Halmstad-guld

Det hade varit lite intressant att veta hur många gånger jag egentligen har sprungit på Prins Bertil-stigen. Särskilt biten ut till Grötvik. Många är det i alla fall och i dag blev det en gång till. Som alltid har man medvind ena hållet och motvind åt andra och som alltid är det bedövande vackert.

Innan gymet för egen träning och för att träna andra träffade jag finaste Nina för välbehövligt snack och jättegod mat hos Söderfamiljen. Extra plus  att kunna sitta ute i den härliga solen!

I kväll skiner denna i stället.

Kram från Ingmarie

 

Härmar kenyanerna

Ett av mina favoritintervall-pass är två-minutare. De är på något vis inte så korta att det går att maxa men heller inte så långa att man hinner dö trötthets-döden varje gång. Dessutom vet jag att kenyanerna ofta kör dem. Dock gör de förstås både fler och snabbare än mig men å andra sidan har de högst troligt heller inte varken uppnått mogen ålder, svettats på akuten eller ens har motvinds-regn. (Visst är det bra med en massa ursäkter? haha!)

15 stycken gjorde jag i alla fall i dag med 1 minuts gå-joggvila. Ok känsla och jag hade verkligen lyckats klä mig så jag smälte in finfint i miljön!

Men det var då. Nu sitter jag i Halmstad-lyan och väntar på att armarna ska sluta darra och träningsvärken ska sätta in. Det blir ju allt som oftast så när jag är med på Martinas Transformer-pass och det är lika härligt varje gång!

Kram från Ingmarie

Mitt val

Det brukar ju heta att man har alltid ett val och i princip håller jag med om det. Vi väljer inte (alltid) det som händer men vi kan nästan alltid välja hur vi hanterar det som händer. (Något som såklart kan vara lättare sagt än gjort och inte innebär att man inte får vara ledsen/arg…)

Jag hade kunnat välja att vara bitter, arg och ledsen för att jag vurpade med cykeln och fick sådana sår att jag inte varken ville eller borde vara med på planerade Halmstad Swimrun i dag. Hasvet är ok men Nissan är inte direkt känt för att vara ren om jag säger så.
Pga av mina (genetiskt) kassa fötter så är en asfaltsmara så gott som uteslutet om jag inte vill ha extra ont och få extra mycket problem. Inte ens Newton-skorna kan hjälpa mig där annars hade Helsingborg marathon varit ett perfekt substitut.

Men nu är det som det är och jag väljer att tänka annorlunda trots detta…

Jag kan ju springa och det är tack vare de ovan nämnda skorna och jag kunde t ex springa intervaller i dag i det fina Ingmarie-vädret.

12-10-8-6-4-2 minuter.

Jag har upplevt marathon-loppet genom att heja på massor av löpare och allra mest på Catrine och Anna.

Helsingborg har massor av fina stränder och havet är alltid nära och jag har kunnat njuta av allt i dag. Har jag sagt att jag älskar denna staden?

Men inte nog med det. Fick ett infall och drog till gymet nu i kväll. Hade 40 minuter på mig innan de stängde och fick inte bara ett bra pass utan lyckades även lyfta ännu tyngre än min egen vikt.
Bara så där! Det extra bra är att det kändes (hyfsat) lätt också!

En annan bra grej är att jag slipper förhoppningsvis vara race-stel i flera dagar och kan träna på som vanligt. Det är ju faktiskt det jag gillar allra mest.

Hur tänker du när livet känns en smula olustigt?

Kram från Ingmarie

Det mesta har i alla fall varit bra…

Vi kan väl säga som så här, 95% av dagen har varit makalöst fin och bra och jag har haft verklig tur i oturen..

Började på gymet och kände mig stark som en (liten) björn.

Hojade sen ner till havet och fick till två riktigt bra sim. Helt obeskrivbart fint vatten och perfekt vind. Mestadels frånlandsvind gör nämligen att vågorna är snudd på obefintliga.

Så långt var allt alltså hur bra som helst och jag cyklade hemåt med lyckligt hjärta.

När man ska cykla in mot vårt cykelförråd är där en ganska hög kant som jag mer än en gång hållit på att vurpa på men efter hand lärt mig både vilken vinkel och fart jag ska ha för att komma över den. Det var vad jag trodde i alla fall..

Just i dag kom jag helt fel på den och även om farten inte var hög så blev det så här.

Inget brutet och inget som behöver sys men öppna sår och min högerhand skulle inte klara av en paddel som det är nu.
Kommer det läka till lördag när Halmstad swimrun är?
Högst troligt inte för även om jag har bra läk-kött så är det inte så bra.
Vågar jag simma i Nissan med detta?
Tveksamt..

