S-e-m-e-s-t-e-r!

Tror minsann jag hade träningsvärk överallt ända upp till halsen efter gårdagens styrkepass. Det är inte mycket som behövs. Nya övningar och andra vikter så vips sitter den där.
Men jag gillar det. Då vet jag att jag har varit utanför min comfortzone och att jag har utmanat mig.
Benen var väl dock kanske inte jätteglada över att kuta en-minutarsintervaller i dag men det funkade ändå ok.

Hann även med ett halvakut tandläkar-besök.
Eller så här;
Hade det inte varit för att vi skulle iväg så hade jag inte stressat en sekund med det men plötsligt blev jag livrädd för att få akut tandvärk efter en liten lagning som lossnat. (No wonder liksom…)
Är så himla glad att jag äntligen har hittat en så bra tandis här! Tog knappt 10 minuter så hade han fixat problemet så istället för att behöva ta av flextiden så blev jag blev extra tidig till jobbet.

Hade ett hyfsat lugnt pass där jag åter fick se fina vyer.

Här springer man btw förbi när man springer Landskrona-Helsingborg på Skåneleden. Makalöst fint!

Och nu har jag semester! Det kommer bli en magisk sådan!

Kram från Ingmarie

Sista jobb-helgen på ett tag

Helgjobbet är över och nu har jag bara ett pass kvar innan semesteräventyret börjar! Hurra!
Det har varit hyfsat lugna dagar och jag/vi har hunnit både äta, gå på toa, snacka (med varandra) och andas. Inte illa va?

För att verkligen optimera tiden före jag började så hade jag fixat matlådor för alla tre passen så jag kunde kuta till jobbet både lördag och söndag.
Och jodå vi har dusch där. Helt crazy är jag inte. Dessutom slipper jag ta med en massa extra kläder för det är bara att ta på jobb-pyjamasen när man är klar. Himla bra!

I går blev det lite intervaller. 3 x 5-3-1 minut. Känslan var helt ok och jag blev så där ”lagom” trött. Komma slutkörd till arbetet är ju aldrig en bra idé. Särskilt inte om man ska kunna både räkna, ta beslut, starta avancerade apparater, ge injektioner och köra bil långt ut i tassemarkerna i mörkret. (Det är alltså typ det jag gör just nu.)

Vädret var ljuvligt och jag älskar verkligen att svettas!

I dag blev det typ samma fast lite annan väg och betydligt lugnare. Benen var egentligen pigga men jag har (till slut)  fattat att återhämtningen tar sin lilla extra tid nu när jag inte längre är 55 år.

Till sist vill jag bara visa vilken fantastisk kväll jag hann uppleva under mitt jobbpass!
Snacka om magi!

I morgon ska jag njuta av en helt ledig dag.

Kram från Ingmarie

En annan (var)dag

Inte mycket spännande som har hänt här i dag förutom att himlen har öppnat sig x antal gånger. Märkligt nog har jag klarat mig undan varje gång!
Har också sluppit tråkiga mail som i går, jobbet har varit ”lagom” och gympasset gick riktigt bra.

Dvs det har varit en helt vanlig vardag men ändå har den varit unik och den kommer aldrig mer tillbaka. För mig är det viktigt att påminna sig om det och att vi aldrig kan ta för givet att vi ens får en (var)dag till.

Kram från Ingmarie

Tråkigaste mailet

Jag har ju vetat det här ett tag men nu är det officiellt.

Vi är många, många (typ alla som tränar/jobbar där) som ifrågasätter detta och ffa sättet det har gjorts på. Det har varit allt utom smidigt och snyggt!
Vi har dock inte mycket att säga till om, som vanligt när det gäller ”makten”, och jag vet inte riktigt hur det blir med min ”Sats-framtid”. Tiden får utvisa det.
Fruktansvärt tråkigt och ledsamt hur som helst…

Löpturen var inte heller så mycket att hurra över. Det var faktiskt en ganska usel och tråkig tur men jag hittade åtminstone en rolig sten mitt ute i skogen!

 

Mitt jobb är ju inte heller direkt av det lättsamma slaget men i  morgon hoppas jag på en lite muntrare dag!

Kram från Ingmarie

 

 

Och en maxad lördag

Det där crosstraining-passet i går visste var det tog. jag tror banne mig jag hade träningsvärk i precis hela kroppen när jag vaknade i morse!

Men springa ville jag. Den första halvtimmen var det nog dock mer stapplande. Milde himmel vad jobbigt det är att springa med trötta ben!
Tog ett varv på Galgberget och sen ut till Sperlingsholm och utmed Nissan tillbaka hem och en runda runt huset för jag kunde ju inte stanna på 19,6 km….

Solen sken och rundan var jättefin så trötta ben är ju verkligen inget att gnälla över.

Jag var ruskigt hungrig när jag träffade min kära vän Nina så det var tur att maten var både riklig och jättegod på Söderpiren.

Det där gjorde susen och att jag orkade kånka på den megatunga sjukvårdryggan på matchen jag jobbade på. Trevligt att hänga med kollegorna men fotboll är verkligen inte min grej. I alla fall inte en allt för stor del av publiken. Vad är det egentligen med fotboll som verkar locka fram det sämsta hos en del?

Kram från Ingmarie

September-sommar

Det blev gymet i går trots sommarvärmen ute. Ärligt talat så har jag inga som helst problem med det för jag tycker ju det är himla skoj plus att jag gillar känslan av att känna mig stark. Dessutom är det livsnödvändigt för mig liksom för i princip alla andra också.

