Jag trodde benen skulle vara halvdöda efter gårdagen men de hade tydligen lika mycket vårkänslor som resten av min kropp. Alltså jag älskar denna tiden när man vet att allt det härliga ligger framför en!
Grönskan, solen, ljuset, värmen och mindre i tvättkorgen.
Medan ortopedteknikern fixade till det sista på mina nya sulor passade jag på att ta ett dopp.
Så mycket härligare än att dricka pulverkaffe i ett väntrum!
Äntligen kunde jag sen också vara med på torsdags-dubbeln igen. Jag passade på att testa sulorna då också. Kändes lagom efter att ha fått stränga förhållningsorder om att vänja mig successivt och långsamt vid dem.
So far so good även om det kändes märkligt och ovant. Tiden får utvisa om de behöver justeras eller ens funkar. Tills dess håller jag tummarna för att det blir bra och att mina fossingar blir gladare.
Passen var i alla fall snorskojiga som alltid och efteråt var jag både löjligt trött och löjligt lycklig!
Må jag vara redo för jobbhelgen nu!
Kram från Ingmarie