Det här är skit och jag har både gråtit och svurit långa ramsor. Kanske finns det någon mening med det men just nu har jag väldigt svårt att se vad det skulle vara..

Kram från Ingmarie

En alltmöjligt-dag

En sak vi hann under semestern var att möblera om lite. Eller rättare sagt, Anders investerade i nya arbetsmöbler eftersom han jobbar hemifrån, och då var jag snabb med att ta över hans ”gamla” arbetsbord. Det blev skitbra om jag får säga det själv! Nu kan jag bre ut mina målar/skapar-grejer ännu mer och har (nästan) full koll på var allt finns. Lättroad som jag är så känns det nästan som om jag verkligen har en ”riktig” ateljé nu. Det enda som jag saknar är ett golv jag kan kladda ner precis hur mycket jag vill. Men det kommer kanske…

Dagen började annars med ett gympass och en filminspelning. (!)

Det var ingen film på gymet och det var inte ens träningsrelaterat utan för Cellexir som jag använt i en massa år nu. Jag tog inte ett enda foto men om det inte blev helt crazy lär det dyka upp lite här och där. Spännande och roligt hur som helst! Jakob på Ornas Media var både supertrevlig och mega-proffsig så blir det pannkaka är det inte hans fel.

Efter en målar online-kurs drog jag till simhallen och jag lyckades minsann bli klar precis innan rusningen. Sånt blir jag glad och tacksam över i dessa ”nuskajagbörjaträna-tider”.

Kram från Ingmarie

 

Team-träning

Om en dryg vecka är det dax för Halmstad swimrun och jag känner mig mer ringrostig än en gammal skrovlig mutter på ett sjunket båtvrak. Visst har jag gjort två pass i år varav ett med Åsa men det gör ingen till en nysmord (swimrun) mutter. Å andra sidan har vi båda gjort detta oräkneliga gånger så kanske vi kan ha väckt minnet till liv långt  innan sista simmet på loppet och dessutom synkat ihop oss till ett ”riktigt team”.
Våra enda mål är att ha skoj och att komma i mål innan repet dras och om inget oförutsett händer borde det inte vara några problem.

Köra ihop är dubbelt skoj men det kräver samtidigt lite mer av var och en i form av samspel för när man är två går det ju liksom inte att göra sin egen grej. I stället gäller det att pejla av, kommunicera och hela tiden se till att båda är med. Den som för dagen är strakast drar och den som för dagen är lite tröttare får bestämma tempot oavsett hur mycket spring  den andra har i benen. Men det är också det som är det roliga! Att man upplever och gör tillsammans! Jag är dock säker på att vi kommer få en härlig dag för Åsa är allt man kan önska av en teamie!
Nissan-vattnet var ljummet och om SMHI inte luras allt för mycket kommer det bli snudd på Ingmarie-väder även nästa vecka!

Torsdagar udda veckor betyder även Sats-jobb och jag tycker det är jätteskoj att klasserna börjar komma igång igen.

Kram från Ingmarie

Sommar i Halmstad

Jag gör verkligen mitt bästa för att njuta av de sista sommardagarna för även om den inte är slut riktigt ännu så närmar det sig höstmånaderna vare sig jag vill eller ej.

Löpturen valde jag att förlägga mestadels på Galgberget. Förutom möjligtvis de allra regnigaste och vindpiskande dagarna så är det alltid fint där och en oas för alla som gillar att springa eller gå. Det jobbigaste är att ta sig dit för hur man än gör så måste man upp antingen via en massa trappor eller en lång seg backe. Det är ju liksom sånt som ingår när man ska upp på ett berg..

Men det är det värt och hemvägen är desto enklare!

Havet vid västra stranden är nästan löjligt långgrunt, man får gå hundratals meter bara för att få knäna blöta, men den är bara några stenkast från vår lya och är en härlig plats att hänga på så valet var ändå lätt. Att behöva vada i havet är ju inte precis jättejobbigt heller..

 

Ungefär mittemellan stranden och vår lya ligger Galleri 70 där jag och flera andra ställer ut konst. har fortfarande lite svårt att fatta att jag ’r med på ett hörn och ffa har jag svårt att fatta att jag ens vågar. Minns när jag tog upp målandet igen att jag sa att ingen, inte ens Anders, skulle få se vad jag gjort. Det är ju tur att man kan och får ändra sig och förändras..

När solen höll på att gå ner drog jag till Sats för att vara med på Marinas Transformer som blev en svettfest uran dess like och hade jag behövt göra en ynka burpee extra hade jag nog brutit näsan.

