Happy life

Banbygge och lyxliv i Halmstad

Nu är löpbanan till morgondagens Halmstad Triathlon i princip klar. Bara några skyltar som ska upp och en dubbelkoll så inget ”förflyttats” under natten. 🙄 Men det fixar vi i morgon bitti. Jag börjar få rutin på det här men utan Håkan och Saras hjälp hade det varit väldigt mycket jobbigare och tagit väldigt mycket längre tid. Teamwork är fina grejer!

Det är sån lyx att vara här! Förutom att bygga bana och hänga med klubbisar så har jag även myst med mamma. Vi parkerade oss i en hörna på Brottets gigantiska gräsyta.

Det stället i sig är verkligen lyx! Gratis, öppet i princip varje dag och där finns bl.a en stor 50-metersbassäng med saltvatten. Dessutom bor jag nästan granne med den! Blev ett bra litet teknikpass som avrundning på löpintervallerna jag hade kört lite tidigare.

Här kan jag dessutom köra min lilla morgonyoga och meditationsstund ute vid havet. Särskilt härligt nu när det är så otroligt ljuvligt väder! Hur lyxigt är inte det?

Jag tror att jag redan börjar bli bortskämd… Och jag har minsann inte ens vett att skämmas över det!🤪

Kram från Ingmarie

Lyllos mig!

I Halmstad där det är Ingmarie-väder mest varje dag!😍🙏🏻☀

Här bor jag dessutom i finstugan och kan äta frukost ute. För mig är det grymt lyxigt!

Bara 30 m från dörren har jag hela Prins Bertil stigen att springa på. Även om jag kutat jag vet inte hur många gånger på den i alla riktningar så är den svår att tröttna på. Kanske t.o.m omöjligt?

Jag sprang inte hela utan gjorde i stället en liten krok runt Eketångaskogen. Förr, för länge länge länge jättelänge sen, körde jag tokintervaller med killarna i IFK Halmstad här.

Det finns dock en liten grej som är lite sämre här i jämförelse med där jag bor i 08a-land. Nämligen bristen på närheten till sjöar. Visst finns hela stora havet men det är ju liksom inte riktigt samma sak.

Men det finns såklart sjöar! Bara någon mil från centrum finns ett stort skogsområde och där finns bl.a Torvsjön. Det är förresten just i denna sjö jag simmade open water första gången! Och blev kär. Inte konstigt att den ligger mig så varmt om hjärtat. Eller att jag fortfarande är förälskad i den. Ja du ser ju…

Vi var ett ganska stort gäng där i kväll. En del simmade ”bara” och en del swimrunnade.

Och en del simmade och sprang efteråt. Allt funkar!

Jag och Karin passade på att genrepa och testa lite olika varianter av tekniker men jag vet inte om vi blev särskilt klokare inför söndags-äventyret men vi fick hur som helst en fantastisk kväll tillsammans!

Som sagt var, lyllos mig!

Kram från Ingmarie

När dåligt blir bra (Eller: se det positiva i det negativa…)

I dag skulle jag åkt tåg. Till bästkusten och Halmstad. Men det blev alltså inte riktigt så.

Den korta versionen av anledningen är ganska lång.🤪För en vecka sedan fick jag sms om att mitt tåg var inställt men man kunde byta fritt eller få pengarna tillbaka. Eftersom hemsidan inte klarade av detta ringde jag och fick till slut ombokat till ett några timmar senare tåg. Bra så. Men den biljetten visade sig inte finnas för personen jag pratat med hade tydligen missat trycka på någon knapp. 😳 (Jag kom på det bara för att biljetten inte fanns på appen och ringde för att kolla.) I morse kom ett nytt sms om att det var kraftiga förseningar med mitt tåg och man kunde inte säga med hur mycket. Åter samma erbjudande som innan men nu fanns inga avgångar kvar om jag ville komma fram denna sida midnatt. Och det både ville och behövde jag. Så i stället blev jag miljöbov och valde flyget. Billigare, i tid och mycket snabbare. Något någonstans är väldigt fel med det kan jag tycka…

Men det bra med allt detta är att jag kunde nyttja SL istället för taxi till avteseplatsen. (Centralen är stängd för södergående tåg och min tub-linje renoveras som sagt var.) Och jag kunde utan stress köra mina löpintervaller + nyttja utegymet i förmiddags Jag hann även njuta av solen i flera timmar och simma i ljuva Söderbysjön. Det var så varmt att jag struntade i våtdräkten. Hur härligt är inte det?

Och nu är jag här! I min fina hemstad och bor i min fina lilla röda stuga igen. Eller min och min, den är ju min kära kusins egentligen, men den känns som min.

