Började dagen med simning och gym hemma i Helsingborg.
Fortsatte sen till Halmstad för en yin yoga klass och ett vilt havsbad.
Avslutade med att åka hem för att göra mig redo för jobb i morgon igen.
Hej å hå men skoj och härligt har det varit!
Kram från Ingmarie
I går hann jag ”bara” med ett vattenlöpningspass och jobb. Det ena gjorde mig snorkall, det andra genomsvettig. Jag tror du kan gissa vilket som gjorde vad…
I dag har jag hunnit, och fått, göra desto mer och vilken måndag det blev!
Fin tur i skogen innan gymet. Vi, jag och Anders alltså, var där samtidigt men vi tränar faktiskt väldigt sällan ihop. Kanske helt enkelt för att vi har olika fokus och vill olika grejer… Men det är ändå härligt att vara där tillsammans tycker jag!
På eftermiddagen kom ungefär 1/4, eller kanske t o m bara 1/5 av min familj hem till oss för att fika. Om alla ska få plats måste vi flytta till en bra mycket större lya och då ska man veta att vi har ingen liten nu.. Så himla mysigt att ha dem här och jag är så obeskrivbart tacksam över att ha dem i mitt liv.
Vi fick i alla fall lätt plats på Sofiero Slotts ”Höstljus”.
”När mörkret sänker sig tänds Sofiero upp och hälsar dig välkommen till två magiska veckor i parken. Ljusinstallationerna är inspirerade av fantasins och sagoäventyrens värld – både svenska och utländska, klassiska och moderna. Specialkomponerad musik och spännande ljudinstallationer förhöjer upplevelsen.”
Det var verkligen makalöst både magiskt och vackert! Vi gick runt i flera timmar och upplevde allt det fina, förundrades, förtrollades, drack chai te och varm choklad, åt brända mandlar, värmde oss vid brasorna och lyssnade på musik.
Om du inte gillar bilder så kan du skrolla till slutet för nu blir det bildkavalkad!
Dimman och mörkret gjorde att allt förstärktes och fastän det var mycket folk kändes det aldrig trångt. Har du möjlighet så åk dit!
Kram från Ingmarie
Jag har säkert sagt att jag älskar dimma! (Näst efter sol och värme vill säga.) Det är något magiskt med den. Allt blir på något vis förtrollat, extra vackert och dessutom är det helt vindstilla. Lägg till alla vackra färger så kanske det helt enkelt var därför kroppen spritte lite extra i dag?
Det var nästan så jag blev sugen på att (smyg)haka på Runners Club när de körde sitt referenslopp men jag insåg ganska fort att jag skulle ha blivit avhängd ganska snabbt när de ångade förbi mig. Känns liksom ändå bra att jag var sugen på att ö h t kuta lite fortare tillsammans med andra!
Innan dagens två , nej tre, mysstunder hann jag även med gymet. Bra känsla där också!
Mysstunderna var totalt svettfria men ack så gudomliga!
Nummer ett var detta:
Nummer två var en tur till havet och ja, det var underbart och ja, cyklar fortfarande barbent !
Nummer tre var en fortsättning på en målarkurs jag håller på med inklusive fri lek. Måla är i och för sig alltid fri lek för mig för det är så jag vill ha det.
Kram från Ingmarie
Det är verkligen en lyx att ha två fina ställen lättillgängliga och där båda bjuder på magisk (löp-)natur.
Galgberget må vara mindre än Pålsjöskogen men den är lika magisk !😍 Jag lullar mest runt utan planer just nu och det är jätteskönt för jag varken vill eller pallar pressa mig ännu mer för tillfället. Men det vänder garanterat för det gör det alltid förr eller senare.
På gymet kan jag ta i lite mer men jag maxar bara om jag har lust. Det hade jag inte i dag.🤪
Har också ätit jättegod lunch hos mamma , Ulf och sötaste Sheila. Hon vet verkligen hur man smälter hjärtan!
Nu är jag hemma igen och det är (också) jättehärligt!
Kram från Ingmarie
Jag älskar att kuta från A till B. Särskilt om det är på en ny plats och jag verkligen inte vet vad som väntar.
