Riddersholm

Längst ut på Rådmansö, vid Kapellskär, ligger Riddersholm naturreservat. Jag har varit här ganska många gånger nu och jag blir lika lycklig och hänförd varje gång oavsett om det är mitt i vintern när isvindar viner eller som nu på sommaren med Ingmarie-väder. Det är ett perfekt ställe för att springa, vandra, bada och bara vara. Naturen är unik med en blandning av orkidéer, ramslök, Sveriges tätaste bestånd med gullvivor, Upplands största sammanhängande lövlundar med ask och riktigt gamla ekar. Det är hassel, myrmarker och ängar, med många rödlistade arter.och det växer bl.a en grässort som annars bara växer i Ukraina, så kallad stor tofsäxing. Den kom antagligen med när den ryska armén landsteg där 1719. Visst är det coolt!

Jag kutade en lugn fin runda på mestadels trails i skogen. Jag ska försöka få tag på en ordentlig karta så jag kan utforska ännu mer. Det blir liksom att jag till slut alltid måste vända för jag vet inte vart vägarna tar mig. Jag måste ju liksom tillbaka igen också. (Och nej, de syns inte på ex Google maps för de är antagligen för små.)

Simmade gjorde jag också! (Swimrun med kjol!) Tre gånger i olika havsvikar. Så himla härligt!

Om du tycker du känner igen vyn så stämmer det säkert för det är här jag brukar simma även på vintern. Lite varmare nu. 😉

Lunchen åt jag vid havet och där stannade jag sen resten av dagen. Har bara läst, lyssnat på poddar och varit lat! När jag väl bestämt mig för att slappa är jag typ världsbäst på det!

På hemvägen åkte jag till ett ställe jag inte varit på innan. Jättefint men faktiskt ingen wow-känsla. Dock helt folktomt så jag passade på att bada som jag är skapt utan kläder.

Kram från Ingmarie

 

 

Dubbelpass och skaparglädje

Det där att göra saker på känsla verkar mer och mer bli min grej. Visst behöver man planera och tänka framåt men det får inte bli på bekostnad av att nuet försvinner tänker jag.
Det är ju faktiskt i det vi lever. Inte sen, inte då utan nu.

Känslan i morse sa att det var dax för lite intervaller för att väcka benen efter förra helgen. Så det blev det och det var nog helt rätt för det kändes riktigt bra!

Min fina “stretch-trädgård” här. 🙂

På eftermiddagen ville en av vännerna på målar-kursen åka till Riddersholms naturreservat för att inspireras av havet och eftersom jag älskar det stället, och verkligen lever i nuet när jag är här, var jag väldigt lättövertalad.🤪 När jag ändå skulle dit kunde jag ju dessutom både springa lite till och sprada. Helt oplanerat och så härligt!

När jag målar har jag aldrig någon plan. Eller nu ljög jag. Jag har haft det men det blir aldrig bra så därför har jag övergett den strategin. Jag bara börjar och ser vad som händer. Något händer det ju alltid. Ibland blir det bra, ibland jättebra, ibland dåligt och ibland snudd på katastrof. Eller som Jonna säger; det blir fascinerande fult”.😀😀😀

Om det sen verkligen är ”bra eller dåligt” ligger sen som bekant  i betraktarens ögon. Jag har i alla fall ruskigt skoj och är lycklig in i minsta lilla cell.

Hur gör du? Planerar det mesta eller går på känsla?

Kram från Ingmarie

 

Bra återhämtnings-grejer

Riddersholms naturreservat ligger längst ut på Rådmansö vid Kappelskär. Jag har kutat där flera gånger och blir lika hänförd och lycklig varje gång. Det är ett ställe som jag på ett sätt inte vill berätta om för jag vill det ska fortsätta vara lika lugn och fridfullt som det är. Samtidigt vill jag ju berätta för att fler ska få chansen att uppleva detta ställe.

När jag kom hit för en dryg vecka sedan var det i princip omöjligt att kuta där pga all snö och is. Nu är allt borta! Otroligt! Det finns flera olika trails att välja på men även fina skogsvägar. Jag valde båda. Absolut perfekt för att ett par trötta ben för jo, lite känns det allt i benen från gårdagen. Vore väl en smula märkligt annars.🤪

Jag avslutade här så här.


På tal om att inte vilja berätta om vissa platser men ändå vill så har jag börjat andra målarkursen på Skaparladan Lyllos mig!

Det här är en oas för kropp och själ och ett fantastiskt ställe att återhämta sig på alla sätt och vis.❤️


Kram från Ingmarie 

 

 

 

 

 

 

 

När det inte går att förklara

Vissa upplevelser och träningspass går inte att förklara hur gärna man än vill och hur mycket man än försöker. Dagens löppass i Riddersholms naturreservat är ett sånt. Jag och Anders var här den där augustidagen för 3 år sedan då jag även hittade bageriet och Skaparladan. Vi var lika euforiska då som jag var i dag. Det är ett magiskt ställe. Så vackert och varierande att man fullkomligt tappar andan. Jag tror banne mig det går att springa där flera dygn i sträck utan att korsa samma väg eller stig två gånger.