Kram från Ingmarie

Försenat (annorlunda) Midsommarfirande

Man kan fira midsommar på väldigt många olika sätt och vis. Man kan t o m fira den någon dag för sent, utan både midsommarstång, blommor under kudden och ringdans, och det kan ändå bli både kärlek och magi!

Åtminstone om man som jag gillar att bli blöt, svettig, skitig, trött, endorfinhög och hänga med likasinnade vänner.

Mitt lilla festplanerande började väldigt spontant i torsdags och lite mer seriöst i fredags. Jag behövde ju liksom någon slags plan när jag bjudit hem en bunt människor på Swimrun-äventyr. Både när det gällde runda och belöning efter.

Efter några avhopp så blev vi till slut sju stycken som samlades hemma hos oss. Aldrig har där väl varit så mycket våtdräkter, dolmar, paddlar, goggles och badmössor på en och samma gång.

Snälla Anders ställde upp som cyklande supporter och både fotade, filmade och servade oss med vätska.🙏🏻😍 Sängen fick agera som uppsamlingsplats för allt han skulle ha med sig. Det fanns helt enkelt inte så mycket annan plats över i vår lya.

Jag, Anna F. (som jag körde Utö sprinten med), Kenneth (som bla.skriver här i RW), Camilla, Inger och nya bekantskaperna Anna A och Mikael gav oss i väg mot första simmet i Söderbysjön. Det är alltid lite pirrigt innan man liksom kommer in i det och märker hur kroppen svarar. Löpmässigt vet jag ju ganska bra hur min fart är i förhållande till andras men simmässigt tror jag fortfarande att jag är vandrandepinne-långsam. Men riktigt så illa är det faktiskt inte längre.🤪

Foto: Anders Gustafson

Meningen med hela den här grejen var också att vi skulle hålla ihop och vänta in varandra och så förblev det. Tävla kan man göra vid andra tillfällen. Ingen kunde ju heller egentligen köra före mig för det var ju bara jag som visste vart vi skulle.😄

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Efter Söderbysjön sprang vi vidare till Hellas.

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Jag vet inte hur många gånger vi konstaterade att Stockholm är fantastiskt i allmänhet och Nackareservatet och Hellas i synnerhet. Tänk att kunna springa och simma i flera timmar i och runt en och samma sjö  bara cirka en mil utanför vår huvudstads absoluta mitt. Var någon annanstans i världen är det ens möjligt?

Foto: Camilla Renz

Och som vi simmade! Och sprang! Och peppade, hejade, babblade och bara njöt. Ingen stress någonstans men utan att bli långtråkigt. Det är nog förresten svårt att bli less för det är en de fina grejerna med Swimrun. Man hinner liksom aldrig tröttna!

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Camilla Renz

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Foto: Anders Gustafson

Jag tror att alla kände sig precis lagom nöjda när vi flera timmar senare var tillbaka vid starten igen. Du vet. Inte så där dödströtta men inte heller jättesugna på att fortsätta. Alla hade jobbat på jättebra men jag tror ändå att Inger som än en gång trots skador överträffade sig själv, och Anna A som simmade längre än någon gång förut, ändå var de som gnistrade mest av oss alla guldklimpar!

Camilla, Anna A och Mikael var tvungna att fortsätta vidare direkt men vi andra gick all in på fikat!

Ingers hembakade godisar var helt klart populärast! Mamma Mia så smarrigt!

Kanske var det de som gjorde att jag lite senare även hakade på när Anders skulle ut på en liten tur? 😄

Men nu slöar jag i soffan. Mätt, glad, tacksam och överlycklig. Tack alla för att ni kom. Det var ni som gjorde min dag till ett minne för livet!🙏🏻❤ Har redan börjat planera på nästa gång.😍

För dig som vill finns en härlig liten film att kolla på både på FB och på Insta. (Följ mig förresten gärna på Insta: Ingmarie_yoging. )

Kram från Ingmarie

Midsommardags-magi

Ledig dag! Med sovmorgon! Och tid för powernap på eftermiddagen. Hur härligt är inte det? Jag älskar att slöa. I alla fall när jag får rasta mig ordentligt emellanåt.😀 Annars blir slöandet faktiskt mest en plåga för mig.

Så det jag bl.a roat mig med är att springa intervaller i min favvoskog. 5 x (3+2+1) min. Hade ett helt annat sting i skallen mot i onsdags. Kroppen är som den är. Dvs typ samma. Blev även styrka på utegymet. Sen var jag jättenöjd!

