Som en sagoboks-dag

I går var en betydligt bättre jobbdag än i lördags så HURRA liksom. Slapp åka hem med full matlåda och hann t o m både lägga schema och gå hem i tid.

Gjorde bara ett lätt gympass innan för jag visste att måndagen, som ju är veckans mesta lekdag, skulle bli lite extra aktiv.

I dag fick jag nämligen först äntligen besök av Ulrika! Vi har försökt synka våra kalendrar i flera månader men det är banne mig inte lätt med två som jobbar oregelbundet.

Vi fick en makalöst fin löptur som bjöd på sol, vackra vyer och (såklart) massor av babbel. Så himla härligt att ha tid och slippa både stress och att passa klockan.

Två Newton-fans!

Naturligtvis avslutade vi på bästa sätt.

Det finns en massa bra och mysiga matställen här och vi valde att åka till Linneaträdgården. Ett av våra favvoställen här som alltid bjuder på supergod mat och extremt bra service!

Tänk om vi aldrig hade börjat prata där på tåget från Falun och Stora Stöten swimrun för en väldig massa år sedan. Då hade vi kanske aldrig träffats, jag hade missat denna fina vän och vi hade absolut inte fått denna dag tillsammans. Vilken hemsk tanke! Är verkligen innerligt tacksam över att våra livsvägar korsats.
Och kolla vilka fina vantar och handledsvärmare hon gjort och gav mig!

Måndags-kväll betyder ju dubbelpass på Sats.

Jag trodde jag skulle vara både seg och trött men kroppen är ibland en lurig manick. Det gick riktigt bra och det var precis lika svettigt, jobbigt och skoj som vanligt!

Tack för i dag måndag! Tisdag kommer bli helt annorlunda men förhoppningsvis väldigt bra den också!

Kram från Ingmarie

 

Löpningens dag och annat skoj/oskoj

Det enda som varit riktigt bra i dag har varit att jag kunde och fick springa på Löpningens dag för även om det inte blev med på något event med en massa andra löpare så var det underbart att få vara ute i skogen.

Resten av dagen var mindre festlig. Underbemanning och extrem-mycket på jobbet. Jag cyklade hem med full matlåda… Fattar inte hur de som bestämmer tänker. Vi har ju lika mycket att göra på helgerna men då drar man ändå alltid ner på personal-styrkan.

I går var det däremot tipp-topp från början till slut. Började med att springa årets första ”intervaller”. Eller snarare ett försök till lite fartökningar för det gick inte fort men jösses vad härligt det var! Och så roligt!

Fortsatte sen med att testa”fri verkstad” på ett ställe som heter Skaparbubblan och som är en del av det som kallas ”kostallet” där det ingår en del andra företag.

Jag älskade det från första stund! Jättetrevligt, mysigt och inspirerande så nu har jag köpt klippkort för att kunna vara där lite mer.

Sist men inte minst, en Smash into pieces-show här i stan. Galet bra tyckte vi!

Lyckades visst inte tvätta bort färgen så bra på händerna… haha!

Kram från Ingmarie

Helg

En del längtar konstant till helgen för att det innebär ledighet. Jag tillhör inte dem för min ledighet är ju lite huller om buller. Helgledigt tillhör ju heller inte det vanligaste när man är landstingsägd. Att jobba är helt ok men helt ärligt hade jag plättlätt kunna vara ledig ännu mer så jag hade haft ännu mer tid för de verkligt roliga grejerna.

Tack och lov både hinner och orkar jag göra en hel del innan jobbet i och med att jag i princip bara jobbar kväll.

Jag yogar och mediterar lite varje morgon, försöker måla lite varje dag, i går blev det gymmet och i dag skogen. Skulle jag jobbat dagtid (man ska vara ombytt och redo kl 07 då) så skulle jag aldrig orkat detta. Före vore omöjligt och efter arbetspass är jag liksom rökt både fysiskt och psykiskt. Nu hinner jag t o m äta frukost i lugn och ro oavsett dag!

I morgon är det äntligen måndag och jag är ledig hela dagen!

Tjoho!

Vad har du gjort i helgen?

Kram från Ingmarie

Nöjd med lite

Två galna kvällspass på jobbet och jag är som en trasa igen.
Nästan i alla fall.
Men det har gått bättre än väntat trots att jag verkar jobba på Helsingborgs populäraste plats. Jag kan emellanåt verkligen inte låta bli att fundera på dels hur många sjuka det finns och dels på att varenda kommunbo måste ha varit på akuten bara sen jag började. Så är det förstås inte men en sak är säker, arbetslös behöver jag inte oroa mig för att bli så länge jag bara orkar tempot, övertiden, röran och trycket.

Trots allt känner jag mig starkare och starkare för varje dag. En bra grej med att vara ur form är att man är väldigt nöjd med väldigt lite och det är väldigt lätt att få träningsvärk. Dvs sån värk jag gillar!

