Fartleker
Man skulle kunna säga att jag körde dubbla fartleks-pass i dag. Ett i skogen och ett på jobbet. Det förstnämnda var dock både kortare, mer njutbart och definitivt mer lekfullt.
Kram från Ingmarie
Author: Ingmarie
Höstljus
I går hann jag ”bara” med ett vattenlöpningspass och jobb. Det ena gjorde mig snorkall, det andra genomsvettig. Jag tror du kan gissa vilket som gjorde vad…
I dag har jag hunnit, och fått, göra desto mer och vilken måndag det blev!
Fin tur i skogen innan gymet. Vi, jag och Anders alltså, var där samtidigt men vi tränar faktiskt väldigt sällan ihop. Kanske helt enkelt för att vi har olika fokus och vill olika grejer… Men det är ändå härligt att vara där tillsammans tycker jag!
På eftermiddagen kom ungefär 1/4, eller kanske t o m bara 1/5 av min familj hem till oss för att fika. Om alla ska få plats måste vi flytta till en bra mycket större lya och då ska man veta att vi har ingen liten nu.. Så himla mysigt att ha dem här och jag är så obeskrivbart tacksam över att ha dem i mitt liv.
Vi fick i alla fall lätt plats på Sofiero Slotts ”Höstljus”.
”När mörkret sänker sig tänds Sofiero upp och hälsar dig välkommen till två magiska veckor i parken. Ljusinstallationerna är inspirerade av fantasins och sagoäventyrens värld – både svenska och utländska, klassiska och moderna. Specialkomponerad musik och spännande ljudinstallationer förhöjer upplevelsen.”
Det var verkligen makalöst både magiskt och vackert! Vi gick runt i flera timmar och upplevde allt det fina, förundrades, förtrollades, drack chai te och varm choklad, åt brända mandlar, värmde oss vid brasorna och lyssnade på musik.
Om du inte gillar bilder så kan du skrolla till slutet för nu blir det bildkavalkad!
Dimman och mörkret gjorde att allt förstärktes och fastän det var mycket folk kändes det aldrig trångt. Har du möjlighet så åk dit!
Kram från Ingmarie
Dim-känsla
Jag har säkert sagt att jag älskar dimma! (Näst efter sol och värme vill säga.) Det är något magiskt med den. Allt blir på något vis förtrollat, extra vackert och dessutom är det helt vindstilla. Lägg till alla vackra färger så kanske det helt enkelt var därför kroppen spritte lite extra i dag?
Det var nästan så jag blev sugen på att (smyg)haka på Runners Club när de körde sitt referenslopp men jag insåg ganska fort att jag skulle ha blivit avhängd ganska snabbt när de ångade förbi mig. Känns liksom ändå bra att jag var sugen på att ö h t kuta lite fortare tillsammans med andra!
Innan dagens två , nej tre, mysstunder hann jag även med gymet. Bra känsla där också!
Mysstunderna var totalt svettfria men ack så gudomliga!
Nummer ett var detta:
Nummer två var en tur till havet och ja, det var underbart och ja, cyklar fortfarande barbent !
Nummer tre var en fortsättning på en målarkurs jag håller på med inklusive fri lek. Måla är i och för sig alltid fri lek för mig för det är så jag vill ha det.
Kram från Ingmarie
Himmel & helvete
I princip ingen träning är väl särskilt lustfylld när det går trögt och tungt och i princip all träning är det väl när det flyter på och är lätt men jag tror banne mig simning är där det märks mest oavsett åt ”vilket håll” det är.
Är det trögt så är det ett mindre helvete att ta sig igenom ett pass. Det finns ju liksom inte ens något att titta på för att distrahera skallen. Dessutom ska man försöka att andas utan att drunkna.
Men när simningen känns bra och lätt då är det som att vara i himmelriket. Tiden stannar, kroppen är viktlös och både andningen och rytmen sköter sig själv.
Som i dag.
Kram från Ingmarie
Finskogar
Det är verkligen en lyx att ha två fina ställen lättillgängliga och där båda bjuder på magisk (löp-)natur.
Galgberget må vara mindre än Pålsjöskogen men den är lika magisk !😍 Jag lullar mest runt utan planer just nu och det är jätteskönt för jag varken vill eller pallar pressa mig ännu mer för tillfället. Men det vänder garanterat för det gör det alltid förr eller senare.