En dag utan att behöva transportera sig med SL är på något vis en extra lång dag så lite senare hojjade jag genom skogen till Hellasgården för att simma. Det är så fantastiskt bra där för man kan lämna alla sina grejer på bryggan och till 99,9% vara säker på att allt är kvar när man är tillbaka. Inkl värdesaker. Coach Ulf hade t.ex glömt sin iPad där för några veckor sedan och t.o.m den var kvar dagen efter! Ja du fattar va?🙏🏻💕

En annan bra grej är att även om man inte har sällskap med sig så är det alltid någon annan där och simmar så man liksom aldrig helt solo. Och såklart jag har med mig min Saferswimmer. Det kan förvisso inte hända så mycket i en sjö men man vet aldrig och oavsett så gör den att man syns bra även för kanot-och kajakåkarna.

Blev en fin liten runda. Lugnt och avslappnat utan stress. Man skulle nog kunna kalla det för en simmeditation!

Nu är det bara att ladda om för i morgon är det dax för det där försenade Midsommar-partyt och jösses vad jag längtar!

Kram från Ingmarie

Midsommarafton

Många piffar till sig med folkdräkt eller någon annan finklädsel på midsommar, har blommor i håret, dansar och äter jordgubbstårta. Jag har fått hålla till godo med landstingets icke så tjusiga mundering. Tur jag gillar mitt jobb.🤪

Men jag har för all del även haft löparkläderna på. I 90 sköna regnfria minuter minsann! Och börjat planera för en lite senarelagd midsommar-fest. 😄

Och även om det varit oväntat mycket att göra på jobbet så har vi sett till att få i oss av den goda buffén som dukades upp.

Inklusive jordgubbar!

När mitt pass var slut kunde jag ju dessutom gå hem på mina egna två ben, har lungor och ett hjärta som funkar utan hjälp och har full känsel på hela kroppen. Så det är faktiskt inte synd om mig någonstans.

Hur har du firat denna afton?

Kram från Ingmarie

Det finns (nästan) alltid någon liten fördel att haka upp sig på

När man (redan) saknar de där riktigt goa varma dagarna som maj bjöd på så gäller det att försöka se fördelarna med ”bara” 20 plusgrader och moln.

Det finns t.ex ingen risk att man kommer svettig till jobbet efter att ha cyklat dit. Inte ens om man trampar järnet upp för Sjukhusbacken. Det är heller ingen större risk att det är knökfullt på Eriksdalsbadet. Däremot vet man med bestämdhet att bastun känns extra ljuvligt efter att ha varit i plurret en längre tid.

Det är också helt ok att vara ”tvungen” att sitta still en hel utbildningsdag på jobbet när man vet att det är ganska svalt ute. Särskilt när man har denna vyn!

Klena försök till fördelstänk för en sån som mig som vill ha minst +25 grader och sol mest hela tiden men visst lyckades jag ändå ganska bra?🤪

Kram från Ingmarie

50-turen 2018

Jag ljög i går. Eller kanske inte ljög-ljög men jag hade ruskigt fel! Ett bra fel för det tog inte alls 3 timmar + som jag trodde för jag satte PB med 19 (nitton!) minuter på 50-turen Swimrun.  2.56.04 stannade klockan på. Det är typ 50 sek/km snabbare mot innan om man slår ut det på de där 19 km löp och 3,5 km sim som den är.

Förra året hade jag någon minut bättre än 2016 så det här är typ ofattbart. Jag är fortfarande i någon slags chocktillstånd för jag fattar inte riktigt hur det gick till. Eller jo, det gör jag kanske. Lite i alla fall.🤪

• 50-turen är ingen stor tävling men det är fantastiskt trevligt och stämningen är alltid på topp! Sånt smittar! Man kan välja på 1 eller 2 varv. Jag körde alltså 2 som jag brukar. De flesta väljer 1 varv men i år var det ovanligt många på 2 vilket var bra för jag hade fler att jaga. Och för all del bli jagad av.

• Det var perfekt Ingmarie-väder. Precis lagom ljummet i både luften och vattnet..

• 50-turen är hyfsat kuperad och går till 90 % på springvänliga stigar och grusvägar vilket gynnar mig. Men det har det å andra sidan gjort de andra åren också för banan är exakt densamma. Min löpträning har tydligen varit ”rätt”.

• Jag började med energi-gel tidigt och såg till att få i mig vatten vid varje kontroll.

• En chansning var att testa ett par nya skor men de visade sig vara superbra för Swimrun. Lätta med bra dränage!

• Simningen gick kanon! Även när det guppade. Simmade (nästan) rakt som en linjal. Flit lönar sig och att ha coach Ulf som simtränare måste ha varit ett av mina bästa beslut! 🙏🏻

• Jag maskade inte vid växlingarna eller vätskedepåerna som jag vet jag haft en tendens till innan. Vila är ju skönt.🤪 Jag planerade i tid med att fixa till grejerna så jag snabbt kunde komma i och upp ur vattnet.

