tillräckligt för att det ska kännas i morgon. Vi är seriösa men det går inte ett pass utan några rejäla gapflabb. man måste komma ihåg att sport och idrott ändå mest är en enda lång lek. Inte något döds-allvarligt.
En annan grej med sommaren är ju detta.
Ingen trängsel, inga linor, inget tjo&tjim och inget klor. Bara frihet och tystnad i ljummet och glittrigt vatten. Dessutom bara 5 minuters cykeltramp från min ytterdörr.
Kram från Ingmarie
Jag behöver nog inte ens kommentera här. För jag vet att du vet att jag håller med på varenda punkt! Sommaren alltså <3. Och filter i öronen för att utestänga sommargnällare….
Preciiiiis!