Skåneleden har enormt många sådana varianter och man behöver absolut inte följa exakt från en starpunkt till en annan utan kan bygga ihop lite hur man vill. Det gjorde jag i dag.
Jag vet inte ens vad det heter där jag startade men det var någonstans mellan Lannamärket och Hulrugered på en liten, liten landsväg.
Början var lätt och på asfalt men efter några kilometer svängde leden av in på en grusväg genom skogen.
Efter ytterligare några kilometer började det svåra med såp-hala spång blandat med gegga, lera, rötter och en massa löv som gjorde att jag inte såg vad som fanns under. Där gick det om möjligt ännu långsammare än vad jag trodde var möjligt. haha
För en gång skull tyckte jag det var himmelriket att komma ut på asfalt igen och även om mina fötter inte älskar det så funkade det ok hela vägen. Något har hänt sen jag var hos Bodywork-Martin första gången. Min plan är att fortsätta men det är lite knepigt att få ihop schemat.. Hur som helst, vägen och vyerna var makalöst vackra och solen värmed så mycket att tröjan åkte av. I oktober!
Målet var Båstad hamn för att möta Anders som valde att gå i dag och för att .. ja du vet vad.
Båstad må vara en metropol under sommaren men nu är den det då inte. Vi hittade dock Knut Jöns café som var öppet och som fixade oss varsin go-macka så vi fick hungern stillad.
Efter en kort men ack så ljuvlig tupplur på soffan hemma drog vi till gymet och jag vet inte om det var Båstad-luften, mackan eller den där mini-siestan som gjorde det men jag gick bananas i nästan en timme bland vikterna inklusive lite extra yoga-moves innan jag tyckte det fick räcka.
I morgon väntar ett helt annat äventyr!
Kram från Ingmarie
Mina ben har förvandlats till två blyklumpar som fastnat i tjära. Att kuta är segare än segt men jag tror mig veta varför så det är bara att acceptera, åtgärda det som går att åtgärdas och lita på att det vänder. Skogen är i alla fall vacker och ger energi oavsett hur långsamt det går framåt. Blev korta turer både i går innan jobbet och i dag på ledig dag.
Det som dock är lite märkligt är att att all annan träning går bra och på gymet är benen verkligen inte varken trötta, sega eller klena. Samtidigt så vet jag ju att löpning är väldigt mycket mer energikrävande än de flesta andra grejer jag gör.
På en ledig dag finns det även tid att fylla på med energi både i min lilla målar-atelje och i havet. Så obeskrivbart tacksam för båda!
När det är segt och tungt av en eller annan anledning så gäller det att påminna sig om att inget, inte ens eländet, varar för evigt.
Så det tänker jag nu.
Kram från Ingmarie
Visst är det ändå ganska häftigt hur kroppen kan hantera olika temperaturer?! (Till en viss gräns såklart.)
Som i dag. Från ett 38-gradigt megasvettigt HIIT pass på Bindu Hot Yoga-stället. via en sval cykeltur till havets temperaturmässigt snart en-siffriga vatten.
Det var förresten andra passet på samma dag jag var på Bindu men det första var ett lugnt och stillsamt ”Warm Yin” som mest gjorde mig skönt mjuk och såsig.
Nästan precis jämte ligger ju ”vårt” gym så det är perfekt att kunna kombinera de där två. Anders nöjde sig dock med att ”bara” gyma. Vet inte hur han klarar att vara utan allt det andra i dag..
Kram från Ingmarie
Såna här dagar är det en lycka att inte vara gjord av socker. Eller mjöl. Eller papper. Eller knäckebröd. Eller vattenlöslig färg.
Som människa klarar man hyfsat fint av att klafsa fram i regn och blöta även om både fart och känsla är samma som en solig och torr dag. I alla fall är det inte det för mig för dels är jag jätterädd gör att halka och dels ogillar jag jättemycket att inte veta vad som döljer sig i de där ocean-stora vattenpölarna. Ett dolt hål och man är ju liksom rökt!😱
Gjorde så gott det gick med fartleken i alla fall.
