Novemberfärger och mys

Trots att jag är solens dotter så gillar jag verkligen november. Det är något speciellt med de grå nyanser just denna månad. De är nämligen inte alls samma i t ex januari och februari.

I skogen börjar det bli klent med löv på träden men desto mer på marken.

I går blev det en lugn spring-timme innan jobbet med de rosa pjuxen. I dag nästan två timmar lite snabbare i mina blå favvisar.

I dag var jag ledig och kan inte ens tänka mig en bättre söndagseftermiddag än den jag fick.
Vi träffade Catrine och Johan vid mysiga Wallålkra Stenkärlsfabrik. Det var där jag och Anders var i september då vi både njöt av enastående god mat och den vackra miljö plus provade på att dreja. Våra alster är nu hemhämtade och vi ska dit igen för att leka med med lera!
Det blev ingen drejning i dag men en väldigt fin promenad i skogen och lika enastående god mat och service som förra gången. Nu fick vi även äntligen höra om Catrines enastående prestation när hon klarade Kullamannen 100 miles för en vecka sedan.
16 mil i galen terräng med oändliga antal höjdmetrar. För mig är det lika ofattbart att klara en sån grej som att det är att jag skulle kunna förklara hur en mobiltelefon fungerar..

Jag hade lätt kunnat sitta kvar där fortfarande bara för det var så himla mysigt och trevligt men de stängde och vi förstod piken. haha

Mörkt hade det hunnit bli för längesedan men det är inget badviruset bryr sig om och jag har lärt mig var det är så pass mycket gatuljus att det inte spelar någon roll.

Kram från Ingmarie

Benen

Inte konstigt mina ben är en smula trötta efter denna jobbkväll…

Jag är verkligen tacksam de är så starka som de är och klarar av både de hårda betonggolven och springa i skogen före. Eller så är det just för att jag springer i skogen före som de klarar betonggolven…

Kram från Ingmarie

Ingen mossväxt-risk

Började dagen med simning och gym hemma i Helsingborg.

Fortsatte sen till Halmstad för en yin yoga klass och ett vilt havsbad.

Avslutade med att åka hem för att göra mig redo för jobb i morgon igen.

Hej å hå men skoj och härligt har det varit!

Kram från Ingmarie

Fartleker

Man skulle kunna säga att jag körde dubbla fartleks-pass i dag. Ett i skogen och ett på jobbet. Det förstnämnda var dock både kortare, mer njutbart och definitivt mer lekfullt.

Kram från Ingmarie

Det blev inget äventyr

Jag skrev i går att jag skulle på ett annat slags äventyr. Well, vi kan väl säga som så att så blidde det inte.

Det blidde jobb i stället. Extra länge..

Äventyret finns tack och lov kvar och jag hann med både ett besök hos bästa Rebecca och ett simpass så även om det inte blev en lika rolig måndag som det var tänkt så blev det ändå helt ok.

Kram från Ingmarie

När det flyter

Sådana här dagar alltså! När precis allt flyter som smältande smör, då är det banne mig extra lätt att både simma, jobba och att leva.

För ovanlighetens skull var det precis lagom att göra på jobbet i dag och jag kunde t o m gå hem 5 minuter tidigare! Sånt händer typ lika ofta som jag vinner på Triss så fatta hur förvånad jag varit hela kvällen!

Simpasset hade samma flyt (!!!) och jag ville inte sluta. Så himla härligt!

Kram från Ingmarie

Inget varar för evigt

Mina ben har förvandlats till två blyklumpar som fastnat i tjära. Att kuta är segare än segt men jag tror mig veta varför så det är bara att acceptera, åtgärda det som går att åtgärdas och lita på att det vänder. Skogen är i alla fall vacker och ger energi oavsett hur långsamt det går framåt. Blev korta turer både i går innan jobbet och i dag på ledig dag.

Det som dock är lite märkligt är att att all annan träning går bra och på gymet är benen verkligen inte varken trötta, sega eller klena. Samtidigt så vet jag ju att löpning är väldigt mycket mer energikrävande än de flesta andra grejer jag gör.

På en ledig dag finns det även tid att fylla på med energi både i min lilla målar-atelje och i havet. Så obeskrivbart tacksam för båda!

När det är segt och tungt av en eller annan anledning så gäller det att påminna sig om att inget, inte ens eländet, varar för evigt.
Så det tänker jag nu.

Kram från Ingmarie

Skogen

Jaha ja. Måndag igen, ny jobbvecka och mitten på oktober. Hur är det möjligt att det är det redan? Det är inte konstigt jag känner mig lite fartblind emellanåt. Samtidigt känns det som evigheter sen jag var i Albuquerque, sen vi flyttade hit och sen det var sommar-varmt.

Skogen förändras också i en rasande fart men oavsett hur den är eller ser ut så ger den mig alltid både lugn och energi.

Hur har du det i denna höstmånad?

Kram från Ingmarie

Fredags-lycka

Vet inte om jag bara hade tur eller om det alltid är så på fredagar men i dag var det gott om plats både i bassängen och i omklädningsrummet. Snacka om fredags-lycka! Dessutom gick simningen snor-bra och det var ovanligt ”lagom” på jobbet.

Förresten, om du undrar så går det fortfarande finfint att cykla barbent. Även sent på kvällen efter jobbet.

Kram från Ingmarie

Uppladdad

Det har blivit galet mycket övertid för mig på sista tiden ffa pga hög belastning. Det är snudd på ofattbart hur många sjuka människor det finns bara här och jag önskar verkligen, verkligen att det fanns någon slags samhällelig inrättning som förebygger sjukdom för jag vågar påstå att långt över 50% hade kunnat undvikas med bättre/rätt livsstil. Men det finns såklart inga pengar till något sånt även om det i längden helt klart skulle spara massor av både pengar och lidande.

I går blev det ett lätt pass på gymet innan jobb-kaoset. Jag är oerhört tacksam att jag har träningen och mitt målande och att jag har disciplinen att göra dem varje dag även om det är grus i ögonen och bomull i huvudet. Erfarenheten har lärt mig att det inte blir bättre av att göra ingenting.

Kroppen var hyfsat pigg i dag när jag väl vaknade men skallen var mos. Fanns liksom ingen go i den. men kag tog mig ut, körde de planerade 3 x 10 min + 15 x 30 sek och även om det inte var lätt så mådde jag otroligt mycket bättre på alla sätt och vis efteråt!

En tupplur senare (visst har jag sagt att jag älskar dem?) så drog jag till gymet och tro det eller ej men det gick långt över förväntan och jag satte t o m ett Pb i marklyft som 55++++ år.

Sumolyft är inte samma som marklyft men lika skoj. 🙂

Det blåste friskt vid havet och det kom små regndroppar men du vet hur det är. (Eller inte…) Jag hade varken badkläder eller handduk men när badviruset slagit rot så finns inget annat botemedel än att lyda det och det gör jag så gärna!

Nu är mina batterier laddade igen och jag är redo för tisdags-kaoset.

Kram från Ingmarie