När de här tjurarna låg/stod på stigen vände jag dock…

Hade det stått “Till salu” här hade jag slagit till direkt. Utan att fråga varken om priset eller om banken tyckte det var en bra ide. Vilken pärla!

Riddersholms gård. Hade inte tackat nej till den här kåken heller…

Finns även ett fint vandrarhem man kan bo på!

Dagens armhävningsutmanings-plats.

Och sprada såklart!

Samma sak med dagens simpass. Varmare i plurret än på land och vattnet var silkesmjukt!

Det är betydligt svalare att simma nu än för bara någon vecka sedan. Vare sig jag gillar det eller ej så är hösten på väg med stormsteg så det gäller att verkligen njuta av de här sista mössfria dagarna!

Kram från Ingmarie

 

 

High on Life på Rådmansö

Precis som de andra dagarna här så var vi helt planlösa i morse och jag börjar mer och mer verkligen tro att det är det som är grejen. Det är det som gör att man upplever tokeufori och hamnar på ställen man varken visste eller trodde fanns.
För hör (läs) det här!

Vi drog till Riddersholms naturreservat, där vi var en liten stund i måndags. Reservatet består av bl.a ca 19 km vandringsstigar och det var ju bara absolut nödvändigt att testa dem. Men springandes såklart.

Vet du, jag tror banne mig detta var en av mina bästa löpturer denna sida nyår. Vilka stigar! Och vägar! Och vyer! Inte blev det hela sämre av att hela kroppen var full av spring. Vi hade lite olika rutter och fart men råkade ändå mötas några gånger. Lika lyriska!


Dessutom är det perfekt för Sprada!

Så vad du än gör, missa inte detta ställe när du är i närheten! Det vore snudd på kriminellt faktiskt!

Ett annat ställe man absolut inte får missa är Rådmansö bageri. Flera hade berättat om detta fantastiska ställe med ringlande köer, magnifika bullar och gudagott bröd. Men du vet hur det är. Man begriper sällan om man inte upplevt det själv. Vi kom dit strax efter 14. Dvs mindre än en timme innan stängning, Vi var nästan oroliga att allt skulle vara slut och att de var på väg att bomma igen. Men icke! Det var knökfullt och kön ringlade verkligen!

Vi lyxade till det rejält och jag är fortfarande mätt. Den där vegomackan med extra allt gjorde att jag dog gottedöden flera gånger om. Hade jag jobbat där hade jag förvandlats till en surdegslimpa. Eller en kanelbulle.

På samma ställe såg vi en skylt om något konstgalleri som hade öppet och eftersom mackan ändå skulle smältas innan nästa aktivitet så kunde den ju lika väl göras det framför lite annan kultur än idrott. Nu ska man veta att jag inte är någon särskilt konstintresserad person men jag uppskattar det och drömmer om att ta upp mitt gamla rit-och målarintresse igen. Nu visade det sig att detta var ett supermysigt ställe med en himla massa fina saker. Jag blev helt kär! Såg också att de har väldigt mycket kurser…Is it a sign?

När vi var tillbaka i stugan var jag egentligen inte supersugen på den där sista aktiviteten. Särskilt inte när jag kom ner till vattnet och isvinden gjorde att blodet stelnade. Men jag tänker som så här att det är bra att vänja både knopp och kropp för det är ju så här verkligheten är. Ibland lugnt, ibland stormigt. Ibland varmt, ibland kallt. Ibland ljust, ibland mörkt. Precis som livet i stort faktiskt. Det är liksom bara att anpassa sig och hänga med.
Det blev till slut en riktigt bra halvtimme. Själv men inte ensam för jag var ju tillsammans med allt liv i havet. Fantastiskt när man tänker efter, eller hur?


Det är inte utan att jag tror jag fortfarande ligger i sängen och drömmer efter all denna magi. Eller är i himlen. Men nyper jag mig armen så gör det ont. Då är man väl ändå både vaken och vid liv?

Kram från Ingmarie

Chillar i Roslagen

Vi har det fantastiskt här i vår lilla stuga på Rådmansö. Mysigt så man dör mysdöden mest hela tiden.
Vi har mest chillat i dag. Och myst ännu mer.
Bl.a besökte vi naturreservatet Riddersholm. Rena superbalsamet för själen.


Via ett tips tog vi oss även till Gillfjärden. Tipset visade sig stämma utmärkt för det är en perfekt liten simsjö.




Anders tog tid på sig att komma i men sen var han (som vanligt) i både länge och väl. Han testade t.o.m de där dasslocks-paddlarna. Jag sparar mina armar och axlar lite till…

Och såklart vi myst på vår fina veranda. Jag valde dresscode pyjamas.
Vilken lyx!

Kram från Ingmarie