20 x 60-30 sekunder + upp och nedjogg. Fanns absolut inte en prick på mig som var torr efteråt!
Gymet var betydligt torrare, förutom att det var svettigt, och mitt yin yoga pass var absolut det torraste.😄
Det jobbigaste på hela dagen har utan tvekan varit tågresan. Jag skulle kunna skriva en väldigt tjock bok om alla deras försenings-ursäkter. I dag var det visst ” tågkö”.🙄
Men nu är jag hemma och allt är (nästan) glömt för det är fördelen med guldfiskminne. Tråkigheter försvinner ur skallen fortare än de kom dit. 😅
Dock med några få undantag…
Kram från Ingmarie
Det har blivit galet mycket övertid för mig på sista tiden ffa pga hög belastning. Det är snudd på ofattbart hur många sjuka människor det finns bara här och jag önskar verkligen, verkligen att det fanns någon slags samhällelig inrättning som förebygger sjukdom för jag vågar påstå att långt över 50% hade kunnat undvikas med bättre/rätt livsstil. Men det finns såklart inga pengar till något sånt även om det i längden helt klart skulle spara massor av både pengar och lidande.
I går blev det ett lätt pass på gymet innan jobb-kaoset. Jag är oerhört tacksam att jag har träningen och mitt målande och att jag har disciplinen att göra dem varje dag även om det är grus i ögonen och bomull i huvudet. Erfarenheten har lärt mig att det inte blir bättre av att göra ingenting.
Kroppen var hyfsat pigg i dag när jag väl vaknade men skallen var mos. Fanns liksom ingen go i den. men kag tog mig ut, körde de planerade 3 x 10 min + 15 x 30 sek och även om det inte var lätt så mådde jag otroligt mycket bättre på alla sätt och vis efteråt!
En tupplur senare (visst har jag sagt att jag älskar dem?) så drog jag till gymet och tro det eller ej men det gick långt över förväntan och jag satte t o m ett Pb i marklyft som 55++++ år.
Sumolyft är inte samma som marklyft men lika skoj. 🙂
Det blåste friskt vid havet och det kom små regndroppar men du vet hur det är. (Eller inte…) Jag hade varken badkläder eller handduk men när badviruset slagit rot så finns inget annat botemedel än att lyda det och det gör jag så gärna!
Nu är mina batterier laddade igen och jag är redo för tisdags-kaoset.
Kram från Ingmarie
Solsken och ledig dag. Hur mycket bättre kan det bli? Nu hade jag förvisso inget spring i benen men rundan jag fick ihop var så makalöst vacker att det inte spelar någon roll.
Början av den har jag kutat massor av gånger men sen provade jag lite nya vägar och hamnade bl.a på otroligt fina Kulla Gunnarstorp. Där hade jag lätt kunna flytta in! Om jag hade haft råd och om jag hade haft möjlighet vill säga… Man kan dock njuta av den fina parken, utsikterna och gårdsbutiken helt gratis.
Vid Domsten svängde jag tillbaka hemåt igen och det blev plötsligt så varmt att det lilla vattnet jag hade haft med snabbt tog slut. Turligt nog är jag ju inte särskilt blyg så jag frågade vid första huset där jag såg en människa om jag kunde få lite extra. Det fick jag. Människor är till 100% alltid snälla mot oss (törsdtiga) löpare på äventyr för jag har då aldrig fått ett nej när jag frågat.
Denna del av Skåneleden utmed havet har jag kutat åt båda hållen flera gånger nu och jag har svårt att tro att jag någonsin kommer tröttna. Den är liksom oslagbar!
22 km i lugn fart blev det innan jag kom hem igen. Efter mat och en kort tupplur så drog jag till gymet men glömde skapa bildbevis på det. Dock glömde jag inte det för detta.
Jag älskar att träna och vill absolut inte vara utan det i mitt liv men det här är banne mig minst lika viktigt för mig.Det är något med vattnet som gör mig både lugn, tacksam, närvarande och livsglad. Hörde det är ca 13 grader nu så snart är det kallbad på riktigt!
Vad har du i ditt (vardags)liv du absolut inte vill vara utan?
Kram från Ingmarie