Löpningen är fortfarande inte löpning men nu kan jag säga jogg-gå i stället för gå-jogg i alla fall!

Solsken och kallt i helgen och mulet och ljummet i dag men jag bryr mig (nästan) inte så länge jag får och kan vara ute.

Första simpasset är också gjort och det var skitjobbigt! Men också jättehärligt!

Ett gympass till är avklarat och jag körde även pyttelite ben men det räckte för att träningsvärken skulle komma. Klenheten är total just nu men det betyder också att förbättringspotentialen är enorm, eller hur?

Kram från Ingmarie

Ledig!

Jul-jobbandet är över och nu är jag (förhoppningsvis) ledig ända till måndag!

Springa är det absolut enklaste när jag ska jobba men jag valde gymet i dag för det kändes som evigheter sen jag var där och jag längtade helt enkelt dit. Sånt ska man inte nonchalera tänker jag!

Hur har din jul varit?

Kram från Ingmarie

Dimmigt

En dag kvar på julen och jag får nog säga att det känns lite skönt. Inte för att jag är jul-stressad utan för att mitt jobb är ett m-y-c-k-e-t poppis ställe att besöka just nu verkar det som. Vi nöter inga stolar i vanliga fall heller men det finns olika grader även på hög arbets-belastning.

Jag har ju tack och lov mina knep för att få lite extra energi. Springa i dimma är definitivt ett bra sätt! Visst är dimma sagolikt vackert?

Kram från Ingmarie

 

God Jul!

På julafton spradar man såklart. Det är sen gammalt. Anders är dock av en annan åsikt.

Jobba är också sen gammalt. Jag undrar hur många julhelger jag egentligen tillbringat på sjukan… Men det är ok. Jag får och kan ju gå hem när jag är klar!

Kram från Ingmarie

Spär på det hela

Jo, jag hade, eller snarare har, träningsvärk sen i går. Framförallt i överkroppen och jag är inte förvånad för det var många nya rörelser. Underbart!
Benen var märkligt nog pigga även om baken var en smula öm den också. Perfekt då att köra trapporna tänkte jag! Eller inte men så blev det i alla fall.

Det ”svåra” med dem, förutom att det går uppför, är att stegen är små och jag ”måste” sätta en fot på varenda en av de 184 stycken på varje varv. Dvs det krävs en del snabba fötter så man inte snubblar. (Det har hänt och det är väldigt omysigt..)

Åtta varv + dit och hem blev 80 mycket blöta minutrar.

Gissa om jag slök lunchen fortare än kvickt? Den åts för övrigt på Brooktorpsgården tillsammans med en kär vän. Inte utan att jag börjar känna mig lite som en stammis där!

Innan Sats-jobbet spädde jag på träningsvärken lite till. Jag var ju liksom redan där… Fick även årets första juklapp!

Det kommer onekligen bli en intressant morgondag men jag vet också att den kommer bli galet skoj!

Kram från Ingmarie

Har den fått fnatt?

Garmin alltså. Undra om jag någonsin kommer begripa mig på den.

Fastän jag kan ha såsat mig runt flera dagar i rad så föreslår den vila 8 av 10 gånger eller möjligtvis en kort återhämtnings-runda på 38 minuter. (Var får den den siffran från förresten?)

I dag, trots två löppass i förrgår varav det ena var intervaller, så tyckte den jag skulle köra 6 x 8 min i ganska hög fart i dag.

!!!!!

Okej för att det var lugnt rent träningsmässigt i går men ändå. Tempo-intervaller är inget jag snyter ur näsan bara så där 48 timmar efter ett annat intervallpass. Den kanske har fått för sig att jag plötsligt blivit 49 år igen? Eller fått en kylknäpp?

Så jag körde som jag tänkt från början. Lugnt och fint en dryg timme i skogen innan jobbet.

På tal om jobbet.
Har du sett en sån här tjusig och unik ”gran” någon gång innan i ditt liv?

Kram från Ingmarie

 

En annan slags trötthet

Att få lära sig nya grejer är verkligen roligt men jösses vad man kan bli trött av det. Både mentalt och fysiskt. Särskilt när det är en hel dag från tidig morgon. Min hjärna la helt av efter halva eftermiddagen på dagens A-HLR utbildning.. Dvs vid den tiden då vi skulle räkna ut läkemedelsdoser och strömstyrka på deffen till barn…
Jag var dock inte ensam om att ha mosad hjärna och på något vis så fick jag cellerna där uppe att fungera så det blev rätt.

Det var så nära att jag inte tog mig till gymet men jag vet ju att man aldrig ångrar ett träningspass.Inte ens när hjärnan slutat funka. Men den funkade i alla fall till att både lyfta vikter och att göra lite extra yoga-moves.

Kram från Ingmarie