Nu hade jag det dock så lyxigt att mamma och Ulf bjöd på middag villet verkligen är höjden av lyx. På köpet fick jag träffa både lillebror och brorsbarn plus sötaste lilla Sheila. Nu borde jag vara återladdad för morgondagens äventyr.

Kram från Ingmarie

Back on track

Det tog väl ungefär 10 minuter på jobbet i går sen kändes det som jag aldrig haft semester. Full rulle direkt och på två dagar har jag redan avverkat över 20 timmar. Inte konstigt jag känner mig som om jag åkt runt i en torktumlare.

Tränat har jag tagit mig tid till ändå. Såklart.

Gym i går och löpning i dag. Inget hårt eller komplicerat utan bara lätt och enkelt för åtminstone jag kan inte gasa på hur mycket som helst på en och samma gång.

Kram från Ingmarie

Malmö-dag

Sommarkortet för Skånetrafiken gäller inte längre så nu får man betala fullt (dyr)pris igen om man vill åka kommunalt. Ibland är det dock värt både pengarna, nervositeten om det ska fungera eller inte och (framförallt) för att slippa leta parkering i en storstad.

Två anledningar till att jag åkte dit var för att besöka Thomas på Kinesiologikliniken och för att fika med bästa Anna men det var egentligen bara en slags täckmantel för att göra detta mer ”legalt”;

Roliga, nyttiga, svettiga och utvecklande pass båda två men på helt olika vid. Mobility är precis som det låter ett pass för att öka rörligheten och Strength för att öka styrkan. Just Prformance-klasserna är alltid i små grupper vilket gör att det nästan blir som att ha en PT vilket jag tycker är riktigt, riktigt bra! Tobias är dessutom en av de populäraste och bästa PT som jag vet.

När jag kom hem blåste det så jag knappt kunde hålla hojjen uppe men badviruset hade planterat sig i skallen och havet drog så då blev det som det brukar bli. Havet vinner alltid!
Det festliga är att trots att vågorna slog ända upp på land så var jag inte ensam om att ha ett havsbad-sug. Här finns många fler än mig som fattat grejen och inte kan avstå ens om det är vintervindar som viner.

Kram från Ingmarie

Dagsutflykt

Man behöver inte åka långt för att uppleva det som att man är på en resa någon helt annanstans. Närutflykter är många gånger verkligen underskattat!

Vi for till Gantofta som ligger knappt 15 km söder om Helsingborg och Rååns dalgång. Det är en del av ett större område och man kan bygga ihop lite olika löp/vandrings-sträckor och även fortsätta på Skåneleden.

Där finns en runda som tar en förbi bl.a Raus kyrka ,  Görarps mölla, ängar, hagar, dalar, berg, spång, små vattenfall och naturligtvis Råån som finns vid ens sida hela tiden. Det är helt galet vackert och omöjligt att helt beskriva med ord och bilder.

Den ”längsta” rundan är ca 7 km men jag förlängde en bit på Skåneleden innan jag sprang tillbaka till Anders som hade traskat istället.

Så om du är i närheten missa inte att ta dig dit och upplev detta vackra!

Några stenkast bort ligger Rydebäcks brygga som på många sätt påminner om Åhus brygga. Vattnet var härligt men vågorna sög rejält så jag höll fast mig vid stegen för var inte alls sugen på att fara iväg.

Sen var vi tokhungriga och jag hoppades verkligen att Miss Sally skulle vara värt omvägen så jag inte skulle svälta ihjäl. Eller i alla fall bli ännu mer desperat.  Nu vet jag att det var det! Vilket jättemysigt och trevligt ställe!

Både Tomatsoppan och Tomatpajen was to die for! Vi brukar ofta välja olika rätter och dela på dem för att på så vis få extra mycket av allt! Smart va?

Precis jämte ligger Tomatens hus med butik & bageri. Ja de säljer mycket tomater men även andra grönsaker, blommor, kryddor, olika slags mattillbehör och massor av varianter på bullar och bröd. Vi köpte bl.a deras bovetebröd och mamma mia så gott! Vi har redan ätit upp halva limpan…

Vi köpte också en massa olika växter så nu har vår fina balkong som vi älskar att hänga på, särskilt jag, fått ännu ett lyft.

Faktum ärt att vi redan gjort om jättemycket sen vi flyttade in i maj. Bl.a har Anders helt nytt skrivbord och stol till sitt arbetsrum och jag har fått en arbetsbänk (läs hans begagnade skrivbord) till min ”ateljé”. Skoj!

För att riktigt suga musten ur benen så drog jag även iväg till onsdagens crosstraining-pass. Det var j-ä-t-t-e-j-o-b-b-i-g-t och j-ä-t-t-e-r-o-l-i-g-t!

Kram från Ingmarie