• Min Ark swimrundräkt är guld värd! Och då menar jag inte bara för att den var dyr. Den är helt enkelt otroligt smidig och både sim-och springvänlig.

• Sen ska man aldrig glömma vänner som inspirerar och peppar! Inger och Richard t.ex!

• Jag behöll fokus hela tiden och vägrade lyssna på tvivlet eller tröttheten i skallen. Och i mål var jag både skitnöjd och stolt! Det går att utvecklas fastän man är 50+!

• Sen visste jag ju att ju fortare jag kom i mål ju fortare skulle jag få vila och kunna börja mumsa i mig av den goda maten! Och babbla med mina likasinnade. Det var förresten Viktor (tvåa från vänster) som vann hela biddevitten! Han och grymma Sofia som sitter jämte ska köra ÖtillÖ i september. Sånt ger respekt!

Det här ska jag tillåta mig att njuta ordentligt av nu! För hur det än är och blir så har min tredje swimrunsäsong börjat väldigt bra! 🙏🏻

Kram från Ingmarie

Försök till snabb-uppladdning

I går körde jag korta intervaller. 30 st 30 sekundare för att vara mer exakt. Inte max men så pass hårt att jag ändå blev väldigt trött.

Jag härjade även en stund på ett av gymen i stan, bytte ett par (löpar)skor, handlade två tunga kassar med mat på Paradiset som jag fick släpa på genom den där halvt evighetslånga SL-renoveringsfärden och jag var på ett spännande möte på ett av 08a lands bästa Kaffe-hak.

Hur och vad det blir av mötet får tiden utvisa.😀

I dag var jag uppe med tuppen, cyklade till Hellasgården och kl 08 var alla vi TS simträning Deluxe- gänget i vattnet. 90 minuter simning som liksom bara ”försvann” för det var så galet skoj! Vi gjorde en massa roliga teknikövningar + ett härligt fika-sim.

Cyklade hem igen, åt frukost, städade, tvättade, rensade på balkongen och kånkade på skräp till återvinningsrummet.

Men sen har jag (nästan) bara slappat! Legat i det snustorra gräset vid Söderbysjön, lyssnat på några talks och läst.

Bara hoppas det räcker för att jag ska orka det där 3-timmar + äventyret jag tänkte göra i morgon.🤪

Kram från Ingmarie

Jag har varit på safari!

En del åker långt bort för att uppleva safari av alla möjliga slag. Jättehäftigt och coolt förstås men man kan faktiskt göra safari hemmavid. Det finns massor av grejer att upptäcka om man bara tar sig tid och tänker lite utanför boxen. Jag har varit på Simsafari med Team Snabbare och Coach Ulf i kväll och upplevt helt nya vidder, stigar och (sim)vatten. Det är verkligen en snudd på aldrig sinande skatt jag har på min bakgård. (Simsafari är egentligen samma som swimrun men visst låter det lite mer exotiskt?)

Jag har även upptäckt att jag faktiskt klarar av att frysa ganska mycket och ändå kunna både simma och springa. Till en viss gräns i alla fall. Kanske hjälpte det att jag inte var ensam om att både huttra och skaka.🤪 Det hjälpte i alla fall definitivt när vi högt uppe på en bergstopp blev serverade (varm) fika! Ja alltså där var inget ”riktigt” fik, vi var verkligen ute i tassemarkerna, utan det var Ulf som förberett så fint. Vilken lycka! Tror vi alla tyckte det var en av de bästa fikastunderna ever!

Jag upptäckte också att jag klarar av saker trots att panikkänslan tagit sitt grepp om mig. Känslan av att inte kunna andas och liksom vara instängd. Den har en enorm kraft och kan knäcka i princip vem som helst om den får övertag. När vi skulle klättra upp för en hög bergsvägg kom den nämligen på besök igen. Men jag tror jag lärt mig att hantera den nu. Plus att jag fick fantastisk stöttning och hjälp av de andra. Vilket gäng!

En annan sak jag upptäckte var att jag faktiskt inte är långsammast. Inte just i dag i alla fall. Att det inte alltid är så graciöst det jag gör visste jag dock redan…🤪

Efter 2,5 timmar var vi tillbaka där vi startade. Ännu gladare och massor av erfarenheter rikare. Tusen tusen tack Ulf och alla som var med!

Och tack kroppen som håller ihop och som var pigg trots intervallerna i förmiddags. Kanske är det för att jag satsar en hel del just nu på mjuk yoga, meditation och squats. Vem vet, vem vet? 😍

Kram från Ingmarie