På gymet kan jag ta i lite mer men jag maxar bara om jag har lust. Det hade jag inte i dag.🤪
Har också ätit jättegod lunch hos mamma , Ulf och sötaste Sheila. Hon vet verkligen hur man smälter hjärtan!
Nu är jag hemma igen och det är (också) jättehärligt!
Kram från Ingmarie
På vift
Jag började dagen i skogen hemmavid. Lika vackert i dag som i går.
Tåget (som höll tiden!) tog mig till Halmstad och benen resten av vägen till Brooktorpsgården där det blev både god mat och många härliga timmar tillsammans med mina fina och härliga kusiner. Det är en ynnest att få ha dem i mitt liv.
Benen och cykeln tog mig sen även till Galleri 70 för att bl.a fixa inför ett event och för att njuta av allt det vackra som finns där. Om du är i närheten så kan du komma inom och även se några av mina tavlor.
Kram från Ingmarie
Färger
Våren och ffa sommaren är mina årstider men jag får ju lov att säga att höstens färger är makalöst vackra! Extra bra blir det när solen skiner och jag har tid för en sprada efteråt.
I ärlighetens namn tog jag hojjen till havet för att samtidigt hinna fixa med lite andra grejer så det var väl egentligen ingen riktig sprada. Havet var i alla fall underbart och vattnet så där klart så jag såg varenda sandkorn trots att det guppade en hel del.
Kanske är det för alla dessa färger som naturen bjuder på som mitt måleri just nu är ännu färgrikare? Roligt är det i alla fall! Om det ”blir” något återstår som alltid att se.
Det enda tråkiga just nu är väl att det mörknar snabbare och snabbare. Om jag inte missminner mig helt var det hyfsat ljust när jag cuyklade hem från Hot yogan förra veckan men i dag var det kolsvart.
Kram från Ingmarie
Det blev inget äventyr
Jag skrev i går att jag skulle på ett annat slags äventyr. Well, vi kan väl säga som så att så blidde det inte.
Det blidde jobb i stället. Extra länge..
Äventyret finns tack och lov kvar och jag hann med både ett besök hos bästa Rebecca och ett simpass så även om det inte blev en lika rolig måndag som det var tänkt så blev det ändå helt ok.
Kram från Ingmarie
Skåneleds-äventyrslöpning
Jag älskar att kuta från A till B. Särskilt om det är på en ny plats och jag verkligen inte vet vad som väntar.
Skåneleden har enormt många sådana varianter och man behöver absolut inte följa exakt från en starpunkt till en annan utan kan bygga ihop lite hur man vill. Det gjorde jag i dag.
Jag vet inte ens vad det heter där jag startade men det var någonstans mellan Lannamärket och Hulrugered på en liten, liten landsväg.
Början var lätt och på asfalt men efter några kilometer svängde leden av in på en grusväg genom skogen.
Efter ytterligare några kilometer började det svåra med såp-hala spång blandat med gegga, lera, rötter och en massa löv som gjorde att jag inte såg vad som fanns under. Där gick det om möjligt ännu långsammare än vad jag trodde var möjligt. haha
För en gång skull tyckte jag det var himmelriket att komma ut på asfalt igen och även om mina fötter inte älskar det så funkade det ok hela vägen. Något har hänt sen jag var hos Bodywork-Martin första gången. Min plan är att fortsätta men det är lite knepigt att få ihop schemat.. Hur som helst, vägen och vyerna var makalöst vackra och solen värmed så mycket att tröjan åkte av. I oktober!
Målet var Båstad hamn för att möta Anders som valde att gå i dag och för att .. ja du vet vad.
Båstad må vara en metropol under sommaren men nu är den det då inte. Vi hittade dock Knut Jöns café som var öppet och som fixade oss varsin go-macka så vi fick hungern stillad.
Efter en kort men ack så ljuvlig tupplur på soffan hemma drog vi till gymet och jag vet inte om det var Båstad-luften, mackan eller den där mini-siestan som gjorde det men jag gick bananas i nästan en timme bland vikterna inklusive lite extra yoga-moves innan jag tyckte det fick räcka.
I morgon väntar ett helt annat äventyr!
Kram från Ingmarie