 

Men som jag sagt innan, det har sina fördelar med att börja sent för det var ändå gott om tid för en promenad till havet.

Nu hade ju SMHI tack och lov fel så istället för regn och rusk i dag blev det en underbar soldag till. Underbart ju! Jag passade på att köra intervaller. 14 x 2 minuter och sen dog mina ben en smula.

Blev minsann så trött så det krävdes en tupplur när jag kom till Halmstad för annars hade jag kanske somnat på mitt yin-yogapass.

Efteråt cyklade jag till Östra stranden för det där badviruset hade slagit rot i skallen. Var nära att strunta i det för det kom en rejäl regnskur och vinden blåste från precis alla håll och kanter.
Men som alltid.
Man ångrar aldrig ett bad!

Kram från Ingmarie

 

Njutfullt

Sommaren dröjer sig kvar lite till och jag är jättetacksam för det. Livet är så otroligt mycket enklare när luften är varm tycker jag. Inte ens motvinden är särskilt besvärande då! Eller hur tycker du?

Havet drog så det blev en sprada innan jobbet och kolla in vattnet! Man skulle kunna tro jag bor vid medelhavet, eller hur?

På tal om jobbet så har jag haft två riktigt bra kvällar där tempot nästan varit lite för lugnt. Tänk att man (läs jag) aldrig är riktigt nöjd. haha!

Det är högst sannolikt bara en tillfällig paus så jag njuter ändå mest och laddar om.

Kram från Ingmarie

 

Himmels-lampan

Du har säkert också sett hur den är nu.

Månen!

Vi missade se hela blodmånen i går kväll men hann i alla fall att se en liten del av den. Så sjukt coolt!
Såg du den?

Och i kväll var den lika cool. Behövde nästan inte ens ha på cykel-lampan när jag hojjade hem från jobbet. (Men jodå, självklart hade jag det.)
Jag är lika fascinerad och förundrad varje gång den ser ut så här. Hur någon kan tro att den inte påverkar oss på ett eller annat vis är för mig en gåta.

Kanske var det på grund av den jag följde Garmins ”råd” om anaerobiska intervaller i dag. 9 x 1 min med 3 min joggvila mellan varje är inget tufft pass för mig men farten var det. Fattar inte var/hur Garmin baserar sina tider på men det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna springa så fort som den tyckte. Inte ens nedför.
Haha!
Jag väljer dock att se det som att jag har lite att jobba på och att förbättringspotentialen är stor. Dessutom var det riktigt roligt!

Kram från Ingmarie

Inte borta

Hej hej!
Jag har inte slutat blogga eller försvunnit. Det har bara varit lite mycket (jobb) och på tok för lite sömn och jag har emellanåt kramper i ryggen som gör sjukt ont.  Det är värst nattetid så inte konstigt att jag sover som en kratta…
Fråga mig inte varför. Fullmånen som är på g eller bara det faktum att det som sagt var varit mycket stress på jobbet. Har ju haft liknande ryggkramper innan som varit stressrelaterat…. Ruskigt jobbigt hur som helst.
I dag har jag dessutom jobbat extra pga personalbrist men jag fick åtminstone rast. Alltid något…
Undrar åter igen om det finns något sjuksköterskejobb med ”normal” belastning och tillräckligt mycket med personal?

Men hur det än är runt omkring så vill och behöver jag träna. Kanske t o m lite extra mycket.

I onsdags blev det faktiskt intervaller. 6 x 5 min med hyfsad känsla. Plus sprada för det var ju helt omöjligt att låta bli.

I går bara lite ”vanlig” löpning i skogen och sprada igen. Fördel med att börja sent. Då hinner jag sånt! Nackdelen är att dygnsrytmen blir helt kokolocko….

I dag blev det en sväng på gymet. Absolut inget märkvärdigt men skönt för kroppen.

Det är med viss sorg i hjärtat som jag bestämt mig för att helt ställa in Helsingborg i morgon. Det känns liksom inte schysst mot mig själv och min kropp. Jag hoppas denna ”klokhet” ger mig fler chanser.

Kram från Ingmarie

Söndagskvälls-längtan

Det har varit en tuff jobbhelg men nu är jag ledig i två dagar och det ska bli såååå skönt. Jag tror helt ärligt inte att det finns ett sjuksköterske-jobb med ”normal” belastning.
Kanske inget jobb förresten men över 10 timmar utan rast som jag hade i lördags känns ju si så där bra och det är ju tyvärr inte första gången…

Innan dess hade jag tack och lov sprungit av mig i skogen. Körde Garmins rekommenderade pass som var en slags ”anaerob” grej med 4 x( 4 x 40 sek.) full sula. Vi kan väl säga som så här att Garmin trodde nog jag var snabbare än vad jag är. haha.
Så det var nog snarare blåsten än fartvinden som gjorde min kalufs extra vild.

I dag trodde jag knappt jag skulle orka ta mig ur sängen pga av en usel sovnatt men du vet hur det är. Mann måste bara masa sig upp och ta tag i allt. Morgonyoga, gröt, kaffe och städning sen var jag i alla fall så pass vaken att jag orkade kuta en runda innan jobbet. Hur det än är så blir åtminstone inte jag piggare av att göra ”ingenting”. Spradan gjorde susen kan jag berätta!

Kr<m från Ingmarie