Irrvägar

När jag körde dagens swimrun hade jag tänkt ta tre sim i tre sjöar men så kom jag på att jag ju faktiskt sprang förbi en fjärde sjö! Självklart ville jag i den också.😀

Dit var inga problem. Inte simma heller. Känns som varenda sjö är bassängvarm just nu! Även om jag tycker det är superskönt så är det också lite läskigt. Är det verkligen ”normalt”? 😳

Det var det där när jag kom upp ur vattnet igen och skulle välja tig tillbaka som det blev lite lurigt. Det fanns hur många som helst att välja på. Jag visste ju åt vilket håll jag skulle så jag tog en som verkade gå ”rätt”. Liksom nästa och nästa. Sen visste jag liksom inte riktigt var jag var. Det var verkligen bara en himla massa skog! Jag följde de stigar som såg mest välanvända ut med hopp om att jag någon gång borde komma till ett ställe jag kände igen. Det gjorde jag också. Det var bara det att jag hamnat på ett berg vars vägg jag inte hade kommit nerför helskinnad ens om jag haft hjälp. Fråga mig inte hur det gått till för jag tyckte inte jag sprungit uppför så mycket.

Bara att springa tillbaka och irra vidare. Jag var inte orolig men visst ploppade det upp tankar på både om dricksvattnet skulle räcka eller om jag skulle irra omkring där tills jag skrumpnade. Dessutom skulle jag ju jobba!😱

Men under sker! Även i djupa skogar. Helt plötsligt sitter det tre människor i en glänta. Om de undrade vad jag höll på med dolde de det väl. Vänligt berättade de hur jag skulle ta mig tillbaka och efter bara en kort stund var jag tillbaka på rätt stig igen. Snacka om lättnadskänsla! Resten av vägen hem sprang jag på enbart välkända vägar.🤪

Jag blev lite sen till jobbet men eftersom jag har en himla massa flex att ta av så var det inga problem. Tror ändå att de mest var glada över att jag hittat ut.😄😁

Kram från Ingmarie